Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

”Avtalet som bröt ett tabu”

31 mars, 2017

Skrivet av

ANALYS Industrins fack krokade arm med resten av LO och fick äntligen igenom en låglönesatsning. Banbrytande, sa facket. Helt okej, sa arbetsgivarna.

2017 års avtalsrörelse liknar ingen annan. Det som var tabu igår är i dag helt accepterat.

Ett avtal innebär alltid att arbetsgivarna får betala för arbetsfreden. Den här gången betalade de ett pris som de länge, länge inte varit beredda att betala. En låglönesatsning i kronor och ören som dessutom är kopplad till resten av LO-kollektivet.

Prislappen för facket var ett långt avtal i högkonjunktur. Annars brukar goda tider fresta facket att teckna korta avtal med chans att driva upp lönenivåerna för varje förhandlingstillfälle. Nu bjuder man arbetsgivarna på tre förutsägbara år, låt vara att det sista året kan sägas upp i förtid.

Det här var Anders Ferbes sista avtalsrörelse som IF Metalls förbundsordförande och det märktes på honom att han var rätt nöjd. Visst, lite mer pengar hade varit önskvärt men en kompromiss är en kompromiss sa han.

Och en av dem som tvingades svälja det beska låglönepillret, Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe, såg också nöjd ut men förnekade att låglönesatsningen uttrycktes i kronor och ören. Industriavtalets lönepotter ska anges i procent, inget annat.

Så här funkar låglönesatsningen på en verkstad med tio anställda där snittlönen ligger under 24 000 kronor:

En person tjänar 25 000 kronor i månaden. Hans nio arbetskamrater tjänar 22 000 kronor i månaden. Enligt avtalet ska arbetsplatsen få en pott på 2 procent första året. Han som tjänar mest bidrar till potten med 500 kronor (2 procent av 25 000 kronor). De nio lågavlönades bidrag till potten blir inte 2 procent av deras låga lön, utan 2 procent av 24 000 kronor. Det vill säga 480 kronor per person.

Det innebär att facket vid det företaget har en sammanlagd pott att förhandla om som är värd 4 820 kronor. Hur den potten sedan fördelas på de tio individerna beror på de lokala förhandlingarna och vilket lönesystem som finns på arbetsplatsen.

Den konstruktionen accepterade arbetsgivarna. Och enligt Anders Weihe är den konstruktionen i samklang med Industriavtalet.

Så facket lyckades med konststycket att sälja in en låglönesatsning som kunde accepteras av både arbetsgivarna och LO.

Om arbetsgivarna hade stretat emot och sagt nej – vad hade de riskerat då? Arbetsfreden? Kanske. Även om ett avtalslöst tillstånd inte lett till strejk så hade en övertidsblockad slagit hårt i den pågående konjunkturuppgången. Ungefär som 1995 när dåvarande Metall blockerade övertiden och därigenom bland annat skördade ett genombrott i arbetstidsfrågan.

Övertidsblockaden kostade inte förbundskassan många kronor men var dyrbar för företagen som levererar på en ”just in time”-marknad där hållna leveranstider är ett av de viktigaste konkurrensmedlen.

Fanns det någon annan riskfaktor för arbetsgivarna än arbetsfreden? Kanske industriavtalets legitimitet. Om industrins uppgörelse ska normera för resten av arbetsmarknaden kan det inte vara alltför magert. Det måste innehålla något som resten av arbetsmarknaden kan omfatta och respektera. Vem hade brytt sig om ett mediokert avtal inom industrin när hemmamarknaden går för högtryck med byggsektorn i spetsen?

Med fredagens uppgörelse kan arbetsgivarna hoppas att man räddat såväl arbetsfreden som industriavtalets legitimitet. Det kan ha sitt värde när den europeiska ekonomin tycks vakna till liv igen efter sju svåra år efter finanskraschen. Arbetsgivarna uppskattar stabilitet och att kunna förutsäga kostnadsutvecklingen.

Det är precis tio år sedan den senaste avtalsrörelsen i en någorlunda stabil högkonjunktur. Den gången hamnade det treåriga avtalet på 8,1 procent, övertidstaket sänktes och gruvarbetarna var ytterst nära att gå i strejk. Det var som en fläkt av gångna tiders avtalsrörelser där goda tider och sjunkande arbetslöshet gav en behaglig facklig medvind. Men den gången betalade facket ändå ett pris utöver avtalsperiodens längd: till exempel på Teknikavtalet förlängdes arbetstidskorridoren och arbetsgivarna fick utökade möjligheter att visstidsanställa.

Några sådana eftergifter gjordes inte den här gången. 2017 års löneavtal blev, för många stora avtalsområden, ett rent löneavtal. Dessutom med en klar låglöneprofil. Banbrytande, sa facket. Helt okej, sa arbetsgivarna.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Operation rädda Industriavtalet

Operation rädda Industriavtalet

”Facken inom Industrin har visat att fackliga solidaritet lönar sig”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om det nya industriavtalet.

Maktstriden om din tid

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

DA reder ut varför avtalsrörelsen kärvar

Avtalsrörelsen står och stampar, just nu verkar det vara svårt att nå ett nytt avtal på de tio dagar som är kvar. DA:s Harald Gatu förklarar vad det är som kärvar och vad som händer om parterna inte kan enas.

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

Arbetsgivarna på teknikavtalet vill utöka möjligheten att beordra övertid. Från dagens 150 timmar per år till 200. På IF Metalls avdelning i Sörmland avfärdas kravet.

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Båda parter nöjda med Teknikavtalet

Båda parter nöjda med Teknikavtalet

IF Metalls ordförande Anders Ferbe kallar sitt sista avtal ”banbrytande”. Hans motpart, Teknikföretagens Anders Weihe, talar om en ”för hög, men ändå rimlig nivå”.

Industrins heta stridsfrågor

Industrins heta stridsfrågor

Det har blivit mars och Opo – de opartiska ordförandena – kliver in för att leda industrins förhandlingar. Parterna är oense om mycket. Några stridsfrågor är hetare än andra.

”Oerhört provocerande”

”Oerhört provocerande”

IF Metalls ordförande Anders Ferbe reagerar starkt på arbetsgivarnas hållning i avtalsrörelsen. Det gäller kraven på utökat helg- och övertidsarbete men också det som kallas ”kostnadsneutrala löneökningar”.

Samma framtid – helt olika bilder

Samma framtid – helt olika bilder

När facket och arbetsgivarna bytte avtalskrav målade de framtiden i helt olika färger. Det är som vanligt, konstaterar DA:s Harald Gatu.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.