Industriarbetarnas tidning

Arbetsgivarna: Mer övertid och helgarbete

21 december, 2016

Skrivet av

Semester i maj och september. Mer övertid och ökade möjligheter att förlägga ordinarie arbetstid till helger. Det är några av Teknikföretagens krav inför avtalsrörelsen.

Dessutom vill arbetsgivarna att man lokalt ska kunna förhandla bort hela löneavtalet. Storleken på lönepotten ska kunna fastställas lokalt på den enskilda arbetsplatsen.

Arbetsgivarna säger inte vad de erbjuder facket i eventuell löneökning. Anders Weihe, Teknikföretagens förhandlingschef, hänvisar till att löneökningstakten i många konkurrentländer ligger på 1,5 procent.

Innebär det att ni kan tänka er 1,5 procent?

– Vi måste understiga 1,5 procent för att hämta in den konkurrenskraft vi har förlorat.

Konjunkturinstitutet räknar med att lönerna kommer att stiga med 3 procent per år de kommande två åren. Har man fel då?

– Det är väl tur att inte Konjunkturinstitutet bestämmer.

Individgarantierna ska tas bort eller kraftigt sänkas. Idag garanteras alla en lägsta löneökning.

– Individgarantierna strider både mot Industriavtalets mål om stärkt konkurrenskraft för företagen och mot löneprinciperna i avtalet. Därför bör de utmönstras eller kraftigt sänkas, säger Anders Weihe.

Individgarantin ska ersättas med ett åtagande från företagen.

– De medarbetare som inte når en god arbetsprestation ska kunna nå en sådan, säger Anders Weihe.

Teknikföretagen vill också kunna göra det möjligt att flytta semestern till maj eller september.

–Den nuvarande semesterperioden mellan juni och augusti är för kort. Om vi kunde sträcka ut den till från maj till september så skulle det matcha efterfrågebehovet, säger Teknikföretagens vd Klas Wåhlberg.

Man ska kunna räkna med att få sin semester förlagd till maj eller september alltså?

–Ja, men det är ju extremfallen förstås.

Arbetsgivarna vill också göra det lättare att flytta ordinarie arbetstid, till exempelvis helger. Detta om man inte kommer överens med det lokala facket. Arbetsgivaren ska kunna förfoga över 7 timmar att lägga ut som den vill under en tvåveckorsperiod.

Det innebär att lördag och söndag ska kunna räknas som ordinarie arbetstid?

–Ja, det stämmer.

Teknikföretagen vill också kunna ta ut mer övertid. Idag kan arbetsgivare i verkstadsindustrin kräva att den enskilde jobbar 150 timmar övertid på ett år. Det taket vill Teknikföretagen höja till 200 timmar. Dessutom ska arbetsgivaren kunna göra upp direkt med den enskilde arbetaren om ytterligare 50 timmars övertid per kalenderår.

I dag finns det ett kraftigt missnöje med övertiden ute på arbetsplatserna. Betyder det ingenting?

– Vi är inte intresserade av att man schemalägger permanent övertidsarbete. Då får man ju anställa istället.

Den här hösten har det varit vanligt att man tvingats jobba över varje lördag i månader. Arbetsgivaren säger att det är en tillfällig topp. Är du inte rädd att ökad övertid kommer att skapa mer missnöje och sämre prestationer från de anställda?

 – Det viktiga är att man som anställd känner en delaktighet och vet varför man jobbar extra under en begränsad period. Sedan har våra företag ett ansvar att förutsäga arbetstoppar. Då är det viktigt med förankring hos de lokala klubbarna och de anställda, säger Klas Wåhlberg.

Förhandlingschefen Ander Weihe målar den kommande perioden i mörka färger. Orsaken är minskad handel, förlorade marknadsandelar och ett ovisst geopolitiskt läge med Brexit och Donald Trump som ny och oförutsägbar president.

Det finns andra bedömningar, inte bara Konjunkturinstitutet, utan även internationella valutafonden IMF och industriländernas samarbetsorganisation OECD. De anser att den svenska exporten ökar mer än vad marknaden växer.

Målar ni inte fan på väggen?

– Vår bedömning är att konjunkturen är på väg neråt. Fordonsindustrin har visserligen gått bra, men det oroande är att maskinindustrin inte går alls. Det är just maskinindustrin som avgör investeringarna.

Har Konjunkturinstitutet och OECD fel menar du?

– Vi brukar ha rätt.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Avtalet som bröt ett tabu”

”Avtalet som bröt ett tabu”

I det nya avtalet har facket fått bjuda motparten på tre förutsägbara år i en högkonjunktur. Arbetsgivarna valde att svälja det beska låglönepillret. DA:s Harald Gatu skriver om en annorlunda avtalsrörelse.

DA reder ut varför avtalsrörelsen kärvar

Avtalsrörelsen står och stampar, just nu verkar det vara svårt att nå ett nytt avtal på de tio dagar som är kvar. DA:s Harald Gatu förklarar vad det är som kärvar och vad som händer om parterna inte kan enas.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Båda parter nöjda med Teknikavtalet

Båda parter nöjda med Teknikavtalet

IF Metalls ordförande Anders Ferbe kallar sitt sista avtal ”banbrytande”. Hans motpart, Teknikföretagens Anders Weihe, talar om en ”för hög, men ändå rimlig nivå”.

Operation rädda Industriavtalet

Operation rädda Industriavtalet

”Facken inom Industrin har visat att fackliga solidaritet lönar sig”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om det nya industriavtalet.

”Känns bra med delpensionen”

”Känns bra med delpensionen”

GS:s ordförande Per-Olof Sjöö är nöjd med det treåriga avtalet och betonar delpensionen och låglönesatsningen. Arbetsgivarna fick igenom ett antal ändringar när det gäller arbetstider och skiftscheman.

Pappers vill ha ny modell för lönebildningen

Pappers ordförande Matts Jutterström säger att det tjugo år gamla Industriavtalet måste göras om: – Ibland undrar man varför inte Pappers och Gruv får sätta ”märket”. Vi är ju lika mycket exportberoende basindustri som verkstadsindustrin.

Industrins heta stridsfrågor

Industrins heta stridsfrågor

Det har blivit mars och Opo – de opartiska ordförandena – kliver in för att leda industrins förhandlingar. Parterna är oense om mycket. Några stridsfrågor är hetare än andra.

Maktstriden om din tid

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

Samma framtid – helt olika bilder

Samma framtid – helt olika bilder

När facket och arbetsgivarna bytte avtalskrav målade de framtiden i helt olika färger. Det är som vanligt, konstaterar DA:s Harald Gatu.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.