Industriarbetarnas tidning

Flest utlandsfödda i låglöneyrken

4 november, 2015

Skrivet av

LO är etniskt delat, det visar siffror från SCB. Nästan hälften av medlemmarna i förbund som organiserar låglönebranscher är födda utomlands.

Andel medlemmar födda utanför Norden, i procent

IF Metall: 17,0
GS: 11,0
Pappers: ingen uppgift
Byggnads: 8
Elektrikerförbundet: 9 *
Fastighets: 40
Handels: 15
Hotell och restaurang: 44
Kommunal: 21
Livs: 27
SEKO: 8,0
Transport: 15

Genomsnittet  för LO: 17 procent

* Gäller medlemmar födda utanför Sverige

Källa: SCB:s AKU-undersökning, siffrorna från första kvartalet 2014

Enligt SCB:s senaste siffror är så många som 17 procent av medlemmarna i LO-förbunden födda utanför Norden. Det är alltså snittsiffran. Vid en närmare granskning varierar antalet utlandsfödda mellan de olika förbunden mycket (se faktaruta).

I Hotell- och restaurangfacket är nästan hälften (44 procent) av medlemmarna födda utanför Norden. För Fastighetsanställdas förbund som organiserar bland annat städare, är siffran nästan lika hög – 40 procent.

Samtidigt har exempelvis Elektrikerförbundet en mycket lägre andel – där är bara 9 procent av medlemmarna födda i ett annat land än Sverige, inklusive de nordiska länderna.

– Arbetsmarknaden är etniskt delad i den meningen att det finns sektorer med kraftig över- och underrepresentation av invandrad arbetskraft, säger Jesper Johansson, universitetslektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet i Växjö.

– I branscher som jobbar med städ och restaurang finns en överrepresentation av utrikes födda. Så är det i många länder, och så har det varit länge.

Flera olika mekanismer ligger bakom detta faktum, tror han. Delvis handlar det om att den infödda arbetskraften flyr undan de lågbetalda jobben och sektorer med sämre arbetsvillkor.

Delvis handlar det om ”nätverksrekryteringar”.  Nätverk och kontakter har ett i stort sett avgörande inflytande på i vilka branscher arbetskraften hamnar.  Arbetsplatser organiserade av ett yrkesförbund som Elektrikerförbundet kan bli ännu svårare för invandrade att ta sig in i när representationen av utlandsfödd arbetskraft är låg.

– I vissa fall kan nätverk öka mångfalden på arbetsmarknaden, till exempel kan invandrare i akademikeryrken göra att fler utlandsfödda tar sig dit. Men det kan naturligtvis också bli tvärtom, att nätverken delar upp.

Under den tidiga arbetskraftsinvandring som nådde sin topp under slutet av 60-talet, invandrade människor framför allt för att jobba i industrin. I dag har arbetsmarknaden delvis förändrats. Andelen födda utanför Norden som är medlemmar i IF Metall (17 procent) är inte hälften så stor som hos de förbund som ligger i topp.

– Sedan den klassiska epoken har vi fått en mer tjänstebaserad ekonomi, där tjänstesektorer som städ och restaurang blivit en större del, säger Jesper Johansson.

Vad får den här delade arbetsmarknaden, även inom LO-kollektivet, för konsekvenser?

– Om villkoren inom LO-familjen skiljer sig allt mer kan det få konsekvensen att LO får svårt att hålla ihop. Vi ser ju i flera avtalsrörelser att det bli svårare att hitta en LO-samordning – i årets avtalsrörelse finns den inte. Om villkoren fortsätter att drivas isär blir det svårt att hålla ihop kollektivet.

– Det gäller inte bara inom LO, utan också mellan olika samhällsklasser. Då får vi ett samhälle som dras isär med väldigt skilda villkor för olika medborgare och det samhället skulle jag säga redan är här, säger Jesper Johansson.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

En gång var han själv en främling

En gång var han själv en främling

I dag är det Syrien, för 25 år sedan kom flyktingarna från Balkan. För Aleksandar Srndovic blev bruket i Hallstavik vägen in i Sverige. Möt en stridbar fackbas och samhällsmedborgare som tror att industrin återigen kan bli en viktig integrationsmotor.

De pluggar svenska  på jobbet

De pluggar svenska på jobbet

Obos husfabriker ville anställa ­nyanlända men orkade inte vänta på att de skulle lära sig ­svenska. Så de tog in en egen lärare. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

De tar skogsvägen till jobben

De tar skogsvägen till jobben

Ett pilotprojekt i Småland som blandar teori, praktik och svenskundervisning för invandrare har blivit en stor framgång. Nu sprids arbetssättet över Sverige.

”Solidariteten gör det lättare att andas”

”Solidariteten gör det lättare att andas”

Politiken måste syresättas igen. Och hoppet finns i folkrörelse-Sverige bland de många frivilligarbetare som ser till att det myckna talet om vikten av integration blir verklighet.

Den nya folkrörelsen

Den nya folkrörelsen

Välkomna hit! Nyfikna industriarbetare runt om i landet har tagit ordet integration och knådat det till praktisk handling. Till möten där alla vinner och lär sig nytt. DA har varit på gympa i Västerås, flugit drake i Skillingaryd och övningskört i Edsbyn.

Bristyrken prioriteras

Det tar mellan sju och tio år innan hälften av de nyanlända är etablerade på arbetsmarknaden. Snabbspår och validering ska korta tiden till jobb för de som har erfarenhet inom bristyrken.

Länken mellan behoven

Arbetsförmedlingen har arbetslösa och pengar för stöd till dem som vill anställa. Företagen letar rätt kompetens. Matchningen mellan behoven är lättare att göra för den som känner båda parter.

Vägen till jobbet

Vägen till jobbet

Två behov ska mötas. En industri som har svårt att hitta yrkeskunnig arbetskraft – och nyanlända som inte får jobb trots erfarenhet. Det talas om snabbspår och validering. Hur går det egentligen till att kliva över tröskeln till det svenska arbetslivet?

”Facken måste kliva fram”

”Facken måste kliva fram”

”Den flyktingkris som varken marknaden eller det politiska systemet idag förmår hantera skulle kunna vara ett tillfälle för facken att kliva fram i ljuset och återta positionen som hoppingivande samhällsbyggare”, skriver skribenten och IF Metallaren Lars Henriksson i ett debattinlägg.

De kom in i landet genom jobbet

De kom in i landet genom jobbet

Hur får man in en fot på arbetsmarknaden i ett nytt hemland? Vi träffade fem industriarbetare som vet.

DA granskar skuggsamhället i en smutsig bransch

Vi städar Sverige – utanför lagen

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder. Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Statsministerns städerska fick svarta pengar direkt av ägaren till städbolaget. Hans tidigare firma är dömd för ekonomisk brottslighet och han själv är ökänd hos facket som en oseriös aktör.

Chilo städade hos stats­ministern fyra gånger

Chilo städade hos stats­ministern fyra gånger

Chilo blev rikskänd för att ha städat svart hos statsminister Magdalena Andersson. Här är hennes ord från tiden i Migrationsverkets förvar.

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

”När vi följer pengarna så ser vi att ersättning betalas ut, men sen går tillbaka igen. Arbetarna har alltså inte fått behålla pengarna”, säger Skatteverkets samordnare Nina Blomkvist.

De jobbade med syra utan skyddskläder

De jobbade med syra utan skyddskläder

Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.

Shakhzoda bröt högerarmen, fick städa med vänster

Shakhzoda bröt högerarmen, fick städa med vänster

Städarnas berättelser: Shakhzoda, Uzbekistan. ”Arbetsgivaren tvingade mig att jobba trots att jag var sjukskriven. Jag fick städa med vänsterarmen.”

Aziza blev sjuk under pandemin – tvingades jobba ändå

Aziza blev sjuk under pandemin – tvingades jobba ändå

Städarnas berättelser: Aziza, Uzbekistan. ”Jag blev inte behandlad som en människa.”

Rebecca terroriserades av chefen

Rebecca terroriserades av chefen

Städarnas berättelser: Rebecca, Venezuela. ”’Jag sparkar skiten ur dig och skickar dig till helvetet’, sa min chef om vi protesterade.”

Städ­branschen Sverige: Vi uppskattar Magdalena Anderssons fadäs

Städ­branschen Sverige: Vi uppskattar Magdalena Anderssons fadäs

För att stoppa bolag som inte gör rätt för sig måste upphandlare bli bättre på att upptäcka fifflet, anser Städbranschen Sveriges ordförande Matthias Lindholm.

Tio råd till upphandlare för att ta ansvar

Tio råd till upphandlare för att ta ansvar

Svartarbete i offentlig verksamhet är vanligt. Med hjälp av den här checklistan kan upphandlare få bättre koll.

GS kongress

Hård strid om ekonomin landande i kompromiss

Hård strid om ekonomin landande i kompromiss

Efter flera timmars debatt lade Henrik Brolin från avdelning 4 fram ett förslag som kunde lösa upp knutarna.

GS och Byggnads: Minimilöner hot mot vår modell

GS och Byggnads: Minimilöner hot mot vår modell

Svenska politiker måste vägra införa ett minimilönedirektiv från EU som kan slå sönder hela den svenska modellen. Det kräver GS och Byggnads i ett gemensamt uttalande.

Thorwaldsson: Dags att flytta norrut

Thorwaldsson: Dags att flytta norrut

Det är dags för folk i södra Sverige att dra på långkalsonger och toppluva. Nu måste flyttlassen gå norrut där de nya jobben finns. Det säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson i ett samtal på GS-fackets kongress.

GS kongress har dragit igång

GS kongress har dragit igång

Det är i en osäker omvärld som GS-facket samlas i Örebro för att återuppta sin tredje kongress. Förbundsordförande Per-Olof Sjöö tog upp utmaningar i både den kommande avtalsrörelsen och synen på höstens riksdagsval.

”Jag behöver förbereda mig mycket för att våga”

”Jag behöver förbereda mig mycket för att våga”

Natalia Sparrelid hoppas att hon ska våga ta plats i debatterna på GS-fackets kongress. Medlemmarnas möjlighet att påverka är allra viktigast, och då får förbundet inte vara toppstyrt, anser hon. Vad betyder det för dig att vara kongressombud?– Det är ett stor ansvar, man har en påverkansmöjlighet som man inte bör missa. Jag tycker att […]

Ekonomin i fokus på GS kongress

Ekonomin i fokus på GS kongress

En svag ekonomi har lett till jobbiga besparingar för GS-facket, men också en renodling ”Vi har tvingats fokusera på det som är viktigt – att bygga organisation och rekrytera medlemmar”, säger förbundsordförande Per-Olof Sjöö.