Industriarbetarnas tidning

Får man prata skit om jobbet?

15 februari, 2017

Skrivet av Jonna Söderqvist

Dilemmat Yttrandefriheten gäller även dig. Men det betyder inte att du får häva ur dig vad som helst om ditt jobb eller dina chefer. En anställning innefattar lojalitetsplikt. Så vad får man säga om sitt jobb?

Svårt dra exakt gräns

Om en anställd avslöjar företagsinterna uppgifter eller kritiserar arbetsgivaren i syfte att skada arbetsgivaren kan det ses som ett brott mot lojalitetsplikten. Följden kan bli uppsägning eller avsked, men lagen om anställning gäller också här.

Arbetsgivaren kan bestraffa uttalanden på andra sätt, till exempel genom att omplacera.

En facklig representant har starkare skydd mot uppsägning och andra repressalier.

Källor: Nils Funcke, yttrandefrihetsexpert och Dan Holke, chefsjurist vid LO-TCO Rättsskydd.

Fall 1: Vanligare att klaga via sociala medier

”Har ingen jävla lust att gå till jobbet. Skitstämning och stressigt som fan. Skrikande chefer.”

Får en medarbetare skriva så här om sitt företag på sociala medier?

Medarbetare har rätt att tycka till om sitt jobb eller om stämningen på jobbet. Men håll i minnet hur direkta anklagelser är som du riktar mot en chef eller hur detaljerade uppgifter du skriver. Ju mer detaljerat, desto större risk för att det kan tolkas som illojalt. Det har blivit vanligare att sådant som man tidigare klagade på kring köksbordet nu skrivs på sociala medier. Då spridningen är mer omfattande, ses kritiken som allvarligare. Ett sådant här enstaka inlägg skulle nog inte leda till arbetsrättsliga åtgärder.

Fall 2: Har rätt att prata om sitt jobb

Företaget har interna instruktioner som förbjuder de anställda att tala med media utan lov av pressavdelningen. En reporter frågar hur en vanlig arbetsdag ser ut för medarbetaren.

Får hen svara?

Inga instruktioner i världen kan ta bort eller inskränka grundläggande rättigheter som yttrandefriheten. Medarbetaren har alltså rätt att tala om sitt jobb i allmänna drag utan lov från pressavdelningen. En ska vara försiktig med att berätta i detalj om produktionsprocesser eller hur verksamheten är upplagd, så precist att någon annan kan ha nytta av det. Då kan företaget anse att det har orsakat skada, vilket arbetsgivaren måste kunna bevisa.

Fall 3: Får inte avslöja hemligheter

En reporter ringer företagets fackliga förtroendevalda och ber om statistik på användningen av bemanningspersonal och den fackliga representantens åsikt i frågan. Vilka uppgifter får den fackliga representanten ge?

En fackligt förtroendevald är en talesperson för de anställda. Det är högt i tak då det finns ett fackligt syfte med uttalandena, till exempel att begränsa inhyrning. Också en fackligt vald ska vara försiktig med att ge ut alltför detaljerade uppgifter som kan skada företaget. Hen får inte heller avslöja företagshemligheter. Det är ett brott mot förtroendemannalagen om arbetsgivaren försöker tysta skyddsombudet eller klubbordföranden.

 

”Bruksandan är förödande för yttrandefriheten”

”Jag brukar säga att jag har kommit in bakvägen i tidningsbranschen. Jag började med att mala ner tidningstexter, också mina egna, till toapapper”, säger yttrandefrihetsexperten Nils Funcke. Foto: Madeleine Andersson

Sveriges ledande yttrandefrihetsexpert Nils Funcke är orolig för att det är alltför tyst på arbetsplatserna.

Mariestads pappersbruk, 1970-talet. Små lappar som uppmanade de anställda att backa upp lönekrav cirkulerade på bruket, också på toan. Cheferna såg rött. Nils Funcke, en spoling på lite mer än 20 somrar, kallades till verkmästaren för en ordentlig utskällning. Han medgav ingenting.

– Visst var det jag som spred lapparna, säger Funcke.
– Jag försökte få de andra att visa resning.

Men bruksandan satt djupt. Flera av fabrikens gamla trotjänare och fackbossarna kände en sådan lojalitet gentemot bruket att de inte stod upp för sin rätt.

– Bruksandan är förödande för yttrandefriheten. Det krävs ett enormt rättspatos att gå emot den.

Tystnaden har lagt sig på arbetsplatserna anser Funcke. Det beror på flera saker: Den allt tuffare arbetsmarknaden, företag som vill lägga munkavle på medarbetarna och alltför lite civilkurage. Funcke har läst åtskilliga informationspolicydokument.

– De innehåller formuleringar som strider mot yttrandefriheten. De bidrar till tystnadskulturen.

Det kan leda till att missförhållanden aldrig uppdagas. Tystnaden som kan kosta arbetares liv. Att våga säga ifrån och stå upp för sina värderingar handlar till syvende och sist om att kunna se sig själv i spegeln.

– Vi har i grunden en långtgående yttrandefrihet. Den ska omsättas i verkligheten.

Funcke citerar Astrid Lindgren: ”Annars är man ingen människa, utan bara en lort.”

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Viktigt att förstå hur missbruk fungerar

Viktigt att förstå hur missbruk fungerar

Det är viktigt för anhöriga att förstå hur lite man kan påverka sjukdomen – och att man har rätt att må bra själv.

Förbannade medberoende

Förbannade medberoende

Skrivandet och jobbet hjälpte Daniel Sundström efter att hans bror dött av en överdos

”Det är självklart jättejobbigt”

”Det är självklart jättejobbigt”

Pappers i Ortviken förhandlar nu med SCA-ledningen om hur nedläggningen ska gå till.

Alla tankar går till er på Ortviken

Alla tankar går till er på Ortviken

Beskedet att SCA ska lägga ner papperstillverkningen i Ortviken kommer som en kalldusch, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

700 jobb i fara när SCA drar ner i Ortviken

700 jobb i fara när SCA drar ner i Ortviken

700 anställda riskerar att förlora jobbet när Ortviken ställer om till massaproduktion.

Detta gäller vid korttidsarbete

Detta gäller vid korttidsarbete

Vad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

För att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

Forskare: Fördel arbetsgivarna i las-utredningen

Forskare: Fördel arbetsgivarna i las-utredningen

Om förslagen om ändringar i las blir verklighet kan det göra småföretag mindre motiverade att förhandla med facket och teckna kollektivavtal, tror arbetsrättsexperten Caroline Johansson vid Uppsala universitet.

Så här vill utredaren ändra las

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.