Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

Facket måste sluta snooza

27 februari, 2017

Skrivet av

Ledarkrönika Niotusen medlemmar. Helt utan sammanhang låter det kanske inte så mycket. Men lägg då till att dessa niotusen medlemmar ensamt organiseras av en person, så får siffran plötsligt en helt annan innebörd.

Om skribenten:

Sara Flink har varit fackligt aktiv inom IF Metall och jobbat på Toyota Material Handling Europe Mjölby. Går under våren Aftonbladets ledarskribentutbildning och gör i samband med den praktik på Dagens Arbete under två veckor.

Jag fick äran att åka till Indien och bland annat träffa kvinnan som lyckats med denna fantastiska organisering. Hon kommer från den indiska fackföreningen Self Employed Women’s Association (SEWA) som på dryga 40 år har ökat från några tusentals medlemmar, till att nu vara närmre en och en halv miljoner individer. Det är svårt att inte bli inspirerad när en sitter och lyssnar på de berättelser som kvinnorna i SEWA har. De stöter på oerhörda motgångar, men lyckas ändå.

Så vad är nyckeln till deras vinnande koncept? Föga förvånande – organisering och aktivering. De är tydliga med att visa de missförhållanden som finns, hur de vill motarbeta dem och jobbar sedan tillsammans med sina medlemmar för förändring. Det finns en klar väg att gå, och de tvekar inte. (Läs mer i Dagens Arbetes reportage Kvinnorna tog makten över jobbet)

Jämför Indien och Sverige, så finner man ganska olika situationer. Vi i Sverige behöver oftast inte tänka på om vi överlever dagen. Finns det fortfarande någonstans att bo imorgon, eller behöver barnen också arbeta för att familjen ska ha råd med mat? Det är frågor som inte behöver ställas. Men vad många inte tänker på är att det som vi har mest gemensamt med Indien är att Sverige en gång också har varit där. SEWAs främsta motivation ligger i att överleva dagen, vilket är ett stadie som vi redan har passerat.

Det är viktigt att ha denna förändring i bakhuvudet. I dag finns det ett skyddsnät som gör att även om du inte har ett jobb, så finns ändå vetskapen om att du kommer att klara dig. Döden är inte längre lika nära som den var för ett par hundra år sedan, som den är i Indien i dag. Men fortfarande plågas det svenska samhället av en verklighet där medborgarna inte får leva sina liv fria, utan blir hårt fastkedjade till arbetsmarknadens förfogande. Där telefonen är vår gamla mössa som vi sträckte fram i hopp om att få tjäna vårt levebröd, där stressen är vår nya död. Ändå undrar fackens medlemmar varför de ens ska betala in en medlemsavgift.

Våra missförhållanden är inte längre lika tydliga för att rörelsen inte längre är lika tydlig. Istället för att det är en och en halv miljon människor som tillsammans driver sina ärenden, så har den svenska fackföreningsrörelsen blivit en liten klick personer med kunskapen om varför kampen överhuvudtaget pågår. Samtidigt funderar medlemmarna om varför facket ens ska involvera sig i politiken, eller vad ”de i Stockholm” egentligen håller på med.

När medlemskapet inte längre är en självklarhet och det ändå finns människor som lider så måste rörelsen granska sig själv och komma med något nytt. Att titta på hur de indiska kvinnorna jobbar i SEWA är nog inte helt fel, att ha en del av deras framtidstänk vore hälsosamt.

Det är dags att vakna ur dvalan och börja arbeta mot den förändring som krävs för att återuppväcka fackets idé. Väckarklockan ringer än, och vi börjar bli sena.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Arbetarna hamnar i frontlinjen

Arbetarna hamnar i frontlinjen

Under pandemin har många fackföreningar blivit tvungna att gå från traditionellt fackligt arbete till att bistå sina medlemmar med grundläggande humanitär hjälp, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

GS i Indien: ”De vågade inte prata med oss”

GS-facket reste till Indien för att träffa anställda på Tetra Pak, men de lyckades inte få tag på någon som vågade prata.
”De var rädda för att någon skulle se det”, säger Julius Petzäll på GS.

Våra kläder är ohållbara

”Bakom varje klädesplagg finns en livshistoria som alltför ofta handlar om rena slavarbetet. Vi måste börja fråga vem som sytt vår tröja”, skriver chefredaktör Helle Klein.

”Vi är här för att stanna”

”Vi är här för att stanna”

Det har upplevts både vinster och förluster, men jag tror ändå att många kommer att lämna kongressen 2017 med känslan av att det går en frisk fläkt igenom förbundet, skriver Sara Flink.

Flyg lilla fågel, flyg

Ganska ofta är IF Metall lite som ett fågelbo. Men om medlemmarna inte får lära sig att flyga, hur ska då industriarbetarnas röster kunna lyftas i debatten?, skriver Sara Flink.

Var är debatten, var är kraven?

”Bemanningsavtalet är mer eller mindre ett bevis på att facket har misslyckats med att kontrollera villkoren”, skriver Sara Flink om avtalet som löpte ut i dag.

Svenskt Näringsliv leker med lego

Svenskt Näringsliv leker med lego

Svenskt Näringsliv vill helst att arbetarna ska se sig själva som små formstöpta legobitar som passar in i produktionslinan. Men om du ställer dig själv frågan varför du egentligen arbetar, så är svaret aldrig ”för att min arbetsgivares produktionssiffror ska visa på vinst”, skriver Sara Flink.

Inför arbetslivskunskap i skolan

”Kunskaper om vad en har för rättigheter, såväl som skyldigheter, är egentligen A och O för att nå ett bra arbetsliv”, skriver Sara Flink, som gör praktik som ledarskribent på Dagens Arbete.

Så tog kvinnorna makten över sina jobb

Så tog kvinnorna makten över sina jobb

Sex dagar i veckan, året runt, tampas indiska kvinnor med vildhundar, giftiga sopor och vedervärdig stank på sin arbetsplats. Men de trivs. För de har organiserat sig och tagit makten över sina liv. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

Skillnaden mellan flexibel och effektiv

Sara Flink på Toyota i Mjölby.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?