Deklarationsdags – här är avdragen du inte vill missa
Milersättningen höjs Kvitton att ha koll på Avdragsgilla hobbys
Här besvarar Dagens Arbetes experter frågor om ditt arbetsliv. Läs fler frågor om:
Publicerad 2015-10-26, 08:00 Uppdaterad 2024-01-18, 17:12
Ekonomi. Min kille och jag ska flytta ihop i min hyreslägenhet. Vi har båda jobb, men han tjänar ganska mycket mer än jag. Nu diskuterar vi hur vi ska göra med alla utgifter, både de gemensamma och de vi har var för sig.
Vad är vanligt? Hur gör de flesta paren? Mina föräldrar har alltid haft helt gemensam ekonomi men det känns inte bra. Jag ser hur mamma aldrig haft några egna pengar som hon har kunnat göra vad hon vill med.
Svar: Det är toppen att ni pratar om ekonomin innan ni flyttar ihop. När ni blir sambo är det viktigt att känna till sambolagen. Den innebär att var och en äger sitt. Det är bara bostad införskaffad för gemensamt boende (alltså inte aktuellt i ert fall) och det som köpts till hemmet som ska delas vid en separation.
Först och främst bär vi med oss känslor och mönster från barndomen. Hon som upplevt att pengarna aldrig räckte kan bli en notorisk sparare som vuxen. Han som såg hur pappa gömde undan de dyra verktygen han slösade pengar på, kan bli galen när hustrun gör detsamma med nyinköpta skor. Steg ett är alltså att prata igenom vad som finns i bagaget.
Steg två är att se över vilka kostnader ni har. Vilka är gemensamma och vilka är mer personliga? Allt som är gemensamma kostnader kan betalas från ett bankkonto som båda har tillgång till. Övrigt kan betalas från de enskilda kontona.
Steg tre är att bestämma fördelning av de gemensamma kostnaderna. Är inkomsterna ungefär lika är det enklast om båda sätter in lika mycket på det gemensamma kontot. Eller så är det som i ert fall olika och kanske 60/40 avspeglar inkomsterna. ”Av var och en efter dess förmåga” är en bra utgångspunkt. Från det gemensamma kontot kan alla räkningar betalas och en viss summa gå över varje månad till ett matkonto dit två kort är kopplade.
Då spelar det ingen roll ekonomiskt vem som handlar maten.
Steg fyra är sparandet. Även här kan ett eller två gemensamma konton vara bra. Ett som buffert och kortsiktigt sparande som till semestern och ett konto för långsiktigt sparande.
Det som blir kvar när pengar förts över till gemensamma konton kan var och en fritt förfoga över. De flesta mår bra av en liten, egen frizon. Men det finns också par som struntar i detta och aldrig skulle ifrågasätta varandras mer privata inköp.
Det här var den enkla modellen som brukar passa de flesta. Det svåra är vad som ska räknas till gemensamma kostnader i det fall det till exempel finns barn från tidigare förhållanden som lever i familjen deltid eller om den ena för med sig stora lån i boet.
Det är också viktigt att inse att det är skillnad på att vara gift och att vara sambo. Som gifta har man laglig skyldighet enligt äktenskapsbalken att ”gemensamt vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa”. Där står också att: ”Makar skall fördela utgifter och sysslor mellan sig. De skall lämna varandra de upplysningar som behövs för att familjens ekonomiska förhållanden skall kunna bedömas.” Men det står också att varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder.
Är man bara sambo finns inga skyldigheter eller rättigheter enligt lagen. Då äger var och en sitt och ansvarar bara för sig själv.
Sambos ärver till exempel inte av varandra, så ni bör fundera på om ni ska ha varandra som förmånstagare för försäkringar och om ni ska skriva testamente.
Annika Creutzer
Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.