Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

Är du flexibel lille vän?

21 februari, 2017

Skrivet av

Helle Klein, chefredaktör.

Ledare Arbetstid och arbetsmiljö hör ihop. Att kräva makt över sin tid är att säga att man har rätt till sitt eget liv.

Flexibilitet är vår tids modeord. På den alltmer osäkra arbetsmarknaden betyder den ökad utbytbarhet. Du fastanställs inte utan hyrs in. Du vet inte i förväg hur länge du ska arbeta, på vilken arbetsplats eller med vilka arbetskamrater.

Flexibilitet har blivit motsatsen till erfarenhet. Det är konsten att glömma som premieras före rutin, kunskap och sammanhang. Den omställningsbara människan som kan slänga sig in och ut i olika arbeten tycks vara idealet.

Till flexibiliteten hör också flytande arbetstider. Du kan tvingas jobba mycket vid arbetstoppar och lite vid nedgång i produktionen. Denna flexibilitet är vanlig i industrin som av konkurrensskäl måste anpassa sig till omvärlden. Just in time-produktion dominerar. Inga lager ska finnas. Därför svänger det rejält i produktionen. Arbetarnas tid blir den buffert arbetsgivarna har att spela med. Men vad gör det med arbetarnas hälsa och sociala liv?

Avtalsrörelsen är en strid om tiden.

Dagens Arbete reder ut vad den handlar om. I dag kan arbetsgivarna öka eller minska arbetstiden upp till 40 minuter per arbetspass.

I förra årets avtalsrörelse ville arbetsgivarna förlänga arbetstidskorridoren till fem timmar varje vecka utan att behöva förhandla med facket. De fick inte igenom kravet då. Fackets motstånd var hårdnackat.

I årets avtalsrörelse vill arbetsgivarna ha möjlighet att öka arbetstiden med sju timmar på två veckor.

Dessutom vill de kunna beordra fler övertidstimmar och att ordinarie arbetstid kan förläggas till lördagar och söndagar utan extra betalt. Arbetsgivarna vill också att sommarsemestern ska kunna läggas i maj och september.

Förutom att du inte ska få betalt för din flexibilitet innebär det också ett slags slavliknande arbetsförhållande. Du måste ställa upp närhelst företaget kallar. Hämta barn på dagis eller gå på den där efterlängtade konserten kan plötsligt bli en omöjlighet för att du beordras att jobba då du egentligen är ledig.

En sak är pengarna. För de flesta industriarbetare handlar striden om tiden inte bara om pengar utan kanske främst om makt – om rätten att råda över sin tid. Forskning visar att minskat inflytande över sin arbetstid är den enskilt viktigaste faktorn vid stress. Bland skiftarbetare är det den dåliga möjligheten till framförhållning som upplevs som det största problemet. Arbetstid och arbetsmiljö hör ihop.

Att kräva makt över sin tid är att säga att man har rätt till sitt eget liv.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Operation rädda Industriavtalet

Operation rädda Industriavtalet

”Facken inom Industrin har visat att fackliga solidaritet lönar sig”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om det nya industriavtalet.

”Det är ingen tvekan om vem som ska böjas”

”Det är ingen tvekan om vem som ska böjas”

Flexibel betyder anpassbar och böjlig och när det gäller arbetstiden är det ingen tvekan om vad det är som ska anpassas och böjas, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Maktstriden om din tid

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

Striden om tiden har börjat – igen

Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Vem ska äga din tid?

Vem ska äga din tid?

Striden om tiden är det hetaste slaget i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Dagens Arbete har tillsammans med 10 andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. Den har aldrig varit tuffare än nu.

Här tjänar alla på sex timmars arbete

Här tjänar alla på sex timmars arbete

Sex timmars arbetstid med full lön gav Toyota i Mölndal högre lönsamhet och bättre service åt kunderna. I 15 år har de hållit på, studiebesöken avlöser varandra – men varför följer så få efter?

Är det här vår kisspaus i avtalsrörelsen?

Är det här vår kisspaus i avtalsrörelsen?

Lika svårt som att neka busschaufförer rätten att gå på toa bör det vara att neka pappersarbetare rätten att få ut sin ledighet.

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

Jag hoppas innerligt att arbetsgivarnas tokiga semesterkrav beror på otur i tänkandet, för vad blir annars nästa steg? Tvingad julledighet i mars eller påskledigt i december, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Skiftschemat delar Grycksbo

Skiftschemat delar Grycksbo

Nattarbete är tufft och tär på sömnen. Därför vill Pappers avdelning i Grycksbo dra ner på arbetstiden och ändra på skiftschemat. Men alla medlemmar tycker inte att det är en bra idé.

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

Arbetsgivarna på teknikavtalet vill utöka möjligheten att beordra övertid. Från dagens 150 timmar per år till 200. På IF Metalls avdelning i Sörmland avfärdas kravet.