Motpoler i frågan om arbetstiden

Flexiblare arbetstider och pension som regel i arbetstidsförkortningen. Så vill GS största motpart TMF förändra avtalen.

– Vi är varandras motpoler, säger GS avtalssekreterare Madelene Engman

Lönerna och arbetstiderna är två frågor som förenar GS-facket och dess motparter inom trä- och möbelindustrin, grafiska branschen och skogsnäringen. Men där slutar likheterna.

GS och de övriga fackförbunden inom LO kräver löneökningar på 2,8 procent. Det är samma nivå som förra året då slutresultatet hamnade på 2,2 procent. Från arbetsgivarhåll hörs unisont att löneökningstakten i Sverige har legat för högt jämfört med omvärlden i flera år. Därför vill de se betydligt lägre nivåer än så i år. Teknikföretagen nuddade vid siffran 1,5 procent som en högsta nivå på en pressträff i morse.

Arbetsgivarna önskar sig också förändringar på arbetstidsområdet. Mer flexibilitet ska ge svensk industri bättre konkurrenskraft mot omvärlden.

– Vi vill att arbetstidsreglerna ska vara mer anpassade efter verksamhetens krav så att man snabbare kan ställa om vid ökad orderingång. Företagen behöver ha ett större inflytande över frågan. Naturligtvis ska man förhandla lokalt, men kommer man inte överens måste det vara ett beslut som arbetsledningen tar, säger Trä- och möbelföretagens (TMF) vd David Johnsson.

TMF vill utöka möjligheten att öka eller minska arbetstiden från de 10 procent som finns i avtalen i dag till 12,5 procent. De vill också höja taket för hur många övertidstimmar som får tas ut under ett år.

Liknande krav kommer från GS motparter Grafiska Företagen och Skogs- och Lantarbetsgivarna och från Skogsindustrierna. Kraven togs emot under morgonen av GS avtalssekreterare Madelene Engman.

– Det som de kallar för en medlemsnära tillämpning av avtalen innebär för oss att man tar bort det lokala inflytandet på arbetsplatserna. Där är vi varandras motpoler kan man säga.

GS fokus liknar föregående års avtalskrav. Man vill begränsa möjligheterna att stapla visstidsanställningar samt förstärka lokalt inflytande över inhyrning och bemanning.

– Det hänger ihop med arbetsgivarnas krav på flexibilitet, eftersom de använder de här anställningsformerna för att skapa så mycket flexibilitet som möjligt i dag. För våra medlemmar är det en trygghetsfråga, säger Madelene Engman.

Arbetsgivarna inom TMF vill också se förändringar i arbetstidskontot. I dag kan den anställde välja om timmarna ska tas ut som ledig tid, pengar eller en inbetalning till pensionsförsäkringen. Det valet vill TMF helst ta bort.

– Vi vill införa som huvudregel att all tid ska gå över till pensionslösning i stället. Vi vill utöka den tillgängliga arbetstiden och göra det möjligt för anställda att spara mer till pension, säger TMF:s förhandlingschef Eva Glückman.

Endast genom lokala överenskommelser ska arbetstidsförkortningen kunna användas på annat sätt. Madelene Engman har svårt att se att det är en väg som GS kan gå:

– Arbetstidsförkortningen har varit en av de absolut mest uppskattade reformerna som har genomförts. Särskilt på senare år har majoriteten av alla förslag som kommit in från medlemmarna inför avtalsförhandlingarna handlat om att bygga ut eller skydda arbetstidskontot som det ser ut i dag.

Fackens långsiktiga mål på 100 timmars arbetstidsförkortning ligger kvar, men sedan 2013 har de valt att bygga upp deltidspensionen i stället för att kräva fler timmar till tidbanken. Även i år vill GS använda en del av löneutrymmet till att öka avsättningen till deltidspensionen, något som inte faller TMF i smaken.

– Vår inställning är att vi vill titta på den befintliga arbetstidsförkortningen och föra över den till pension, säger Eva Glückman på TMF.