Industriarbetarnas tidning

Motpoler i frågan om arbetstiden

21 december, 2016

Skrivet av

Flexiblare arbetstider och pension som regel i arbetstidsförkortningen. Så vill GS största motpart TMF förändra avtalen.

– Vi är varandras motpoler, säger GS avtalssekreterare Madelene Engman

Lönerna och arbetstiderna är två frågor som förenar GS-facket och dess motparter inom trä- och möbelindustrin, grafiska branschen och skogsnäringen. Men där slutar likheterna.

GS och de övriga fackförbunden inom LO kräver löneökningar på 2,8 procent. Det är samma nivå som förra året då slutresultatet hamnade på 2,2 procent. Från arbetsgivarhåll hörs unisont att löneökningstakten i Sverige har legat för högt jämfört med omvärlden i flera år. Därför vill de se betydligt lägre nivåer än så i år. Teknikföretagen nuddade vid siffran 1,5 procent som en högsta nivå på en pressträff i morse.

Arbetsgivarna önskar sig också förändringar på arbetstidsområdet. Mer flexibilitet ska ge svensk industri bättre konkurrenskraft mot omvärlden.

– Vi vill att arbetstidsreglerna ska vara mer anpassade efter verksamhetens krav så att man snabbare kan ställa om vid ökad orderingång. Företagen behöver ha ett större inflytande över frågan. Naturligtvis ska man förhandla lokalt, men kommer man inte överens måste det vara ett beslut som arbetsledningen tar, säger Trä- och möbelföretagens (TMF) vd David Johnsson.

TMF vill utöka möjligheten att öka eller minska arbetstiden från de 10 procent som finns i avtalen i dag till 12,5 procent. De vill också höja taket för hur många övertidstimmar som får tas ut under ett år.

Liknande krav kommer från GS motparter Grafiska Företagen och Skogs- och Lantarbetsgivarna och från Skogsindustrierna. Kraven togs emot under morgonen av GS avtalssekreterare Madelene Engman.

– Det som de kallar för en medlemsnära tillämpning av avtalen innebär för oss att man tar bort det lokala inflytandet på arbetsplatserna. Där är vi varandras motpoler kan man säga.

GS fokus liknar föregående års avtalskrav. Man vill begränsa möjligheterna att stapla visstidsanställningar samt förstärka lokalt inflytande över inhyrning och bemanning.

– Det hänger ihop med arbetsgivarnas krav på flexibilitet, eftersom de använder de här anställningsformerna för att skapa så mycket flexibilitet som möjligt i dag. För våra medlemmar är det en trygghetsfråga, säger Madelene Engman.

Arbetsgivarna inom TMF vill också se förändringar i arbetstidskontot. I dag kan den anställde välja om timmarna ska tas ut som ledig tid, pengar eller en inbetalning till pensionsförsäkringen. Det valet vill TMF helst ta bort.

– Vi vill införa som huvudregel att all tid ska gå över till pensionslösning i stället. Vi vill utöka den tillgängliga arbetstiden och göra det möjligt för anställda att spara mer till pension, säger TMF:s förhandlingschef Eva Glückman.

Endast genom lokala överenskommelser ska arbetstidsförkortningen kunna användas på annat sätt. Madelene Engman har svårt att se att det är en väg som GS kan gå:

– Arbetstidsförkortningen har varit en av de absolut mest uppskattade reformerna som har genomförts. Särskilt på senare år har majoriteten av alla förslag som kommit in från medlemmarna inför avtalsförhandlingarna handlat om att bygga ut eller skydda arbetstidskontot som det ser ut i dag.

Fackens långsiktiga mål på 100 timmars arbetstidsförkortning ligger kvar, men sedan 2013 har de valt att bygga upp deltidspensionen i stället för att kräva fler timmar till tidbanken. Även i år vill GS använda en del av löneutrymmet till att öka avsättningen till deltidspensionen, något som inte faller TMF i smaken.

– Vår inställning är att vi vill titta på den befintliga arbetstidsförkortningen och föra över den till pension, säger Eva Glückman på TMF.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Pension är en ungdomsfråga”

Alla ska omfattas av SAF/LO-pension. Det menar Pontus Georgsson, avtalsansvarig på Pappers. Pensionsfrågan kommer att vara het under vårens avtalsrörelse.

Så snuvas unga på pension

Så snuvas unga på pension

Tvåtusen kronor i månaden. Så mycket förlorar du på att arbetsgivarna betalar in pensionspremien först från det år du fyller 25. Det visar siffror som DA tagit fram.

Arbetstidskontot – ett älskat val i fara

Arbetstidskontot – ett älskat val i fara

I årets avtalsrörelse kräver Pappers en fortsatt påfyllning av arbetstidskontot – men arbetsgivarna spjärnar emot.

Kampen om din arbetstid

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Vem vinner matchen?

Vem vinner matchen?

Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Han är ny avtalsansvarig på Pappers

Han är ny avtalsansvarig på Pappers

Fyraprocentigt lönelyft. Plus bättre pensioner och mindre övertid. Pappers inledde årets avtalsrörelse med en rivstart – och en ny ansvarig, Marcus Bolin.

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

Bättre pensioner, utbyggd ATK och mindre övertid. Det är några av de krav som Pappers tycker är viktiga i avtalsrörelsen. Plus högre löner förstås.  

Avtal klart för tvätterier

Avtal klart för tvätterier

Förra året varslades om strejk – i år blev parterna klara två veckor före deadline. Tvätteriavtalet ger 6,9 procent på tre år inklusive delpension och en låglönesatsning som gynnar 70 procent av medlemmarna. IF Metall har fått betala med flexiblare arbetstider.

Sjuka Samhall: Fackets roll

Samhallanställda känner sig svikna av facket

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”LO kan inte göra så jädra mycket”

”LO kan inte göra så jädra mycket”

Nu kommer krav på ett fack för Samhalls anställda, men LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson anser att det snarare är politikerna som måste ta ett större ansvar.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Skapa ett Samhallfack

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.