Flest utlandsfödda i låglöneyrken

LO är etniskt delat, det visar siffror från SCB. Nästan hälften av medlemmarna i förbund som organiserar låglönebranscher är födda utomlands.

Enligt SCB:s senaste siffror är så många som 17 procent av medlemmarna i LO-förbunden födda utanför Norden. Det är alltså snittsiffran. Vid en närmare granskning varierar antalet utlandsfödda mellan de olika förbunden mycket (se faktaruta).

I Hotell- och restaurangfacket är nästan hälften (44 procent) av medlemmarna födda utanför Norden. För Fastighetsanställdas förbund som organiserar bland annat städare, är siffran nästan lika hög – 40 procent.

Samtidigt har exempelvis Elektrikerförbundet en mycket lägre andel – där är bara 9 procent av medlemmarna födda i ett annat land än Sverige, inklusive de nordiska länderna.

– Arbetsmarknaden är etniskt delad i den meningen att det finns sektorer med kraftig över- och underrepresentation av invandrad arbetskraft, säger Jesper Johansson, universitetslektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet i Växjö.

– I branscher som jobbar med städ och restaurang finns en överrepresentation av utrikes födda. Så är det i många länder, och så har det varit länge.

Flera olika mekanismer ligger bakom detta faktum, tror han. Delvis handlar det om att den infödda arbetskraften flyr undan de lågbetalda jobben och sektorer med sämre arbetsvillkor.

Delvis handlar det om ”nätverksrekryteringar”.  Nätverk och kontakter har ett i stort sett avgörande inflytande på i vilka branscher arbetskraften hamnar.  Arbetsplatser organiserade av ett yrkesförbund som Elektrikerförbundet kan bli ännu svårare för invandrade att ta sig in i när representationen av utlandsfödd arbetskraft är låg.

– I vissa fall kan nätverk öka mångfalden på arbetsmarknaden, till exempel kan invandrare i akademikeryrken göra att fler utlandsfödda tar sig dit. Men det kan naturligtvis också bli tvärtom, att nätverken delar upp.

Under den tidiga arbetskraftsinvandring som nådde sin topp under slutet av 60-talet, invandrade människor framför allt för att jobba i industrin. I dag har arbetsmarknaden delvis förändrats. Andelen födda utanför Norden som är medlemmar i IF Metall (17 procent) är inte hälften så stor som hos de förbund som ligger i topp.

– Sedan den klassiska epoken har vi fått en mer tjänstebaserad ekonomi, där tjänstesektorer som städ och restaurang blivit en större del, säger Jesper Johansson.

Vad får den här delade arbetsmarknaden, även inom LO-kollektivet, för konsekvenser?

– Om villkoren inom LO-familjen skiljer sig allt mer kan det få konsekvensen att LO får svårt att hålla ihop. Vi ser ju i flera avtalsrörelser att det bli svårare att hitta en LO-samordning – i årets avtalsrörelse finns den inte. Om villkoren fortsätter att drivas isär blir det svårt att hålla ihop kollektivet.

– Det gäller inte bara inom LO, utan också mellan olika samhällsklasser. Då får vi ett samhälle som dras isär med väldigt skilda villkor för olika medborgare och det samhället skulle jag säga redan är här, säger Jesper Johansson.