”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Nedläggningen av Element Six

Foto: DAVID LUNDMARK
Ett litet företag med världen som marknad. Rancoons miljöfilter finns nu över halva världen. Fabriken i Robertsfors planerar nyanställningar. Foto: DAVID LUNDMARK
En nedlagd sulfitfabrik började tillverka syntetiska diamanter. Asea drev fabriken och sålde till sydafrikanska DeBeers som nu lägger ner. Foto: DAVID LUNDMARK
På framtidsjobbet, Racoon Miljöfilter. Linda Wikström och Lisa Andersson monterar filter till Komatsus skogsmaskiner. Foto: DAVID LUNDMARK
Filter från Racoons miljöfilterfabrik. Foto: DAVID LUNDMARK
Katarina Ericsson, Element Six: En fantastisk arbetsplats. Bra sammanhållning, jätteroliga arbetsuppgifter. Foto: DAVID LUNDMARK
Eva Hansson, Element Six: De pratar om flexibilitet. Men vad är vi om inte flexibla? Vi har hunnit lära oss allt. Foto: DAVID LUNDMARK.
Kent Fritz, Element Six: Kompetensen hos oss borde vara en värdefull tillgång för företaget. Foto: DAVID LUNDMARK.
Tror inte på flytten. Ingrid Hannke, verkstadsklubbens ordförande på Element Six tvivlar på att Irlandsfabriken kan ta över produktionen. ” De har försökt pressa tidigare. Men de klarade inte av det. Istället fick vi ta hand om produktionen”. Foto: DAVID LUNDMARK
Carsten Sill in är konsult och har hyrts in som vd på Element Six det senaste året. Foto: DAVID LUNDMARK

Skilda världar i Robertsfors

En diamantfabrik flyttar, en filtertillverkare bygger ut. En fjärran ägare monterar ner maskinerna, den lokale ägaren skaffar nya. Robertsfors står i skärningspunkten mellan det gamla och det nya.

Det gamla är en diamantfabrik, Element Six.

Den ska snart läggas ner. Inte så att produktionen eller produkten skulle vara föråldrad. Den syntetiska diamanten hittar du fortfarande i tandläkarens borr eller i glasmästarens skärverktyg.

Det handlar heller inte om ekonomi, försäkrar ägarna.

Men först av allt: en diamantfabrik i Västerbotten? Så här gick det till:

Västerås 1953. På Aseas forskningslaboratorium arbetade kemisten Erik Lundblad, en gång assistent till Baltzar von Platen, kylskåpets upphovsman.

Baltzar von Platen hade också uppfunnit en högtrycksanläggning där kol – under högt tryck och stark hetta – skulle pressas till diamanter.

Det som naturen skapat under några miljarder år skulle människan nu själv kunna tillverka.

Nu lyckades aldrig Baltzar von Platen framställa diamanten. Men assistenten var desto mer framgångsrik. Erik Lundblad blev först i världen med att tillverka syntetiska diamanter och han kom att få bygga upp sitt diamantföretag i en nedlagd sulfitfabrik i västerbottniska Robertsfors som Asea hade köpt in.

Med tiden kom Asea att sälja fabriken och det är nu fyrtio år sedan sydafrikanska De Beers-koncernen tog över den.

De Beers är en gammal aktör inom diamanthandeln. Grundat av den brittiske magnaten Cecil Rhodes som gav namn åt landet Rhodesia (i dag Zimbabwe) och med en dominerande ställning inom branscher – från diamantgruvor till syntetisk framställning.

Nu tar De Beers farväl till den fabrik i Robertsfors som visat att människan på egen hand kunde framställa det som naturen skapat under miljarder år.

Det nya i Robertsfors ligger strax efter avtagsvägen från E4an. I ett litet industriområde i Sikeå med en handfull småföretag. Där anas framtiden i den filtertillverkning som det lilla, innovativa företaget Racoon Miljöfilter dragit igång.

Birmingham 1992. Maskiningenjören och kemisten Olle Sydlén befinner sig på bilmässa i England och tittar ner i motorn på en Ferrari.

Han åker hem med idén till ett nytt filter som ska göra luften renare, ett filter som ska klara skakningar, köld och fukt.

Idén är att bygga upp filtret i olika skikt och de olika skikten byggs upp av värmen från mikrovågor. Han börjar med att testa hemma i mikrovågsugnen.

Idag används Racoons filter över nästan halva världen. Filtren kan sitta i Komatsus skogsmaskiner, i Volvos och Scanias lastbilar, i Volvos, Caterpillars och Sandvik Minings entreprenadmaskiner, i bussar, gruvor och jordbruksmaskiner, inom sjukhus, oljeindustri och försvarsindustri.

Olle Sydlén talar om ännu ett område där filtret kan komma till pass: vattenreningsverk. Han talar om framtiden. Om nyanställningar. Om nya maskiner som redan har köpts in. Vi kommer att växa ordentligt framöver, säger han.

I dag är de sex personer på företaget. Nästa år kanske mellan 30 och 40.

Vi möter sitter Lisa Andersson och Linda Wikström som monterar filter till Komatsus skogsmaskiner.

Tidigare jobbade Linda på ICA, Lisa på ett telecenter. Nu är de med och bygger upp något nytt.

Visst, framtiden ser rätt lovande ut. Men liksom alla andra Robertsforsbor, tyngs de av nedläggningen av Element Six.

– Den är lika tragisk som obegriplig, säger Olle Sydlén.

– Man kan inte flytta på den kompetens, det yrkeskunnande som finns i den fabriken. Företaget tar en stor risk, det borde man inse.

Att flytta en sådan komplicerad produktion låter riskfylld. Om det inte lyckas? Vart vänder sig kunderna då?

– Kan man inte leverera kvalité och i tid så är man ute. Så fungerar det idag.

Leverans och kvalité.  En livsnödvändighet för Element Six liksom för alla företag. Vem säger att diamantpressningen kommer att fungera på Irland?

– Företaget har försökt där tidigare utan att lyckas.

Den som säger det är Ingrid Hanke, verkstadsklubbens ordförande på Element Six.

Företaget pressar diamanter i två fabriker, den sydafrikanska och svenska. Den irländska fabriken har bara efterbearbetning.

– Tidigare hade man en presshall i Irlandsfabriken, men den lades ner för drygt tio år sedan. Istället fick vi ta hand om produktionen. De klarade inte av det.

Att skicka ut en så avancerad tillverkning i det okända är inget annat än ett onödigt risktagande, menar hon och tar stöd i rapporten från löntagarkonsulterna i Fackrådet.

– Men ingen ville lyssna på slutsatserna i rapporten. De kör över oss, de gör som de vill.

Vi får träffa henne i vaktkuren till fabriken, inte innanför grindarna.Bakom stängslet ses klassiska tegelbyggnader.

Hit kom Ingrid Hanke 1978 och hon berättar gärna om den tid när fabriken hade en platsledning som värnade Robertsfors. Som trodde på fabriken. Som såg till att den investerades.

Men de senaste åren har ingenting varit sig likt. Sedan den gamla ledningen slutade har ”ingen längre talat för vår fabrik”.

Flytten motiveras inte utifrån ekonomiska skäl.

– Vad vi har fått höra är att Irland är mer flexibelt eftersom de räknar med att köra med mera bemanningsföretag där.

– Då ska man komma ihåg att det här är en avancerad produktion som kräver kompetens. Kunskapen sitter i händerna på folk. Det här är ett precisionsarbete som kräver tid att lära sig.

– De tror, fortsätter hon, att man flyttar kompetens genom att flytta maskiner.

In i vaktkuren kommer tre av de anställda, Katarina Ericsson, Eva Hansson och Kent Frithz. Alla tre med vardera 25-26 anställningsår.

– Vi är många som har jobbat här länge och som kan tillverkningen utan och innan, säger de med en mun.

Många har sin partner på företaget. Många träffade sin partner på företaget.

Katarina Ericsson: Här som har varit så bra. En fantastisk arbetsplats. Bra sammanhållning, jätteroliga arbetsuppgifter

Eva Hansson: De pratar om flexibilitet. Men vad är vi om inte flexibla? Vi som jobbar här har varit så pass länge att vi hunnit lära oss alla möjliga sysslor på fabriken. Vi kan rotera och täcka upp för varandra.

Kent Frithz: Just det, här finns en bred kompetens som borde vara en värdefull tillgång för företaget. Dessutom har vi en bra utvecklingsavdelning som snabbt kan utveckla produkterna.

Vi småpratar en stund. Sedan går de in till sina jobb igen. I stället  kommer Carsten Sill in, konsulten som hyrts in som vd det senaste året.

Vi vill höra om motiven till flytten.

– Det handlar inte om ekonomi. Nej, det handlar om att stärka konkurrenskraften, säger han.

Och det har med andra saker att göra. Robertsfors ligger fel, men inte i förhållande till marknaden. Den är global. Utan i förhållande till hamn och flyg.

Det som fungerat i fyrtio år för företaget fungerar inte längre.

Och mera?

– Byggnaderna är otidsenliga, säger Carsten Sill. Titta själv hur de ser ut.

Vi tittar ut från vaktkuren och ser tegelbyggnaderna. Där är det svårt att få till bra processflöden, säger han.

Vi undrar hur lång hans erfarenhet är av den här typen av produktion.

– Jag är jurist i botten, svarar han. Men jag har mest sysslat med HR, personalfrågor.

Sedan är det här med personalförsörjningen, skyndar han.

– Vi har ett åldersproblem. Många kommer att sluta här, gå i pension och då måste vi fylla på med ny personal.

Och?

– Här är det inte lika lätt som på Irland eller Sydafrika att hitta folk. Och som dessutom är motiverade.

Inte så att de som är anställda i Robertsfors skulle vara omotiverade. Men det kan vara svårt att locka folk till industrin i Sverige, säger han.

– Om vi istället valt att avveckla i Sydafrika eller på Irland skulle vi ha behövt bygga ut kapaciteten här i Robertsfors. Det hade varit svårt med tanke på tillgången på arbetskraft.

Så Robertsfors hade haft en chans om det hade funnits några hundra ungdomar som var sugna på att jobba på Element Six?

– Javisst, självklart. Personalförsörjningen är en viktig fråga och den är besvärlig här.

Han förstår besvikelsen, säger han och lovar att göra allt vad han kan för att folk ska få en bra omstart.

– Nej, jag vill inte göra skillnad på folk, utan behandla alla lika.

Den som ska starta om får med sig ett avgångsvederlag på 100 000 kronor oavsett om man har jobbat ett eller 40 år. Är inte det lite orättvist?

Nej, jag vill inte göra skillnad på folk, utan behandla alla lika.

Men är det rättvist att inte ge mer till den som jobbat här längre?

– En fördel som man inte får behöver inte upplevas som en nackdel.

Det blir tyst en stund.

Sedan nämner vi att tjänstemännen får ju ett differentierat avgångsvederlag beroende på anställningstid. ”Det är en annan sak” säger Carsten Sill och förklarar varför, men det är inte säkert att vi förstår.

Till sista juli har samtliga 173 anställda sagts upp.

Men produktionen fortsätter ett tag till. Ett bemanningsföretag tar över personal för att sköta driften till sista dagen. De kan i princip välja vilka de vill.

Varför inte låta personalen vara anställd till stängningen, till sista dagen?

– Jag vill försäkra mig att vi verkligen kommer att ha personal fram till den sista dagen.

Det lär bemanningsföretaget kunna garantera.

Från Robertsfors är det inte längre till kunderna än från Irland eller Sydafrika. Men långt till dem som avgör fabrikens öde. Ledningen, styrelsen, ägarna. När var de här senast? Här på den plats där den syntetiska diamanttillverkningen en gång startade?

De skickade hit en HR-konsult från Stockholm med ett tidsbegränsat uppdrag. Det har varit ett stormigt år. Han säger sig förstå hur folk känner det. Vi frågar Carsten Sill vad han ska göra sedan när uppdraget är slutfört.

Han svarar inte. Han går mot dörren och vill att vi följer efter.

 

Läs mer:

Uppsagda hyrs in sista halvåret: De anställda på Elemeny Six sägs upp till sommaren. Men de ska jobba på ytterligare ett halvår – som inhyrda.

da_1414596399943_lagprislandet.jpgDA granskar: Lågprislandet Sverige
I går Gislaved och Västervik. I dag Tranås och Långshyttan. DA berättar om direktörerna som undviker att lägga ner i länder med bråkiga fack och där det är dyrt att säga upp.

 

Läs mer:


hg@da.se

Kommentera artikeln här.

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Robertsfors återigen på rätt spår

Sommaren 2014 var Robertsfors i chock efter att största arbetsgivaren Element Six lade ner all verksamhet. I dag har orten återhämtat sig tack vare en massiv insats från kommun, näringsliv och fack. Arbetslösheten är åter låg.

Ny dokumentär om Robertsfors diamantindustri

Den prisade och kritikerrosade dokumentärfilmaren Sara Jordenö har gjort en film om sin första arbetsplats – det nu nedlagda diamantföretaget Element Six.

Filterföretag rekryterar från Element Six

Uppsagda hyrs in sista halvåret

De anställda på Element Six i Robertsfors sägs upp till sommaren. Men de ska jobba på som vanligt ytterligare ett halvår – som inhyrda.

IF Metall: ”Så var inte avtalet tänkt”

Det skulle bli svårare att säga upp personal och sedan hyra in. Nu sparkar Element Six alla och anlitar ett bemanningsföretag fram till nedläggningen i Robertsfors.  – Så var inte avtalet tänkt, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Ingrid Hanke är verkstadsklubbens ordförande på Element Six. "Får företaget verkligen bära sig åt på det här viset?, undrar hon. Foto: HARALD GATU

"Dags att testa företrädesrätten"

Element SixAlla som sägs upp vid Element Six i Robertsfors får samma avgångsvederlag, oavsett anställningstid.  Vissa av dem kan komma tillbaka som inhyrda nästa sommar. Klubben begär nu centrala förhandlingar.

Element Six lägger ned i Sverige

Element Six bekräftade i dag att man lägger ned sin fabrik för syntetiska diamanter i västerbottniska Robertsfors. Samtliga cirka 180 anställda blir av med jobben när produktionen under två år succesivt flyttas till Irland och Sydafrika.

Läs mer från Dagens Arbete:

Arbetsrätten

Öppnare las-förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

”Vi får lätt storhetsvansinne”

Möte medLängst upp i ett hus i Kungsbacka, mellan duntäcken och frottéhanddukar, gör tre killar arbetsrätt begripligt i sin nystartade podd.

Inte nere för räkning

Sveriges mest kända skjutjärnsjournalist Janne Josefsson har provocerat och avslöjat i över 30 år. Nu berättar han om hoten, rädslan för att bli kär och hur han sagt nej till 750 000 kronor.

Det skulle va husvagn …

ArkivbildenÅret är 1956. Man hade tre veckors betald semester och den kunde gärna tillbringas på en gräsplätt under skinande sol med gasoltub, parasoll, husgeråd.

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Han fixade 13 miljoner till arbetskamraterna

PENSIONStålbolaget Ovako missade pensionsinbetalningar under flera år. Efter försäkringsexperten ”Lärs” detektivarbete sattes 13 miljoner kronor in på de anställdas pensionskonton.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Textilia

Tvingades betala 10 000 för visstidskontrakt

En mellanchef på tvätteriet Textilia tvingade Fardin att betala 10 000 kronor för ett halvårskontrakt. När utpressaren sedan ville ha mer pengar gick Fardin till företagsledningen. Då blev han av med jobbet.

2

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.

2

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

2

”Jag vill att det ska gå fortare”

CoronasmittanCovid-drabbade Fredrik, som DA tidigare har berättat om, är nu ute från sjukhuset. Han blir starkare för var dag, men det är lång tid kvar innan han är återställd.

”Sjukförsäkringen måste bli tryggare – nu!”

KRÖNIKAAlltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

4

Ordföranden som aldrig hann tillträda

HISTORIAGunnar Andersson skulle bara göra ännu en utlandsresa innan han tog sig an arbetar­rörelsens finaste uppdrag: LO-ordförande.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Så fungerar de nya reglerna

DA guidarUnder coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Joachim Dagerud på Mälarplast. Foto: Lina Larsson

"Jag trivs just här"

ÖGONBLICKETKlockan är 16.08 på Mälarplast AB i Eskilstuna.

Illustration: Josephine Skapare

Får chefen neka min semester?

Fråga om jobbet | LedighetHar arbetsgivaren skyldighet att ge en orsak till varför en semesteransökan avslås, eller räcker det att bara säga nej?

Krisstöd

”Klokt och moget av Volvo”

AB Volvo drar tillbaka aktieutdelningen. Ett moget och klokt beslut av ägarna, tycker facket.

7

SKF-facket befarar varsel

SKF delar hellre ut pengar till aktieägarna än att söka statligt stöd till permitteringar. Nu väntar varsel om uppsägningar, befarar facket.

2

Regionala skyddsombud

”Skyddsombud behövs i kris”

KRÖNIKADet är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

1

”Jag har fått lära mig att ha tålamod”

Martin Gunnarsson är smålänningen som vill pröva nya sätt att värva medlemmar till IF Metall, och som med åren lärt sig att lugna ner sig lite.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DebattJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.