Industriarbetarnas tidning

Så snuvas unga på pension

8 februari, 2017

Skrivet av

DA reder ut Tvåtusen kronor i månaden. Så mycket förlorar du på att arbetsgivarna betalar in pensionspremien först från 25 år. Det visar siffror som DA beställt från Folksam LO Pension.
– Det borde vara självklart att de betalade från första arbetsdagen, säger Lina Westberg, 22 år.

Så fungerar din avtalspension

Utöver den allmänna pensionen – som alla får – har de flesta någon form av pension genom jobbet. Arbetare på privata företag med kollektivavtal har en tjänstepension som heter Avtalspension SAF-LO. (Även arbetsgivare som saknar kollektivavtal kan betala in till denna pension.)
Det är din arbetsgivare som betalar in premien.
För lön intjänad 2016 motsvarar premien 4,5 procent på lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent på lönedelar därutöver.
År 2016 uppgick 7,5 inkomstbasbelopp till 444 750 kronor.
Premien börjar inbetalas den månad du fyller 25 år.

Hon hade tidigt siktet inställt på ett jobb inom industrin. I gymnasiet läste hon teknikprogrammet, och fortsatte sedan på yrkeshögskolan vid Karlstad teknikcenter.
Parallellt med studierna har hon jobbat på Stora Enso Skoghall, det har blivit tre år nu. Först gick hon på vikariat, men sedan september 2014 har hon fast jobb.
Och hon tycker det är mer än rimligt att arbetsgivaren ska betala in pension från den första kronan hon tjänade vid företaget.
– Åtminstone från det jag fick mitt fasta jobb, säger hon.

Kravet på att alla – inte bara dem mellan 25 och 65 år – ska få sina pensionspremier, har poppat upp som ett krav i årets avtalsrörelse.
Som det nu är blir du ”blåst” på extra pensionspengar om du exempelvis börjar jobba direkt efter gymnasiet. Inte förrän du fyller 25 år börjar arbetsgivarna betala in till din framtida pension.
På Pappers lönekonferens inför avtalsrörelsen i höstas hamnade just den här rättvisefrågan högt på dagordningen. Där fanns det dock en och annan ordförande som själv inte hade kläm på att medlemmarna under 25 år var undantagna i det som kallas SAF-LO:s avtalspension.
Även Lina Westberg, som vanlig medlem, levde länge i ovisshet om att det förhöll sig på det sättet.
– I mitt fall var det på ett fackligt informationsmöte jag fick reda på hur det låg till. Innan dess hade jag inte en aning.
Nu hör inte pensionsfrågorna till de vanligaste samtalsämnena runt fikabordet på jobbet, och hon funderar inte mycket på frågan till vardags.
– Nej absolut inte. Det man mest bryr sig om är lönen varje månad.

Lina jobbar i dag som rullare på rullmaskinen. Hon jobbar skift med en grundlön på 25 600 kronor. Sedan tillkommer ob-ersättningen. Lina hamnar därför snubblande nära de typexempel som Dagens Arbete redovisar här intill och som bygger på siffror från Folksam LO Pension.
Exemplen visar hur pensionen blir vid olika uttag av pensionen efter ett yrkesliv. Men också vad som skiljer om premieinbetalningarna startar vid 19 respektive 25 års ålder.
Vi leker med tanken att Lina skulle stanna livet ut på sin nuvarande arbetsplats och gå i pension vid 65.
Då skulle hon i princip tjäna närmare ett par tusen kronor i månaden extra om hon fått premieinbetalningar gjorda från det hon började på Skoghall som nittonåring.
Kanske inte så mycket, men ändå en slant dumt att missa.
Lina Westberg är född och uppväxt i Skoghall. Hon och hennes sambo, som även han är industriarbetare, investerade i en bostadsrätt för ett par år sedan.
Det är ju också ett sätt att spara inför framtiden.
– Det känns som om vi kom hyfsat in på marknaden, konstaterar Lina.
Sparar gör de – om än inte till pensionen.
– Nej faktiskt inte. Det är sånt man skjuter på framtiden. Det känns inte riktigt aktuellt. Däremot valde jag pensionsalternativet på arbetstidskontot, när jag fick välja för första gången i fjol.
Antagligen gör hon samma val i år.
Sedan får hon se.
Det kan bli frågan att välja både ledig tid och pengar, beroende på vad som händer i livet.

Så påverkas din pension

Utredning: Folksam LO Pension

Typfall 1
Anställd går ned till halvtid och tar ut partiellt uttag av SAF-LO avtalspension.

Typfall 2
Anställd går till 75 procent och tar ut tjänstepension på 10 år.

Typfall 3
Anställd går i pension vid 65 år

Beräkningens antagande

Inflation:0 %
Tillväxt:0 %
Reallöneförändring:0 %
Avgift på tjänstepension: 0 %
Real avkastning:2,10 %
Delningstal för födda 1990:19,49

Arbetarens löneförändring mellan 25–65 år

19–29 år 310 800 kr/år
30–39 år 360 000 kr/år
40–65 år 373 800 kr/år

2 kommentarer till “Så snuvas unga på pension

  • Om hela livets inkomst skall räknas, varför saknas då arbetstiden från din tidiga start. Som många som börjar jobba vid 15 års ålder på heltid. Men dessa får ju ingen pension förrän 10 år senare. Hur mycket förlorar man av pensionen då?

  • Vore kul att veta vad utfallet skulle bli om man tar ut avtalspension under resten av sitt liv. Det finns väl inga garantier att man tex. per automatik får bostadsbidrag i framtiden om man bränner ut sin avtalspension på 5 eller 10 år. Att leva på en inkomst på 13 000kr före skatt i Sverige 2030 utan bidrag? Om alla väljer att ta ut sin avtalspension under 5 – 10 år och räknar med att få bidrag hoppas jag för allas våran skull att man avskaffat bostadstillägg etc. för pensionärer.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

”Pension är en ungdomsfråga”

Alla ska omfattas av SAF/LO-pension. Det menar Pontus Georgsson, avtalsansvarig på Pappers. Pensionsfrågan kommer att vara het under vårens avtalsrörelse.

Motpoler i frågan om arbetstiden

GS motparter i avtalsrörelsen vill slopa valet i arbetstidskontot, och styra det helt mot pension. Det kommer GS medlemmar inte att acceptera – det handlar om ett av de mest omtyckta inslagen i avtalet.

Arbetstidskontot – ett älskat val i fara

Arbetstidskontot – ett älskat val i fara

I årets avtalsrörelse kräver Pappers en fortsatt påfyllning av arbetstidskontot – men arbetsgivarna spjärnar emot.

Kampen om din arbetstid

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

Vem vinner matchen?

Vem vinner matchen?

Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Han är ny avtalsansvarig på Pappers

Han är ny avtalsansvarig på Pappers

Fyraprocentigt lönelyft. Plus bättre pensioner och mindre övertid. Pappers inledde årets avtalsrörelse med en rivstart – och en ny ansvarig, Marcus Bolin.

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

Bättre pensioner, utbyggd ATK och mindre övertid. Det är några av de krav som Pappers tycker är viktiga i avtalsrörelsen. Plus högre löner förstås.  

Avtal klart för tvätterier

Avtal klart för tvätterier

Förra året varslades om strejk – i år blev parterna klara två veckor före deadline. Tvätteriavtalet ger 6,9 procent på tre år inklusive delpension och en låglönesatsning som gynnar 70 procent av medlemmarna. IF Metall har fått betala med flexiblare arbetstider.

Avtal för tidningsgrafiker klart

Avtalet för grafikerna på tidningar och tidningstryckerier är klart. För första gången görs avsättningar till deltidspensionen, och arbetstiderna kan inte längre sänkas från en dag till en annan.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.