Industriarbetarnas tidning
18 oktober, 2017
Skrivet av Gunilla Ericson
DA reder ut Trenden att driva bilar med el är global och stark. En helt ny industri kan ge nya jobb, men hur miljövänligt är det egentligen med batterier?
Om drygt 32 år ska Sverige ha fossilfria transporter. Elfordon är en viktig del i omställningen. Både Volvo och Nevs storsatsar på elbilar. Batterierna blir allt bättre och billigare. Elbilen släpper varken ut koldioxid (som värmer upp jorden) eller kväveoxid och partiklar (som ökar risken för lungcancer och luftvägssjukdomar).
Gävle kommun utsågs i september till landets bästa elbilskommun. ”Laddguldet” delas ut till den kommun där det är smidigast att äga, köra och ladda elbil. I Gävle siktar man på att ha totalt 200 laddstoplar vid årsskiftet.
3 736 publika laddpunkter finns i Sverige (1 september 2017).
En laddpunkt kan jämföras med en slang på en bensinpump. Det kan finnas fler laddpunkter på en laddare.
Källa: Powercircle/laddinfra.se
0,35 millimeter tjock är den elektroplåt till elmotorer som kan bli en vändning för Surahammars bruk. På 70-talet hade företaget 1 500 anställda, i dag är de 80.
Det beror på hur den produceras. Sol, vind och vatten är förnybara energikällor som inte ger utsläpp av koldioxid. Kärnkraften är också fossilfri, men det finns risk för olyckor och avfallet måste lagras i minst tiotusentals år. Sveriges el kommer framför allt från vatten och kärnkraft. Andra länder får el från kol och olja, som orsakar utsläpp av klimatgaser.
Koldioxidutsläppen är större än vid tillverkningen av bensinbilar och det beror framför allt på batteritillverkningen. Det är stor skillnad på utsläppen beroende på hur stor bilen, och batteriet, är – och hur batterifabriken drivs.
Litium som framförallt bryts i Chile, Argentina och Bolivia. Facket och människorättsorganisationer kritiserar arbetsvillkoren. Kobolt behövs också och det finns framför allt i krigsdrabbade Kongo Kinshasa.
Teslas batterifabrik i Nevada i USA drivs av sol, vindkraft och bergvärme. I slutet av 2018 ska tillverkningen räcka för 500 000 bilar per år. Northvolt vill starta en batterifabrik antingen i Västerås eller Skellefteå. Fabriken ska tas i drift 2020 och kan ge 2 500–3 000 jobb.
I dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.
Batteribolaget Northvolt ska nu ha säkrat finansieringen för bygget av batterifabriken i Skellefteå. Det kan starta i augusti.
Scania och Ikea stöttar svenska Northvolt. Men Volvo Cars väljer asiatiska tillverkare. Europa har hamnat på efterkälken i batteritekniken, skriver DA:s Harald Gatu.
”Ökat konsumenttryck, tuffare miljöregler och bättre batterier. Tre faktorer som får bilindustrin att satsa på elmotorer. Men inget bilföretag har ännu valt att gå på knockout såsom Volvo”, skriver Dagens Arbetes reporter Harald Gatu.
I den svenska berggrunden ruvar de ovanliga grundämnen som är nödvändiga för den nya gröna tekniken. EU älskar våra gruvfyndigheter, men vägen till produktion är lång, skriver DA:s Harald Gatu.
Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?
Industriarbetsgivarna och IF Metall är rörande överens. Industrin är motorn i den gröna omställningen. Möjligheterna är enorma. Men det krävs en hållbar energipolitik.
1 030 meter ner i underjorden ska eldrivna lastmaskiner ta Kristinebergsgruvan in i framtiden. Redan nu märker bergarbetare att arbetsmiljön blivit bättre.
Ekonomin återhämtar sig och då behövs mer el. Men energisystemet hänger inte med. Vi följde elens väg fram till uttaget för att reda ut hur priset sätts.
Algodlingen på bakgården vid Bäckhammars pappersbruk blev framgångsrik. Nu har algerna renat metaller på Boliden – och forskarna vill satsa i stor skala.
”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.
Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.
Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?
Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.
Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”
Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.
Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.
En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.
Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.
På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.
Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.
Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.
Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.
I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.
Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.
Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.
Ett av tre skyddsombud kan vara valt på fel sätt. De kallas falska skyddsombud och Transport har under året kämpat för att komma till rätta med problemet.
Arbetsmiljöforskaren Maria Steinberg blev förskräckt när hon insåg att så många som ett av tre skyddsombud kan vara valda på fel sätt.
Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
