Industriarbetarnas tidning

Holmes, Poirot, Bond – och Lisbeth Salander

27 augusti, 2015

Den fjärde delen i den hyllade Millenniumserien har skapat mediehysteri över hela världen.DA:s Lennart Lund visar att det är ett gammalt trick att återuppliva gamla hjältar, även om författaren är död.

Stieg Larsson, som gjorde de tre första, dog 2004. Den nya, Det som inte dödar oss (Norstedts förlag), är skriven av David Lagercrantz. Därmed återuppstår hjältarna Lisbeth Salander och Mikael Blomqvist ­ – enligt ett mönster från förr.

Conan Doyles skapelse Sherlock Holmes är stilbildare: I deckarlitteraturens mest kända dödsfall störtade Holmes tillsammans med ärkefienden Moriarty ner i Reichenbachfallet i Schweiz 1894. Detta godtog inte de upprörda läsarna som till slut lyckades tvinga Doyle att återuppliva Holmes 1905.

Efter Doyles död 1930 fortsatte andra författare att återuppliva Holmes. I raden av nya berättelser står en ut: Nicholas Meyers Den sjuprocentiga lösningen. Titeln syftar på det kokain Holmes blivit slav under. För att bota honom lurar Watson iväg Holmes till Wien, för att botas av en ung läkare där – Sigmund Freud.

Även andra kända detektiver har återuppstått. Det gäller exempelvis lord Peter Wimsey. När hans skapare Dorothy L Sayers avled 1957 efterlämnade hon ett halvfärdigt manus om lord Peters och Harriets Vanes första år som gifta. Sayers arvingar gav efter många års tvekan Jill Paton Walsh förtroendet att slutföra boken och Lord Peters sista fall utkom på Albert Bonniers förlag 1998 i en ganska lyckad version.

Sinnebilden för hårdkokta privatdetektiver är Philip Marlowe, i filmerna spelad av Humphrey Bogart och Robert Mitchum, imiterad av oändliga efterföljare med whiskyflaskan i skrivbordlådan. Skaparen Raymond Chandler avled 1959 och hade då skrivit de fyra första kapitlen om hur Philip Marlowe klarar sig som – just det! – nygift. Chandlers arvtagare beslöt till sist att Robert B Parker fick slutföra boken, och Poodle Springs utkom på Hammarström & Åberg 1990.

Gemensamt för dessa fall är att huvudpersonen lever vidare i kraft av sin unika personlighet, sina karakteristiska drag. Alla inser inte detta: Sophie Hannah fick förtroendet att återuppliva Agatha Christies skapelse Hercule Poirot, resultatet Monogrammorden (Bookmark förlag) utkom förra året. Tyvärr är Poirots personlighet inte riktigt densamma, så saknas exempelvis hans uppstyltade och formella tilltal.

Efter Ian Flemings död 1964 lät arvingarna James Bond överleva sin skapare och gav bland andra uppdraget till John Gardner. Han ”reformerade” dock Bond något – denne fick bland annat byta sin Aston Martin mot en Saab….Detta har dock aldrig visats på film.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Litterär pandemi för karantänsoffan

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Deckarklassiker i nya kläder

Deckarklassiker i nya kläder

Omvärlden förändras, deckargåtan består. De riktigt bra kriminalhistorierna kan leva långt efter författarens död. DA:s deckarexpert Lennart Lund dyker ner i floden av nyutgivna klassiker.

En eldig svensk historia

En eldig svensk historia

Vedspisar och pinnstolar. De fanns där i stugorna, till synes självklara inslag bland trasmattor och kopparkittlar. Ingen har berättat deras historia – förrän nu.

Julens bästa kulturklappar

Julens bästa kulturklappar

Sällskapsspel, böcker, tid – eller ett gåvokort för fem fotbollslag i Kenya. Kolla in våra förslag till under-granen-presenter som inte kostar skjortan.

Höjden av återhämtning

Höjden av återhämtning

Tidspress och höga krav – ibland går det bara inte längre. Anne-Marie Höglund berättar om hur naturen hjälpte henne att läka, och tipsar om böcker och en film för sönderstressade själar.

Hitta vägen till mästerverken

Hitta vägen till mästerverken

Att läsa en klassiker – låter det tungt? Det behöver det inte vara. DA guidar dig till mästerverken som varken är tjocka eller svåra.

Pocketsommar

Pocketsommar

Sommar, äntligen tid att läsa! Redaktionen tipsar dig om 16 böcker till semestern.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.