Industriarbetarnas tidning

Nya reseavdraget – blir du en vinnare eller förlorare?

27 december, 2021

Skrivet av

KOLL PÅ Regeringen vill göra reseavdraget bättre och enklare att förstå. Men hur kommer det nya reseavdraget att se ut i verkligheten, och vem är det som tjänar mest på ändringen?

”Skattelättnaden ska på ett bättre sätt gynna resor med låga utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar, och samtidigt vara enklare än nuvarande system.” Det sa dåvarande biträdande finansministern Åsa Lindhagen när förslaget presenterades i slutet av oktober. Illustration: Rebecca Elfast

Vad är det som förändras?

Det nya förslaget är baserat på avstånd och inte på tid som det varit tidigare. Det kortaste tillåtna avståndet för att få ta del av skattereduktionen är tre mil. Det kommer inte heller att ha någon betydelse hur du tar dig till jobbet.

När det gäller bilkörning tar man bort villkoret om en tidsvinst på två timmar för att få göra avdrag, liksom kravet på att endast utgifter över 11 000 kronor får räknas in. För att ta del av skattereduktionen kommer man att behöva ha minst 30 resdagar om året och man kan göra avdrag för upp till 210 resdagar per år.

Vilka avstånd är det som gäller?

Den skattereduktion som nu föreslås är 50 öre per kilometer – eller fem kronor per mil. Den börjar gälla om avståndet för resan överstiger 30 kilometer enkel väg i storstadskommuner, och om den överstiger 15 kilometer i övriga kommuner, räknat på kortast möjliga körsträcka med bil mellan hemmet och arbetsplatsen.

Sedan tillkommer det en övre gräns på 80 kilometer. Om du har nio mil till jobbet får du alltså bara skattereduktion för åtta av dessa.

Vilka är det som påverkas?

De som kommer att spara mest är de som väljer billiga färdmedel, som att samåka eller cykla, eller som kan resa med kollektivtrafik. Enligt finansdepartementet uppskattas runt 1 160 000 personer kunna ta del av skattereduktionen år 2023, vilket är 260 000 fler än de som tar del av reseavdraget i dag.

För dem som inte kan samåka och som behöver ta sin egen bil till jobbet kan ändringen bli till det sämre. Den exakta storleken på resereduktionen är dock inte bestämd än, så det är svårt att säga exakt vem som blir vinnare och förlorare.

Dagens Arbete reder ut komplicerade frågor på ett lättillgängligt sätt. Prenumerera på veckobrevet så får du det senaste i din inbox!

När börjar det att gälla?

Ursprungsplanen var att det nya reseavdraget skulle ha börjat gälla redan den 1 januari 2021 men det sköts fram på grund av pandemin. När förslaget nu går ut på remiss ska finansdepartementet ha fått in svar senast i januari 2022 för att lagändringarna ska kunna börja gälla tidigast den 1 januari 2023. Det är alltså först i deklarationen 2024 som man kommer att börja se förändringarna.

Lika för alla

Enligt förslaget ska reseavdraget inte längre vara ett avdrag, utan en skattereduktion. Det innebär att det inte längre är baserat på din inkomst. En person med högre inkomst får generellt sett en större skattelättnad av ett avdrag än någon som har lägre inkomst. En skattereduktion har i stället ett fast värde som är lika för alla.

Fotnot: Texten uppdaterad 2022-03-22. Den innehöll tidigare ett felaktigt räkneexempel. Vi beklagar det.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

När börjar det nya reseavdraget att gälla?

När börjar det nya reseavdraget att gälla?

I mitten av mars kom regeringen med förslag till ny resereduktion. Det skapade många frågor hos läsarna inför deklarationen. DA:s expert, privatekonomen Annika Creutzer, förklarar vad som gäller.

Hur mycket kostar vårt nya tak?

Hur mycket kostar vårt nya tak?

En läsare ska lägga om taket på huset och vill veta vad som blir kvar att betala efter rotavdraget. Privatekonomen Annika Creutzer reder ut.

Så får du betalt för att plugga

Så får du betalt för att plugga

Trött på jobbet eller sugen på att utvecklas? Från den 1 oktober finns möjlighet att söka det nya omställningsstudiestödet. Men skynda dig, pengarna kan ta slut.

Lättare för äldre att få ersättning

Lättare för äldre att få ersättning

Utsliten av jobbet eller kroniskt sjuk vid 60? Nu är det lättare för äldre att få sjukersättning om arbetsförmågan är försämrad.

”Nu får man kriga för allt”

”Nu får man kriga för allt”

Allt blir dyrare – men kommer lönerna att hänga med? Nu drar avtalsrörelsen i gång. På Åkers i Sörmland är oron störst för dem som har höga lån och många barn.

Får jag kolla mobilen på jobbet?

Får jag kolla mobilen på jobbet?

Arbetsgivaren bestämmer om du kan använda mobilen under arbetstid. Men du kan påverka.

DA möter: Andreas Cervenka

DA möter: Andreas Cervenka

Ekonomijournalisten Andreas Cervenka tycker att det är dags att prata om klyftorna i vårt samhälle.

”Man ska inte bli missgynnad för att man tar bilen”

”Man ska inte bli missgynnad för att man tar bilen”

Vi vill höja reseavdraget, och ändra så att det helt baseras på avstånd. Ni industriarbetare måste kunna fortsätta ta er till jobbet, skriver finansminister Mikael Damberg (S).

Kan chefen tvinga mig att betala?

Kan chefen tvinga mig att betala?

Vad gäller om du slarvar på jobbet och råkar tappa något så att det förstörs? Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd, reder ut vad som gäller.

”Det är bara amatörer som tar ut lön”

”Det är bara amatörer som tar ut lön”

Sverige fick 338 nya miljardärer under pandemin. Ekonomijournalisten Andreas Cervenka tycker att det är dags att prata om klyftorna i samhället.

Avtal 2023

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.