Industriarbetarnas tidning

Fråga om jobbet

Här besvarar Dagens Arbetes experter frågor om ditt arbetsliv.   Läs fler frågor om:

Hur gör vi med pengarna när vi flyttar ihop?

26 oktober, 2015

Skrivet av Annika Creutzer

Ekonomi. Min kille och jag ska flytta ihop i min hyreslägenhet. Vi har båda jobb, men han tjänar ganska mycket mer än jag. Nu diskuterar vi hur vi ska göra med alla utgifter, både de gemensamma och de vi har var för sig.

Vad är vanligt? Hur gör de flesta paren? Mina föräldrar har alltid haft helt gemensam ekonomi men det känns inte bra. Jag ser hur mamma aldrig haft några egna pengar som hon har kunnat göra vad hon vill med.

Svar: Det är toppen att ni pratar om ekonomin innan ni flyttar ihop. När ni blir sambo är det viktigt att känna till sambolagen. Den innebär att var och en äger sitt. Det är bara bostad införskaffad för gemensamt boende (alltså inte aktuellt i ert fall) och det som köpts till hemmet som ska delas vid en separation.

Först och främst bär vi med oss känslor och mönster från barndomen. Hon som upplevt att pengarna aldrig räckte kan bli en notorisk sparare som vuxen. Han som såg hur pappa gömde undan de dyra verktygen han slösade pengar på, kan bli galen när hustrun gör detsamma med nyinköpta skor. Steg ett är alltså att prata igenom vad som finns i bagaget.

Steg två är att se över vilka kostnader ni har. Vilka är gemensamma och vilka är mer personliga? Allt som är gemensamma kostnader kan betalas från ett bankkonto som båda har tillgång till. Övrigt kan betalas från de enskilda kontona.

Steg tre är att bestämma fördelning av de gemensamma kostnaderna. Är inkomsterna ungefär lika är det enklast om båda sätter in lika mycket på det gemensamma kontot. Eller så är det som i ert fall olika och kanske 60/40 avspeglar inkomsterna. ”Av var och en efter dess förmåga” är en bra utgångspunkt. Från det gemensamma kontot kan alla räkningar betalas och en viss summa gå över varje månad till ett matkonto dit två kort är kopplade.

Då spelar det ingen roll ekonomiskt vem som handlar maten.

Steg fyra är sparandet. Även här kan ett eller två gemensamma konton vara bra. Ett som buffert och kortsiktigt sparande som till semestern och ett konto för långsiktigt sparande.
Det som blir kvar när pengar förts över till gemensamma konton kan var och en fritt förfoga över. De flesta mår bra av en liten, egen frizon. Men det finns också par som struntar i detta och aldrig skulle ifrågasätta varandras mer privata inköp.

Det här var den enkla modellen som brukar passa de flesta. Det svåra är vad som ska räknas till gemensamma kostnader i det fall det till exempel finns barn från tidigare förhållanden som lever i familjen deltid eller om den ena för med sig stora lån i boet.

Det är också viktigt att inse att det är skillnad på att vara gift och att vara sambo. Som gifta har man laglig skyldighet enligt äktenskapsbalken att ”gemensamt vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa”. Där står också att: ”Makar skall fördela utgifter och sysslor mellan sig. De skall lämna varandra de upplysningar som behövs för att familjens ekonomiska förhållanden skall kunna bedömas.” Men det står också att varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder.

Är man bara sambo finns inga skyldigheter eller rättigheter enligt lagen. Då äger var och en sitt och ansvarar bara för sig själv.

Sambos ärver till exempel inte av varandra, så ni bör fundera på om ni ska ha varandra som förmånstagare för försäkringar och om ni ska skriva testamente.

 

Ställ din fråga här
Välkommen med en fråga till våra experter! Tyvärr kan vi inte svara via mejl. Eftersom vi är industriarbetarnas tidning svarar vi inte heller på frågor som specifikt rör andra avtal.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Hur hittar vi en säker byggfirma?

Hur hittar vi en säker byggfirma?

Vi vill göra vårt fritidshus till en permanent bostad. Vilka rättigheter har vi om hantverkarna inte sköter sig?

Vad gäller när vi har städhjälp?

En läsare köper funderar på att köpa in städning varannan vecka och vill veta vad som gäller för Rutavdraget i år. Privatekonomen Annika Creutzer reder ut.

Hur mycket kostar vårt nya tak?

Hur mycket kostar vårt nya tak?

En läsare ska lägga om taket på huset och vill veta vad som blir kvar att betala efter rotavdraget. Privatekonomen Annika Creutzer reder ut.

Måste jag svara på frågan?

En läsare undrar om arbetsgivaren har rät att fråga om man har några betalningsanmärkningar. Juristen Henrik Ask svarar.

Färre fångade i långvarig skuldfälla

Trots att skulderna ökar i samhället i stort minskar antalet som har varit skuldsatta i mer än 20 år i Kronofogdens register. En förklaring är att konsekvenserna av 90-talskrisen börjar klinga av.

Blir Kjell någonsin fri?

Blir Kjell någonsin fri?

Som nybliven pensionär trodde Kjell att inkassoföretagen äntligen skulle lämna familjen i fred. I stället kom ett brev från Kronofogden.

Blir Kjell någonsin fri?

Kjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. Huset såldes med tvång och skulderna började växa. Han hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

Hur sparar jag snabbt ihop till semestern?

Hur sparar jag snabbt ihop till semestern?

Ska den efterlängtade ledigheten bli som tänkt kan det vara hög tid att göra något åt saken. Privatekonomiexperten Annika Creutzer ger sina bästa råd för hur du får ihop till en semesterkassa.

Så gör du rätt i julhandeln

Så gör du rätt i julhandeln

Det är lätt att bli stressad av allt som ska köpas inför julhelgen. DA:s expert Annika Creutzer tipsar om hur du kan handla på smartaste sättet och slippa bli lurad. Det gäller att tuffa till sig som konsument och hålla huvudet kallt.

Hur ger jag mina barn en bra sommar?

Hur ger jag mina barn en bra sommar?

En läsare har riktigt ont om pengar och vill få tips om hur man får ihop en bra semester med barnen. Vår ekonomiska expert Annika Creutzer svarar.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Opinion

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

Jan Scherman: När Ebba Busch ljuger om sitt festande mitt i en coronakris använder hon sig av samma metod som Donald Trump

Skulle Boden bota min resångest?

Skulle Boden bota min resångest?

Den värsta resfebern lugnas av ett nattåg mot Norrland, skriver Anneli Jordahl.

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

Även vi bör återuppta diskussionen om att förbjuda militanta nazistorganisationer som NMR, skriver journalisten Lisa Bjurwald

Sverige är på rätt väg ur krisen

Sverige är på rätt väg ur krisen

Att förstärkningen av a-kassan blir kvar är en seger för tryggheten, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Ni har tystat oss bit för bit, LKAB”

”Ni har tystat oss bit för bit, LKAB”

Brukspatronen har satt kniven i det sista av Malmbergets levande kulturscen, skriver musikern Johan Airijoki.

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

När vi tar strid för varandra visar vi att vi är en kamporganisation, skriver Pontus Georgsson.

Livets gång syns bara från sidan

Livets gång syns bara från sidan

Det är hjärtat som visar oss vägen. Och hundar, skriver Carl-Einar Häckner.

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

Kvar efter metoo finns något viktigare än debatten om rätten att skuldbelägga enskilda personer, skriver sex förtroendevalda i IF Metall.

Vi är på väg in i ett nytt läge

Vi är på väg in i ett nytt läge

När vi i Sverige skryter lite extra säger vi att vi är världsmästare i omställning, skriver Peter Larsson.

Bra jobb­satsningar i höstbudgeten

Magdalena Anderssons spara i ladorna har bytts mot satsa järnet. Det är helt rätt, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.