Industriarbetarnas tidning

Flest utlandsfödda i låglöneyrken

4 november, 2015

Skrivet av

LO är etniskt delat, det visar siffror från SCB. Nästan hälften av medlemmarna i förbund som organiserar låglönebranscher är födda utomlands.

Andel medlemmar födda utanför Norden, i procent

IF Metall: 17,0
GS: 11,0
Pappers: ingen uppgift
Byggnads: 8
Elektrikerförbundet: 9 *
Fastighets: 40
Handels: 15
Hotell och restaurang: 44
Kommunal: 21
Livs: 27
SEKO: 8,0
Transport: 15

Genomsnittet  för LO: 17 procent

* Gäller medlemmar födda utanför Sverige

Källa: SCB:s AKU-undersökning, siffrorna från första kvartalet 2014

Enligt SCB:s senaste siffror är så många som 17 procent av medlemmarna i LO-förbunden födda utanför Norden. Det är alltså snittsiffran. Vid en närmare granskning varierar antalet utlandsfödda mellan de olika förbunden mycket (se faktaruta).

I Hotell- och restaurangfacket är nästan hälften (44 procent) av medlemmarna födda utanför Norden. För Fastighetsanställdas förbund som organiserar bland annat städare, är siffran nästan lika hög – 40 procent.

Samtidigt har exempelvis Elektrikerförbundet en mycket lägre andel – där är bara 9 procent av medlemmarna födda i ett annat land än Sverige, inklusive de nordiska länderna.

– Arbetsmarknaden är etniskt delad i den meningen att det finns sektorer med kraftig över- och underrepresentation av invandrad arbetskraft, säger Jesper Johansson, universitetslektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet i Växjö.

– I branscher som jobbar med städ och restaurang finns en överrepresentation av utrikes födda. Så är det i många länder, och så har det varit länge.

Flera olika mekanismer ligger bakom detta faktum, tror han. Delvis handlar det om att den infödda arbetskraften flyr undan de lågbetalda jobben och sektorer med sämre arbetsvillkor.

Delvis handlar det om ”nätverksrekryteringar”.  Nätverk och kontakter har ett i stort sett avgörande inflytande på i vilka branscher arbetskraften hamnar.  Arbetsplatser organiserade av ett yrkesförbund som Elektrikerförbundet kan bli ännu svårare för invandrade att ta sig in i när representationen av utlandsfödd arbetskraft är låg.

– I vissa fall kan nätverk öka mångfalden på arbetsmarknaden, till exempel kan invandrare i akademikeryrken göra att fler utlandsfödda tar sig dit. Men det kan naturligtvis också bli tvärtom, att nätverken delar upp.

Under den tidiga arbetskraftsinvandring som nådde sin topp under slutet av 60-talet, invandrade människor framför allt för att jobba i industrin. I dag har arbetsmarknaden delvis förändrats. Andelen födda utanför Norden som är medlemmar i IF Metall (17 procent) är inte hälften så stor som hos de förbund som ligger i topp.

– Sedan den klassiska epoken har vi fått en mer tjänstebaserad ekonomi, där tjänstesektorer som städ och restaurang blivit en större del, säger Jesper Johansson.

Vad får den här delade arbetsmarknaden, även inom LO-kollektivet, för konsekvenser?

– Om villkoren inom LO-familjen skiljer sig allt mer kan det få konsekvensen att LO får svårt att hålla ihop. Vi ser ju i flera avtalsrörelser att det bli svårare att hitta en LO-samordning – i årets avtalsrörelse finns den inte. Om villkoren fortsätter att drivas isär blir det svårt att hålla ihop kollektivet.

– Det gäller inte bara inom LO, utan också mellan olika samhällsklasser. Då får vi ett samhälle som dras isär med väldigt skilda villkor för olika medborgare och det samhället skulle jag säga redan är här, säger Jesper Johansson.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

En gång var han själv en främling

En gång var han själv en främling

I dag är det Syrien, för 25 år sedan kom flyktingarna från Balkan. För Aleksandar Srndovic blev bruket i Hallstavik vägen in i Sverige. Möt en stridbar fackbas och samhällsmedborgare som tror att industrin återigen kan bli en viktig integrationsmotor.

De pluggar svenska  på jobbet

De pluggar svenska på jobbet

Obos husfabriker ville anställa ­nyanlända men orkade inte vänta på att de skulle lära sig ­svenska. Så de tog in en egen lärare. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

De tar skogsvägen till jobben

De tar skogsvägen till jobben

Ett pilotprojekt i Småland som blandar teori, praktik och svenskundervisning för invandrare har blivit en stor framgång. Nu sprids arbetssättet över Sverige.

”Solidariteten gör det lättare att andas”

”Solidariteten gör det lättare att andas”

Politiken måste syresättas igen. Och hoppet finns i folkrörelse-Sverige bland de många frivilligarbetare som ser till att det myckna talet om vikten av integration blir verklighet.

Den nya folkrörelsen

Den nya folkrörelsen

Välkomna hit! Nyfikna industriarbetare runt om i landet har tagit ordet integration och knådat det till praktisk handling. Till möten där alla vinner och lär sig nytt. DA har varit på gympa i Västerås, flugit drake i Skillingaryd och övningskört i Edsbyn.

Bristyrken prioriteras

Det tar mellan sju och tio år innan hälften av de nyanlända är etablerade på arbetsmarknaden. Snabbspår och validering ska korta tiden till jobb för de som har erfarenhet inom bristyrken.

Länken mellan behoven

Arbetsförmedlingen har arbetslösa och pengar för stöd till dem som vill anställa. Företagen letar rätt kompetens. Matchningen mellan behoven är lättare att göra för den som känner båda parter.

Vägen till jobbet

Vägen till jobbet

Två behov ska mötas. En industri som har svårt att hitta yrkeskunnig arbetskraft – och nyanlända som inte får jobb trots erfarenhet. Det talas om snabbspår och validering. Hur går det egentligen till att kliva över tröskeln till det svenska arbetslivet?

”Facken måste kliva fram”

”Facken måste kliva fram”

”Den flyktingkris som varken marknaden eller det politiska systemet idag förmår hantera skulle kunna vara ett tillfälle för facken att kliva fram i ljuset och återta positionen som hoppingivande samhällsbyggare”, skriver skribenten och IF Metallaren Lars Henriksson i ett debattinlägg.

De kom in i landet genom jobbet

De kom in i landet genom jobbet

Hur får man in en fot på arbetsmarknaden i ett nytt hemland? Vi träffade fem industriarbetare som vet.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.