Starka känslor i Lilla Edet

ReportageJacob fixade en bra ­inkomst över sommaren på Lilla Edet. Men en sak retade omgivningen – det stod Manpower på hans svarta t-shirt.

Tjugoårige Jacob är utbildad svetsare. Han har jobbat extra på Siemens och bilföretaget Pininfarina i Uddevalla och pluggar nu automation på den tekniska högskolan Chalmers i Göteborg. Målet är att bli civilingenjör.

Vid DA:s besök går han som sommarjobbande pappersarbetare vid en av Lilla Edets tre pappersmaskiner. Han kallas och kallar sig själv konsult och har ovetandes hamnat i stridens mittpunkt.

Det pågår en inflammerad strid mellan facket och ledningen på bruket. Den som handlar om bemanningsföretagens vara eller icke vara på SCA. I tre, fyra år har bruksledningen legat på Pappers och krävt att få anlita inhyrda i produktionen.

– Vi har lyckats förhindra det varje gång, säger Pappers lokala ordförande Ulla Linnarsson.

Fram tills i år.

– Vi fick en ny ledning där flera kommer från bilindustrin.

Bilindustrin har använt bemanningsföretag i många år, men för brukets cirka 370 pappersarbetare är det en ny erfarenhet att plötsligt jobba sida vid sida med inhyrd personal.

Av årets 130 sommarjobbare kom trettio från Manpower. Från fackets sida är oron stor att sommarjobben bara är en början. Det lokala fackets uppfattning är glasklar. Det är både billigare och bättre med egna anställda.

Ulla Linnarsson menar att verksamheten i fabriken är så slimmad i dag och att det egentligen inte finns tillräckligt med personal för att täcka ledigheter och sjukdom. Sjukfrånvaron ligger på 3–4 procent. Till det kommer semestrar, ATK-tid och komptid som ska ut.

– Även om de blir färre och färre även på personalavdelningen, så kan det knappast bli mindre jobb att gå via bemanningsföretag.

När inhyrningen kom på tal i våras handlade det om åtta personer. De har i expressfart blir 30.

Ulla Linnarsson säger det inte rakt ut med någonstans inom henne gnager misstanken att företaget tar in Manpower-folket under sommaren för att de ska lära upp sig inför framtiden.

– Många av de jobb vi har lär man sig inte på så här kort tid som det handlar om.

Som Manpower-anställd går du på snittlönen för en vanlig anställd under året.

– Det innebär att den inhyrde från Manpower kan tjäna mer än den som jobbar fast, säger Ulla Linnarsson. Så illa är det!

Pappers lokala ordförande ser inga fördelar med att hyra in och tror inte heller att någon av medlemmarna gör det.

– Det handlar om lönen, att våra medlemmar ska lära upp någon som har högre lön än de själva.

Dessutom.

– Vi är mitt uppe i ett sparbeting på 100 miljoner kronor. Då förstår jag inte hur man kan ta in Manpower till dubbla lönekostnaden…

Det förstår inte heller de tre operatörerna Martin, Patrik och Fredrik.

– Att de tjänar mer än oss stör mig, säger 32-årige Martin med tio års anställning på bruket.

Och likt sin fackordförande får han inte heller sparpaketet att rimma med inhyrningen.

– Min magkänsla säger att det måsta vara dyrare med en sådan rekrytering.

Patrik, 44 år, jobbar för tjugonde året på Lilla Edet. Han säger att han inte ”fördjupat sig i problematiken” runt inhyrning.

– Men det känns onekligen lite överraskande att vi plötsligt har inhyrda på jobbet.

Fredrik är yngst i laget med sina 29 år. Han har jobbat på Lilla Edet sedan han var 20. Han håller med Martin.

– Det irriterar att de ligger en tusenlapp över oss i månaden. De har dessutom mycket mer än de andra sommarjobbarna som tjänar runt 24 000 kronor i månaden.

Patrik luftar ett annat missnöje de alla bär på.

– Som maskinförare behöver du ett par års erfarenhet. Varför ska vi lära upp någon från Manpower?

– Förr snackades det alltid om upplärningstid. Nu ska det gå på en gång, inflikar Martin.

På deras skiftlag finns ingen inhyrd i dagsläget. Men om, skulle en inhyrd hamna utanför gänget?

– Den som kommer in tillfälligt blir inte en av oss. Så är det bara, säger Patrik.

– Du tillhör inte oss varken fackligt eller som anställd vid företaget. Och vi vet ju inte heller var den personen har sina lojaliteter…

Vi och dom.

– Man är nog lite mera på sin vakt mot en inhyrd, menar Patrik.

– Vi har fått jobba oss till de löner vi har, konstaterar Martin. Fortsätter det så här kommer den djupa kunskap som till exempel Patrik har att dö ut.

– Företaget förlorar på detta. Varför gör man så här? Någonstans måste de inse att de skapar problem och missnöje.

De kan förstå att den inhyrde kan hamna i en svår sits.

– Du placeras i ett gäng för att få del av deras kunskap. Samtidigt kanske de är rädda för att de inte vill ge dig den, funderar Patrik.

Och i fikarummet, där det diskuteras allt mellan himmel och jord, kan det bli så att den som inte tillhör laget lätt hamnar utanför.

”Det där tar vi när han gått ut.”

– Risken är att de ställer upp på sånt som vi inte gör, att de vill vara mer till lags på ett annat sätt, funderar Fredrik.

– Om inte, säger Martin …är dörren där!

Tillbaka till inhyrde Jacob. Hur trivs han med jobbet?

– Spontant tyckte jag det var både roligt och spännande att komma hit, även om delar av jobbet känns lite enformigt.

Känner du dig accepterad? 

– Det har fungerat hyfsat bra, tycker jag. Även om jag varit med om bättre bemötande.

Själv är han mest besviken över att han till skillnad från sina arbetskamrater inte fått ut den rätta helgersättningen.

– Det handlar om tretusen per dag!

När Ulla Linnarsson får höra detta säger hon spontant:

– Du ska gå på samma lön som vi och ha samma helgersättning. Men jag kan inte göra något för dig så länge du inte är medlem hos oss…

– Och hur blir jag det?

– Det är bara att komma ner till expedition efter jobbet så fixar vi det!

Jacob skiner upp, tackar för sig och försvinner i väg.

Det nya arbetslivet har tagit steget in på Lilla Edet. Hur ser Ulla Linnarsson på detta nya? 

– Vet inte vad jag ska säga. Vi har inte haft inhyrda så länge, men det har definitivt blivit mer för mig att göra eftersom missnöjet gror.

Ulla Linnarsson menar också att det blir en extra påfrestning för de fast anställda på bruket när det kommer in folk som inte kan jobbet fullt ut.

– Platsledningen här verkar jämföra vår process med bilindustrin. Men det är en hiskelig skillnad på att stå vid en lina mot att köra en hel linje.

Fotnot: Jacob blev, samma dag som DA var på plats, den femte i Manpowergänget som gick med i Pappers.

Göran Widerberg