Är du flexibel lille vän?
21 februari, 2017
Helle Klein, chefredaktör.
Ledare Arbetstid och arbetsmiljö hör ihop. Att kräva makt över sin tid är att säga att man har rätt till sitt eget liv.
Flexibilitet är vår tids modeord. På den alltmer osäkra arbetsmarknaden betyder den ökad utbytbarhet. Du fastanställs inte utan hyrs in. Du vet inte i förväg hur länge du ska arbeta, på vilken arbetsplats eller med vilka arbetskamrater.
Flexibilitet har blivit motsatsen till erfarenhet. Det är konsten att glömma som premieras före rutin, kunskap och sammanhang. Den omställningsbara människan som kan slänga sig in och ut i olika arbeten tycks vara idealet.
Till flexibiliteten hör också flytande arbetstider. Du kan tvingas jobba mycket vid arbetstoppar och lite vid nedgång i produktionen. Denna flexibilitet är vanlig i industrin som av konkurrensskäl måste anpassa sig till omvärlden. Just in time-produktion dominerar. Inga lager ska finnas. Därför svänger det rejält i produktionen. Arbetarnas tid blir den buffert arbetsgivarna har att spela med. Men vad gör det med arbetarnas hälsa och sociala liv?
Avtalsrörelsen är en strid om tiden.
Dagens Arbete reder ut vad den handlar om. I dag kan arbetsgivarna öka eller minska arbetstiden upp till 40 minuter per arbetspass.
I förra årets avtalsrörelse ville arbetsgivarna förlänga arbetstidskorridoren till fem timmar varje vecka utan att behöva förhandla med facket. De fick inte igenom kravet då. Fackets motstånd var hårdnackat.
I årets avtalsrörelse vill arbetsgivarna ha möjlighet att öka arbetstiden med sju timmar på två veckor.
Dessutom vill de kunna beordra fler övertidstimmar och att ordinarie arbetstid kan förläggas till lördagar och söndagar utan extra betalt. Arbetsgivarna vill också att sommarsemestern ska kunna läggas i maj och september.
Förutom att du inte ska få betalt för din flexibilitet innebär det också ett slags slavliknande arbetsförhållande. Du måste ställa upp närhelst företaget kallar. Hämta barn på dagis eller gå på den där efterlängtade konserten kan plötsligt bli en omöjlighet för att du beordras att jobba då du egentligen är ledig.
En sak är pengarna. För de flesta industriarbetare handlar striden om tiden inte bara om pengar utan kanske främst om makt – om rätten att råda över sin tid. Forskning visar att minskat inflytande över sin arbetstid är den enskilt viktigaste faktorn vid stress. Bland skiftarbetare är det den dåliga möjligheten till framförhållning som upplevs som det största problemet. Arbetstid och arbetsmiljö hör ihop.
Att kräva makt över sin tid är att säga att man har rätt till sitt eget liv.
