Ovisst efter skräckraset i gruvan: ”Barnen börjar fråga”
Gruvarbetare satt instängd i sex timmar Myndigheten kritiserar Boliden "Man kan ju alltid hoppas att det var den sista"
Publicerad 2015-12-03, 12:34 Uppdaterad 2020-06-22, 14:33
Gällivare tingsrätt friar de fem företag som åtalats för dödsolyckan i Vitåforsgruvan 2010. Åklagarens yrkande om sammanlagt femton miljoner kronor i företagsbot avvisas alltså. Därmed faller även de anhörigas skadeståndskrav.
Fem år efter gruvolyckan inleds rättegången
15 miljoner i företagsbot yrkas för dödsolyckan
Olyckan inträffade den 18 april. Kenneth Oskarsson Rantavaara, 52, och hans son Fredrik Oskarsson Rantavaara, 21, skulle besiktiga ett 140 meter djupt schakt och ta bort lösa bitar från bergsväggarna. De firades ned i en hisskorg med hjälp av en mobilkran. Plötsligt lossnade korgen från mobilkranens lintrumma och de störtade 100 meter ner. I sin utredning konstaterade Arbetsmiljöverket bland annat att det var fel att använda en mobilkran för detta arbete, kranen hade dessutom säkerhetsbrister. Vidare var lyftlinan felaktigt monterad och för kort.
Tingsrätten konstaterar inledningsvis att det finns oklarheter kring händelsen: det har inte framkommit varför de båda omkomna åkte ner i schaktet utan att mobilkranen flyttas till en lägre nivå, det har heller inte framkommit att någon arbetsorder utfärdats.
Domskälen skiljer sig för de olika företagen eftersom de hade olika arbetsuppgifter. LKAB var byggherre medan NCC var generalentreprenör och ansvarade för arbetsledningen på plats. NCC hyrde i sin tur in arbetstagare och utrustning från J.U.C. Värmeteknik AB, ConMine AB och Kurt Andersson Grävmaskiner AB.
I åtalet hävdas bland annat att LKAB och NCC inte gjort tillräckliga riskbedömningar. Det avvisar tingsrätten med hänvisning till den riskbedömning som gjordes 21 januari 2008. Vidare hävdar åklagaren att en annan metod än mobilkran borde använts. Tingsrätten hänvisar dels till expertvittnen som hävdat att detta var praxis i branschen, dels att åklagaren inte visat att någon annan arbetsmetod var möjlig.
LKAB hade dessutom i sitt avtal med Kurt Andersson Grävmaskiner AB krävt att företaget skulle intyga att kranen var besiktigad och godkänd, vilken man gjort. Sammantaget anser därför tingsrätten att åklagaren inte visat LKAB eller NCC ”av oaktsamhet åsidosatt” vad arbetsmiljölagen kräver.
J.U.C. Värmeteknik AB och ConMine AB hyrde ut personal till NCC men hade ingen arbetsledning på plats och kunde därför inte påverka arbetsmetoden. Åtalet avvisas ”redan av denna anledning” samt av tingsrättens konstaterande att arbetsmetoden inte stred mot Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Tingsrätten konstaterar att Kurt Andersson Grävmaskiner AB genomfört riskbedömning av arbetet och att kranen var besiktigad. Enligt åklagaren kände man på bolaget till att lininfästningen inte alltid kontrollerades vid besiktningen, men enligt tingsrätten har inte åklagaren bevisat detta. Även denna del av åtalet ogillas därför.
Den fråga som hänger kvar efter tingsrättens dom är vem som bar ansvar för dödsolyckan. Detta är dock inte tingsrättens uppgift att utreda, rätten ska ta ställning till om åklagaren lyckats styrka sitt åtal eller inte.
Domen kan överklagas senast 28 december.