Industriarbetarnas tidning

Motpoler i frågan om arbetstiden

21 december, 2016

Skrivet av

Flexiblare arbetstider och pension som regel i arbetstidsförkortningen. Så vill GS största motpart TMF förändra avtalen.

– Vi är varandras motpoler, säger GS avtalssekreterare Madelene Engman

Lönerna och arbetstiderna är två frågor som förenar GS-facket och dess motparter inom trä- och möbelindustrin, grafiska branschen och skogsnäringen. Men där slutar likheterna.

GS och de övriga fackförbunden inom LO kräver löneökningar på 2,8 procent. Det är samma nivå som förra året då slutresultatet hamnade på 2,2 procent. Från arbetsgivarhåll hörs unisont att löneökningstakten i Sverige har legat för högt jämfört med omvärlden i flera år. Därför vill de se betydligt lägre nivåer än så i år. Teknikföretagen nuddade vid siffran 1,5 procent som en högsta nivå på en pressträff i morse.

Arbetsgivarna önskar sig också förändringar på arbetstidsområdet. Mer flexibilitet ska ge svensk industri bättre konkurrenskraft mot omvärlden.

– Vi vill att arbetstidsreglerna ska vara mer anpassade efter verksamhetens krav så att man snabbare kan ställa om vid ökad orderingång. Företagen behöver ha ett större inflytande över frågan. Naturligtvis ska man förhandla lokalt, men kommer man inte överens måste det vara ett beslut som arbetsledningen tar, säger Trä- och möbelföretagens (TMF) vd David Johnsson.

TMF vill utöka möjligheten att öka eller minska arbetstiden från de 10 procent som finns i avtalen i dag till 12,5 procent. De vill också höja taket för hur många övertidstimmar som får tas ut under ett år.

Liknande krav kommer från GS motparter Grafiska Företagen och Skogs- och Lantarbetsgivarna och från Skogsindustrierna. Kraven togs emot under morgonen av GS avtalssekreterare Madelene Engman.

– Det som de kallar för en medlemsnära tillämpning av avtalen innebär för oss att man tar bort det lokala inflytandet på arbetsplatserna. Där är vi varandras motpoler kan man säga.

GS fokus liknar föregående års avtalskrav. Man vill begränsa möjligheterna att stapla visstidsanställningar samt förstärka lokalt inflytande över inhyrning och bemanning.

– Det hänger ihop med arbetsgivarnas krav på flexibilitet, eftersom de använder de här anställningsformerna för att skapa så mycket flexibilitet som möjligt i dag. För våra medlemmar är det en trygghetsfråga, säger Madelene Engman.

Arbetsgivarna inom TMF vill också se förändringar i arbetstidskontot. I dag kan den anställde välja om timmarna ska tas ut som ledig tid, pengar eller en inbetalning till pensionsförsäkringen. Det valet vill TMF helst ta bort.

– Vi vill införa som huvudregel att all tid ska gå över till pensionslösning i stället. Vi vill utöka den tillgängliga arbetstiden och göra det möjligt för anställda att spara mer till pension, säger TMF:s förhandlingschef Eva Glückman.

Endast genom lokala överenskommelser ska arbetstidsförkortningen kunna användas på annat sätt. Madelene Engman har svårt att se att det är en väg som GS kan gå:

– Arbetstidsförkortningen har varit en av de absolut mest uppskattade reformerna som har genomförts. Särskilt på senare år har majoriteten av alla förslag som kommit in från medlemmarna inför avtalsförhandlingarna handlat om att bygga ut eller skydda arbetstidskontot som det ser ut i dag.

Fackens långsiktiga mål på 100 timmars arbetstidsförkortning ligger kvar, men sedan 2013 har de valt att bygga upp deltidspensionen i stället för att kräva fler timmar till tidbanken. Även i år vill GS använda en del av löneutrymmet till att öka avsättningen till deltidspensionen, något som inte faller TMF i smaken.

– Vår inställning är att vi vill titta på den befintliga arbetstidsförkortningen och föra över den till pension, säger Eva Glückman på TMF.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Pension är en ungdomsfråga”

Alla ska omfattas av SAF/LO-pension. Det menar Pontus Georgsson, avtalsansvarig på Pappers. Pensionsfrågan kommer att vara het under vårens avtalsrörelse.

Så snuvas unga på pension

Så snuvas unga på pension

Tvåtusen kronor i månaden. Så mycket förlorar du på att arbetsgivarna betalar in pensionspremien först från det år du fyller 25. Det visar siffror som DA tagit fram.

Arbetstidskontot – ett älskat val i fara

Arbetstidskontot – ett älskat val i fara

I årets avtalsrörelse kräver Pappers en fortsatt påfyllning av arbetstidskontot – men arbetsgivarna spjärnar emot.

Kampen om din arbetstid

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Vem vinner matchen?

Vem vinner matchen?

Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Han är ny avtalsansvarig på Pappers

Han är ny avtalsansvarig på Pappers

Fyraprocentigt lönelyft. Plus bättre pensioner och mindre övertid. Pappers inledde årets avtalsrörelse med en rivstart – och en ny ansvarig, Marcus Bolin.

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

Bättre pensioner, utbyggd ATK och mindre övertid. Det är några av de krav som Pappers tycker är viktiga i avtalsrörelsen. Plus högre löner förstås.  

Avtal klart för tvätterier

Avtal klart för tvätterier

Förra året varslades om strejk – i år blev parterna klara två veckor före deadline. Tvätteriavtalet ger 6,9 procent på tre år inklusive delpension och en låglönesatsning som gynnar 70 procent av medlemmarna. IF Metall har fått betala med flexiblare arbetstider.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?