Industriarbetarnas tidning

Vallvik döms till företagsbot för dödsolycka

12 december, 2016

Skrivet av Lennart Lund

Vallviks bruk döms till 1 480 000 kronor i företagsbot för dödsolyckan 2012, då en 56-årig pappersarbetare klämdes till döds. Vallvik ska också betala 30 000 kronor i skadestånd till den omkomnes änka.

Olyckan inträffade den 25 augusti. Då hittade en arbetskamrat 56-åringen livlös i en kulvert under flisstackarna. Eftersom han hade hjärtproblem misstänktes först att dödsfallet var orsakat av en hjärtattack. Men den rättsmedicinska utredningen visade att det istället var en klämolycka.

På bruket finns flis i stora högar. Flisen flyttas till ett transportband via flisskruvar som går fram och tillbaka under flisen på var sitt åkverk som finns i en kulvert under flishögarna. När flisskruvarna möts är avståndet mellan de stegar som finns på dem endast tio centimeter. Vid olyckan stod 56-åringen på en av stegarna och klämdes till döds.

Dödsolyckan skedde vid reparationsarbete. Det var då vanligt att man gick ned i kulverten. Flisskruvarna röde sig normalt cirka tio centimeter i minuten, men kunde röra sig betydligt snabbare när de inte var belastade med flis. Det fanns en nödstoppsvajer, men den var svår att nå vid en klämning.

Arbetsmiljöåklagare Bo Lindgren hävdade, bland annat med hänvisning tull Arbetsmiljöverkets utredning, att det inte fanns några särskilda instruktioner för arbetet med flisskruvar och att det saknades riskbedömningar

Hudiksvalls tingsrätt instämmer i detta, och konstaterar att 56-åringen med största sannolikhet inte avlidit om Arbetsmiljölagens krav hade uppfyllts. Därför döms Vallvik till företagsbot. Åklagaren hade yrkat på två miljoner kronor, men tingsrätten kom istället fram till 1,5 miljoner. Dessutom anser tingsrätten att handläggningen av målet varit så långsam att den berättigar Vallvik till jämkning med 20 000 kronor. Företagsboten blir därför 1 480 000 kronor.

Den omkomnes änka får 30 000 kronor i skadestånd för psykiskt lidande. Domen kan överklagas senast den 2 januari 2017.

3 kommentarer till “Vallvik döms till företagsbot för dödsolycka

  • Det här är ju absurd. Rika Svenska Staten får knappt 1.5 miljoner och fattiga änkan 30 000. Skäms!

  • 1 480 000 kronor i företagsbot och den döda arbetaren och hans familj står utan ett öre. Vad har vi försäkringar i arbetsskadeförsäkringen eller socialförsäkring till för?

    Inte för att hjälpa eller stödja svårt skadade eller sjuka personer. Men detta tar nog priset. Det skall ju vara tvärt om. Mannen som dog skall ha 1.4 miljoner. Fast i Sverige kan man ju inte stämma någon i arbetsskadefall eller efter dödsolycka på arbetet. Här finns att jobba med för dom som vill och säger sig stå på arbetarnas sida. Visa detta då.

  • Jag tycker det ska vara samma summa alltså 2 x 1,4 miljoner. Det får väl ändå vara någon ordning på torpet.
    Men det är väl som vanligt som vanligt dom efterlevande ska inget ha. Man kan inte ersätta den omkomne men man kan underlätta för dom efterlevande. Det är så sorgligt att jag inte vill uttrycka mina innersta tankar dessa passar inte i denna sorg.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Nya ministern om arbetsmiljön: måste prioriteras

Nya ministern om arbetsmiljön: måste prioriteras

Antalet dödsfall på jobbet fick Paulina Brandberg att ”studsa till”. Och om lönegapet mellan könen fortsätter öka kommer hon att agera.

SSAB döms för dödsolycka

SSAB döms till en företagsbot på 1,5 miljoner för dödsolyckan i Luleå 2014. Då omkom en arbetare hos en entreprenör när hans gaffeltruck kolliderade med ett lok.

”Vi kan inte bara säga att vi haft otur”

Samma koncern – men arbetsmiljöstatistiken skiljer kraftigt. På SSAB:s område i Luleå har fem personer dött de senaste fem åren, på anläggningen i Borlänge är siffran noll under samma tid. DA frågar huvudskyddsombuden om skillnaderna på det som ska vara ”världens säkraste stålföretag”.

Minister Paulina Brandberg om Döden på jobbet

Minister Paulina Brandberg om Döden på jobbet

Fler dör i arbetsplatsolyckor än i dödsskjutningar. Nya ministern reagerar: Inte godtagbart.

”Vi rapporterar allt”

”Vi rapporterar allt”

Skogsvårdsbolaget Magnus Thor AB är Sveriges farligaste industriarbetsplats. ”Vi har ett väldigt noga arbetsmiljöarbete och rapporterar allt som händer”, säger Magnus Thor.

”Folk som fastnade mellan valsarna”

”Folk som fastnade mellan valsarna”

Klämskador mellan rullande valsar, armar som krossas, fingrar som går av. År efter år sker liknande olyckor på plastföretaget Trioworld i Smålandsstenar. Till och med huvudskyddsombudet har blivit av med två fingrar.

”Många känner en press”

”Många känner en press”

Ikea-fabriken i Hultsfred producerar inte bara Pax-garderober utan även allvarliga olyckor på löpande band.
”Det är en gammal fabrik och svårt att komma åt”, säger huvudskyddsombudet Emil Jonsson.

”Det var så jävla dumt”

”Det var så jävla dumt”

När stålarbetaren Dennis låg på sjukhuset kom tre läkare in med borstar i händerna. Den brännskadade huden behövde borstas rent från sand och stål.
”Det var den värsta smärtan. Då var jag beredd att amputera skiten”, säger han.

Samhallstädare död i arbetsolycka

En städare på Samhall har dött i en arbetsolycka på uppdrag hos ett träföretag i Vimmerby. En utredning om misstänkt arbetsmiljöbrott har inletts.

Tio års dödsfall på jobbet

Tio års dödsfall på jobbet

27 oktober är inte bara skyddsombudens dag, det är även en onsdag i oktober – en av årets mest olycksdrabbade dagar på svenska företag. Totalt inträffade 494 arbetsolyckor med dödlig utgång mellan 2011 och 2020.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.