Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

Vi rationaliseras bort – men får ingen del av kakan

8 september, 2015

Debatt.

Jens Östling. Debatt
Jens Östling. Foto: Privat.

”Är alternativet arbetslöshet blir det självklart att vi kommer slåss för det kortsiktiga. På kort sikt hade säkert samhället runt Ojnareskogen gynnats av ny industri. Men när kalken tagit slut, vattnet förstörts och jobben försvunnit, vad skulle ha hänt då?”

Om skribenten

Jens Östling jobbar som montör på Specma AB där han också är klubbordförande för IF Metall. Född, uppvuxen och boende i Göteborg. Läser, skriver och brottas ibland.

Det är lite märkligt att höra vår (IF Metalls) förbundsordförande gå ut och försvara förstörelsen av både natur och grundvatten på Gotland. Detta gör han för ungefär en 100 arbeten.

Om man sätter saken i lite perspektiv blir det nästan förunderligt, för IF Metall som förbund står ju ivrigt och hejar på varje rationalisering som sker.

Det rationaliseras bort tusentals arbeten varje år. Detta är givetvis inte bara av ondo, många rationaliseringar är väldigt positiva då maskiner i stället för människor får göra tunga och monotona sysslor.

Det borde vara positivt sak att tekniken går framåt och att färre människor klarar av att producera fler produkter. Att andelen människor som är sysselsatta i industrin hela tiden minskar är lika naturligt som att andelen som arbetar i jordbruket stadigt har fallit sedan industrialiseringens början. Ny teknik kan producera effektivare.

Vår paroll i IF Metall är och har varit, att så länge vi får en del av kakan ska vi själva vara drivande i rationaliseringen. Vi skall driva på förbättringar så att vi ökar produktionen, heter det.

Produktionen har ökat hela tiden – men får vi en del av kakan?

För de flesta av oss är svaret nej. Statens huvudsakliga inkomst kommer från skatter på arbete. När vi lönearbetare rationaliseras bort bidrar alltså företagen lite mindre till statskassan för varje person som försvinner, detta trots att de har fått en ökad produktivitet.

Eftersom vi idag saknar en politik för full sysselsättning blir det snarare en rent osolidarisk handling att kräva ökad produktivitet. Våra kamrater offras för produktivitetens skull.

På kort sikt är det säkert gynnsamt för samhället runt Ojnareskogen med ny industri, men på längre sikt när kalken är slut, vattnet förstört och jobben borta vad händer då?

Som det ser ut idag producerar företagen allt mer och bidrar allt mindre, trots att de i allra högsta grad nyttjar våra offentliga resurser. Vi är fortfarande en nation beroende av vår industri,  inget snack om saken, men vi det håller på att ställa om. Blir slutmålet att vi har fabriker utan anställda som står och spottar ut saker som ingen av oss har råd att köpa?

Vill vi vara en samhällsförbättrande organisation är det nog dags att vi lyfter blicken lite, och inte bara ser de omedelbara problemen med arbetslöshet (speciellt när vi är med och skapar den). En skatt på produktionen är väl här en helt rimlig tanke?

Vi industriarbetare blir allt färre och så kommer det nog att fortsätt. Detta borde vara en positiv sak, väldigt många har farit väldigt illa i fabrikerna genom åren. Att arbeta i fabrik är för många av oss ett nödvändigt ont och inget vi hade gjort om vi inte var tvungna.

Men är alternativet arbetslöshet och att ramla utanför blir det självklart att vi kommer slåss för det kortsiktiga.

4 kommentarer till “Vi rationaliseras bort – men får ingen del av kakan

  • Så klokt och så sant. Ofta har jag tänkt att de som ”rationaliserats bort” har bidragit mer till ett företags vinst än de som arbetar kvar. Och vem är det egentligen som producerar mervärdet i en fabrik som helt styrs av robotar?

  • Vilka behov har samhället? Hur löser man det vettigt? Alltså utan säkerhets, friskvårds, sociala, miljö eller andra problem. Vad vill du göra? Är det något som samhället behöver som du vill göra? Samordna vad som behövs och hur det ska göras och vilka som vill göra det. Är det någon som vill vara med?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Tystnaden är dyr (och lite tråkig)

Tystnaden är dyr (och lite tråkig)

När öronen får nog av samtidsljudet får man låtsas att man inte hör, skriver författaren Sven-Olov Karlsson.

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Svenska Kyrkan ska inte bidra till att arbetsvillkoren dumpas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Positiva vindar i Norrland – men akta er för snålblåsten”

”Positiva vindar i Norrland – men akta er för snålblåsten”

Nu behövs ordentliga satsningar på infrastruktur och kompetensutveckling för att den positiva utvecklingen i norra Sverige inte ska stanna av, skriver Carola Andersson på IF Metall södra Västerbotten.

Tips till vår nästa stats­minister

Tips till vår nästa stats­minister

När Stefan Löfven nu avgår vill jag både tacka och se en efterträdare som kraftsamlar mot ojämlikheten, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Sluta utförsäkra covidsjuka

Sluta utförsäkra covidsjuka

Att komma till rätta med bristerna i sjukförsäkringen borde ligga högt på varje politikers prioriteringslista. Här är fem konkreta krav från IF Metall.

Därför behövs en knegarpension

Därför behövs en knegarpension

Den som sliter ut sig och inte kan jobba fram till pensionen bör inte straffas med att bli fattig, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Kan vi dela mer på tråkigheten?

Kan vi dela mer på tråkigheten?

Är det verkligen okej så många upplever att jobbet är meningslöst, och – frånsett lönen – gör livet sämre, skriver David Eklind Kloo, författaren till boken Arbetets mening.

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Industrin har alltför länge varit en miljöbov men är i dag helt avgörande för att få bukt med utsläppen av växthusgaser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Tid eller pengar, det är frågan

Tid eller pengar, det är frågan

Marcus Raihle: Hur mycket fritid är jag beredd att sälja och hur mycket pengar behöver jag för att klara min fritid?

Löfvens samarbetande ledarskap behövs

Löfvens samarbetande ledarskap behövs

Pragmatismen, som Löfven har i sitt DNA, kommer att vara en fortsatt viktig ledaregenskap för en S-ledare även framöver, skriver Helle Klein.

Du kanske också vill läsa…

”Kalkbrott en kortsiktig lösning”

”Kalkbrott en kortsiktig lösning”

Kalkbrytningen i Bästeträskområdet ger relativt få arbetstillfällen och under en begränsad tid. I stället bör området pekas ut till Natura 2000 omgående. Gotland bör också få ett sysselsättningspaket inom bland annat turism, som är en växande – och hållbar– näringsgren, skriver Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl.

Linus Gränsmark: ”Var är planen för att värna industrin?”

”Jag har varit involverad i frågan sedan 2012, och jag har ännu inte hört Landshövdingen lägga fram någon plan för att värna industrierna på ön”, Linus Gränsmark, distriktschef på LO- distriktet Gotland, riktar i ett debattinlägg stark kritik mot Gotlands Landshävding Cecilia Schellin Seidegård angående konflikterna kring kalkbrytning på norra Gotland.

Gotland kan inte bara leva på turism

Gotland kan inte bara leva på turism

Det länsstyrelsen inte brytt sig om att göra måste nu regeringen Löfven göra: Värna industrialiseringen på Gotland. Om inte kalkindustrin ska finnas kvar vad tänker sig regeringen då för industri?

”Det behövs en tydlig politik”

”Det behövs en tydlig politik”

Sverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

Nu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

Att skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

Regeringen skyddar Ojnareskogen

Regeringen skyddar det omdiskuterade naturområdet Ojnareskogen på norra Gotland, där Nordkalk vill öppna ett nytt kalkbrott. Samtidigt lanserar man ett jobbpaket för Gotland på 100 miljoner. ”Upprörande” säger IF Metalls Anders Ferbe

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

Förra året dog nästa 50 arbetare på våra arbetsplatser och 130 000 anmälningar om skador lämnades in. Att då komma med förslag som sätter oss arbetare i en ännu sämre sits är förödande, skriver det regionala skyddsombudet Claes Thim.

Industrin och klimatet

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Algodlingen på bakgården vid Bäckhammars pappersbruk blev framgångsrik. Nu har algerna renat metaller på Boliden – och forskarna vill satsa i stor skala.