Pengarna både finns – och inte

Klart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

”Bra med krafttag, men skydds­ombuden måste också få komma in på alla arbetsplatser”

Chefredaktör Helle Klein om arbetslivskriminaliteten.

Avtal 2017

Madelene Engman, GS avtalssekreterare. Foto: Marie Edholm

Motpoler i frågan om arbetstiden

Flexiblare arbetstider och pension som regel i arbetstidsförkortningen. Så vill GS största motpart TMF förändra avtalen.

– Vi är varandras motpoler, säger GS avtalssekreterare Madelene Engman

Lönerna och arbetstiderna är två frågor som förenar GS-facket och dess motparter inom trä- och möbelindustrin, grafiska branschen och skogsnäringen. Men där slutar likheterna.

GS och de övriga fackförbunden inom LO kräver löneökningar på 2,8 procent. Det är samma nivå som förra året då slutresultatet hamnade på 2,2 procent. Från arbetsgivarhåll hörs unisont att löneökningstakten i Sverige har legat för högt jämfört med omvärlden i flera år. Därför vill de se betydligt lägre nivåer än så i år. Teknikföretagen nuddade vid siffran 1,5 procent som en högsta nivå på en pressträff i morse.

Arbetsgivarna önskar sig också förändringar på arbetstidsområdet. Mer flexibilitet ska ge svensk industri bättre konkurrenskraft mot omvärlden.

– Vi vill att arbetstidsreglerna ska vara mer anpassade efter verksamhetens krav så att man snabbare kan ställa om vid ökad orderingång. Företagen behöver ha ett större inflytande över frågan. Naturligtvis ska man förhandla lokalt, men kommer man inte överens måste det vara ett beslut som arbetsledningen tar, säger Trä- och möbelföretagens (TMF) vd David Johnsson.

TMF vill utöka möjligheten att öka eller minska arbetstiden från de 10 procent som finns i avtalen i dag till 12,5 procent. De vill också höja taket för hur många övertidstimmar som får tas ut under ett år.

Liknande krav kommer från GS motparter Grafiska Företagen och Skogs- och Lantarbetsgivarna och från Skogsindustrierna. Kraven togs emot under morgonen av GS avtalssekreterare Madelene Engman.

– Det som de kallar för en medlemsnära tillämpning av avtalen innebär för oss att man tar bort det lokala inflytandet på arbetsplatserna. Där är vi varandras motpoler kan man säga.

GS fokus liknar föregående års avtalskrav. Man vill begränsa möjligheterna att stapla visstidsanställningar samt förstärka lokalt inflytande över inhyrning och bemanning.

– Det hänger ihop med arbetsgivarnas krav på flexibilitet, eftersom de använder de här anställningsformerna för att skapa så mycket flexibilitet som möjligt i dag. För våra medlemmar är det en trygghetsfråga, säger Madelene Engman.

Arbetsgivarna inom TMF vill också se förändringar i arbetstidskontot. I dag kan den anställde välja om timmarna ska tas ut som ledig tid, pengar eller en inbetalning till pensionsförsäkringen. Det valet vill TMF helst ta bort.

– Vi vill införa som huvudregel att all tid ska gå över till pensionslösning i stället. Vi vill utöka den tillgängliga arbetstiden och göra det möjligt för anställda att spara mer till pension, säger TMF:s förhandlingschef Eva Glückman.

Endast genom lokala överenskommelser ska arbetstidsförkortningen kunna användas på annat sätt. Madelene Engman har svårt att se att det är en väg som GS kan gå:

– Arbetstidsförkortningen har varit en av de absolut mest uppskattade reformerna som har genomförts. Särskilt på senare år har majoriteten av alla förslag som kommit in från medlemmarna inför avtalsförhandlingarna handlat om att bygga ut eller skydda arbetstidskontot som det ser ut i dag.

Fackens långsiktiga mål på 100 timmars arbetstidsförkortning ligger kvar, men sedan 2013 har de valt att bygga upp deltidspensionen i stället för att kräva fler timmar till tidbanken. Även i år vill GS använda en del av löneutrymmet till att öka avsättningen till deltidspensionen, något som inte faller TMF i smaken.

– Vår inställning är att vi vill titta på den befintliga arbetstidsförkortningen och föra över den till pension, säger Eva Glückman på TMF.

Läs mer: Avtalsrörelsen


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

LO-förbunden varslar om konflikt på Samhall

Sju LO-förbund varslar om konflikt om avtalet för de Samhallanställda, som gick ut i lördags. Orsaken är att LO och motparten Almega har olika syn på låglönesatsningen.

Avtal klart för tvätterier

Förra året varslades om strejk - i år blev parterna klara två veckor före deadline. Tvätteriavtalet ger 6,9 procent på tre år inklusive delpension och en låglönesatsning som gynnar 70 procent av medlemmarna. IF Metall har fått betala med flexiblare arbetstider.

"Vi är beredda att gå i konflikt"

LO:s låglönesatsning innebär särskilt mycket för tvätteriarbetarna, vars snittlön är 23 000 kronor. IF Metall och arbetsgivarna tror att de kan hitta en lösning innan avtalet löper ut vid månadsskiftet.

Tvätteriägare fick 391 miljoner

Sveriges största företag i tvätteribranschen, Berendsen, delade ut 391 miljoner kronor i aktieutdelning till sina ägare 2015. Utdelningarna bestäms i London, det är dit pengarna skickas, säger personalchefen till DA.

Avtal för tidningsgrafiker klart

Avtalet för grafikerna på tidningar och tidningstryckerier är klart. För första gången görs avsättningar till deltidspensionen, och arbetstiderna kan inte längre sänkas från en dag till en annan.

LO-facken säger upp bemanningsavtal

(UPPDATERAD) LO-förbunden säger upp bemanningsavtalet, eftersom de bemanningsanställda inte erbjuds samma villkor som fast anställda.

6

Pappers varslar om sympatiåtgärder

Pappers varslar om sympatiåtgärder som ett stöd för Fastighetsanställdas konflikt om låglönesatsningen.

Så fungerar låglönesatsningen

LO-förbundens krav på låglönesatsning var en av de tuffaste punkterna i årets industriavtal. Men den klubbades igenom. DA:s Harald Gatu reder ut hur den ska fungera ute på företagen.

1

"Avtalet som bröt ett tabu"

analysI det nya avtalet har facket fått bjuda motparten på tre förutsägbara år i en högkonjunktur. Arbetsgivarna valde att svälja det beska låglönepillret. DA:s Harald Gatu skriver om en annorlunda avtalsrörelse.

Pappers sade ja till avtalet

På Pappers extra förbundsmöte vädrades rejält missnöje med det nya avtalet - men det blev ändå ett klart ja.

1

Operation rädda Industriavtalet

Ledare"Facken inom Industrin har visat att fackliga solidaritet lönar sig", skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om det nya industriavtalet.

7

Båda parter nöjda med Teknikavtalet

IF Metalls ordförande Anders Ferbe kallar sitt sista avtal "banbrytande". Hans motpart, Teknikföretagens Anders Weihe, talar om en "för hög, men ändå rimlig nivå".

1

Så snuvas unga på pension

DA reder utTvåtusen kronor i månaden. Så mycket förlorar du på att arbetsgivarna betalar in pensionspremien först från det år du fyller 25. Det visar siffror som DA tagit fram.

2

"Känns bra med delpensionen"

GS:s ordförande Per-Olof Sjöö är nöjd med det treåriga avtalet och betonar delpensionen och låglönesatsningen. Arbetsgivarna fick igenom ett antal ändringar när det gäller arbetstider och skiftscheman.

Industrin säger ja till treårigt avtal

Industrins parter säger ja till ett treårigt avtal, som har ett värde på totalt 6,5 procent. I avtalet finns både en låglönesatsning och påfyllning till delpension.

11

"Delpensionen är en framgång"

Pappers5,9 procent i löneökning på tre år och avsättning till delpension. Det blev Pappers lott i årets avtalsrörelse.

7

"Osäkert om vi klarar reallönen"

PappersFredagens avtal sätter ramen för Pappers förhandling. – Den stora frågan är om avtalet klarar att hålla reallönerna, säger förbundets ordförande Matts Jutterström.

Industrifacken säger nej till bud

Facken inom industrin avvisar gårdagens bud från de opartiska ordförandena (Opo). Budet är på 5,9 procent på tre år men utan låglönesatsning och förslag om delpensioner. Teknikarbetsgivarna säger ja, med krav på bland annat mer övertidsutrymme.

4

"Det blir en mycket tuff resa"

IF Metall motiverar sitt nej med att 5,9 procent är alldeles för litet eftersom flera viktiga fack-krav inte finns med i budet.

1

Pappers: Bra att de säger nej

Pappers ordförande Matts Jutterström tycker det är bra att industrifacken säger nej till Opos bud. Om det ändå blir ett "lågt" treårigt avtal, väntar i stället kraftig löneglidning hävdar han.

1

Pappers vill ha ny modell för lönebildningen

Pappers ordförande Matts Jutterström säger att det tjugo år gamla Industriavtalet måste göras om: – Ibland undrar man varför inte Pappers och Gruv får sätta "märket". Vi är ju lika mycket exportberoende basindustri som verkstadsindustrin.

Ja till treårigt avtal

De opartiska ordförandena, Opo, föreslår ett treårigt avtal för parterna inom industrin, där det sista året kan sägas upp. Både arbetsgivare och de fem industrifacken säger ja.

1

"Inget avtal under sex procent i ren lön"

Pappers kommer inte att skriva under på ett treårigt avtal som ger mindre än sex procent i ren löneökning, plus 0,8 procent till ATK:n varje år. Det säger Pontus Georgsson, avtalsansvarig på Pappers i en kommentar till dagens förslag från Opo. Han säger att de egna förhandlingarna går mycket trögt.

2

Lär dig tala avtalssvenska

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med din lön att göra. Från a till ö.

”Pension är en ungdomsfråga”

Alla ska omfattas av SAF/LO-pension. Det menar Pontus Georgsson, avtalsansvarig på Pappers. Pensionsfrågan kommer att vara het under vårens avtalsrörelse.

1

"Oerhört provocerande"

IF Metalls ordförande Anders Ferbe reagerar starkt på arbetsgivarnas hållning i avtalsrörelsen. Det gäller kraven på utökat helg- och övertidsarbete men också det som kallas "kostnadsneutrala löneökningar".

9

Samma framtid - helt olika bilder

ANALYSNär facket och arbetsgivarna bytte avtalskrav målade de framtiden i helt olika färger. Det är som vanligt, konstaterar DA:s Harald Gatu.

Arbetsgivarna: Mer övertid och helgarbete

Teknikföretagen vill kunna ta ut mer övertid, förlänga semesterperioden, och kräva ordinarie arbete även på söndagar. I strid med andra bedömare målar man en dyster framtidsbild inför avtalsrörelsen med IF Metall.

Makten över arbetstiden allt viktigare

EnkätEn enkät bland drygt 1100 IF Metall-medlemmar visar att de traditionella frågorna - lön, pension kompetensutveckling - är viktigast. Men en klar uppstickare är makten över tiden, alltså att få inflytande över när man ska jobba.

1

Avtalsrådet sa ja till kraven

IF Metalls avtalsråd sade i dag ja till LO-samordningen och den plattform som Facken inom industrin enats om. Men det finns också flera röster som vill skärpa kampen mot de ökande löneklyftorna.

Läs mer från Dagens Arbete:

Läderindustrin i Bangladesh

Miljökata­strofen som flyttade

REPORTAGELädergarverierna i Bangladesh blev ökända för att ha förorenat en flod och en stadsdel. Staten tvingade dem att flytta från huvud­staden Dhaka. Nu förgiftas ytterligare en flod.

DA:s prover avslöjar gifter i vattnet

Reningsverket är för litet och gifter läcker ut i floden. Farligt avfall läggs på hög. Dagens Arbetes egna prover avslöjar en ny miljökatastrof. 

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Mitt i miljökatastrofen finns en strimma av hopp. Tulin Hossain drömmer om att skapa världens miljö­vänligaste garveri i sin hemby, med maskiner från svenska Bölebyn.

Avtal 2020

Förhandlingar om försäkringar igång – kamp mot klockan

LO kräver tjänstepension till fler och mindre krångel vid arbetsskador. Förhandlingarna om avtalsförsäkringarna ska vara på plats innan de vanliga avtalsförhandlingarna är klara.

Arbetsgivarnas lönebud: 1,4 procent

Avtal 2020

4

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

2

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Striden om tiden har börjat – igen

LEDAREPrecis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Splittrad insats mot kriminella företagare

Da reder utKriminella har infiltrerat arbetsmarknaden. Pengar tvättas, seriösa företagare slås ut och människor utnyttjas. Två olika satsningar ska bekämpa brottsligheten. Men de samarbetar inte och sekretessregler försvårar arbetet.

1

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

PerspektivArbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.

Så har skuggsamhället vuxit fram

TidslinjeEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Virtuell värld skyddar montörer

SÄKER TEKNIKVR-glasögon och smarta kläder ska förhindra att du blir skadad på jobbet.

Pappers hoppas på högre lönelyft än det finländska

Avtal 2020I måndags avslutades en cirka två veckor lång strejk på finländska pappersbruk.

Vilken blir din snabba kaffefavorit?

DA testarDet dyraste snabbkaffet är sämst. Det tycker tre skogsarbetare som provsmakat sju olika sorter i en liten koja i Hälsingland.

Tommy kör som en borstbindare

ProfilenSkogsarbetaren Tommy Halvardsson är på fritiden en av landets få borstbindare. Han berättar vad som krävs för att göra en ­borste. Och hur han hamnade här.

Utredare: Förtydliga ”normalt förekommande arbete”

SjukförsäkringBegreppet normalt förekommande arbete har kritiserats för att vara vagt. Ändå kan det avgöra vem som får sjukpenning eller inte. Nu föreslås en lagändring som ska förtydliga begreppet.

1

Långt från centrum

BildreportageJens Olof Lasthein skildrar Europas geografiska utkanter.

Äntligen! Nu öppnar sågen på Seskarö igen

För tolv år sedan lades sågen ner. Men Seskaröborna gav aldrig upp. Tillsammans har de kämpat för att väcka den till liv igen.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.