Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

Operation rädda Industriavtalet

31 mars, 2017

Skrivet av

Helle Klein, chefredaktör.

Arbetsfred i tre år fick kosta högre löneökningar än vad arbetsgivarna tänkt sig och även en låglönesatsning. Parterna har nu satt märket och visat att Industriavtalet vill bli äldre än 20 år.

Det var en mycket välbesökt presskonferens hos Teknikföretagen där facken och arbetsgivarna förklarade att de nu slutit avtal. Mycket stod i år på spel – inte bara själva avtalet inom industrin utan också frågan om Industriavtalets normerande roll på arbetsmarknaden.

Märket är nu satt och denna gång blev det ett treårigt avtal med ett värde på 6,5 procent varav 0,5 procent är avsättning till deltidspension.

Arbetsgivarna såg inte fullt så ledsna ut som vid förra årets presskonferens. De har trots allt uppnått arbetsfred på tre år vilket är mycket värt i dessa oroliga tider. Från att ha krävt att löneökningstakten kraftigt skulle växlas ned har de nu accepterat löneökningar på 2 procent under tre år. Något som trots allt bör ses som balanserat sett till den ekonomiska utvecklingen i stort och konkurrensläget i omvärlden.

Arbetsgivarna fick ge sig på två avgörande punkter – arbetstidsfrågan och låglönesatsningen.

Det blir nu en låglönesatsning enligt den modell som LO-förbunden enats om. Denna satsning kommer att se olika ut beroende på olika lönemodeller i olika branscher men för Teknikavtalet lär det innebära att det blir cirka 1500-1600 kr mer på tre år för dem som tjänar under 24.000 kronor. Det gynnar kvinnorna som alltför ofta har de lågt betalda jobben inom industrin. På jämställdhetens område finns dock betydligt mer att göra och det ska bli intressant att se vad parterna kommer fram till i den arbetsgrupp som tillsattes vid förra årets avtal.

LO-förbunden i industrin har drivit frågan om en låglönesatsning hårt och tjänstemännen har backat upp i solidaritetens namn. Arbetsgivarsidans förhandlare Anders Weihe har tidigare hotat att säga upp Industriavtalet om facken driver låglönesatsningen. Att han nu gått med på den motiverade han på presskonferensen med att de funnit en modell som inte innebär att det sätts ”två märken” utan låglönesatsningen är en del av industrinormen inom Teknikavtalet.

Årets avtalsförhandlingar har ytterst handlat om att ”rädda industriavtalet” som fyller 20 år i år. Därför har avtalet blivit ett ”rent avtal” – enbart ett löne- och pensionsavtal. Arbetsgivarnas krav på utökad arbetstidskorridor och semesterns förläggning etc finns inte alls med.

Facken inom Industrin har visat att den fackliga solidariteten mellan tjänstemän och arbetare lönar sig. Tjänstemännen har kommit fram i frågan om flex/deltidspension och arbetarna har fått igenom låglönesatsningen. Dessutom har man räddat hem en lönebildningsmodell som faktiskt gett löntagare på hela arbetsmarknaden reallöneökningar i två decennier.

Förhoppningsvis värnar nu både tjänstemän och LO-förbund utanför industrin Märket.

7 kommentarer till “Operation rädda Industriavtalet

  • Det gav inte så mycket som vi hade hoppats på i och med att avtalets längd är på tre år. Förra avtalet var ettårigt och gav mer i DP om man tog den delen gånger 3.

  • Med tanke på den skattechock vänsterregeringen aviserat lär reallönerna inte klaras, tvärtom.
    Hade vi haft en expansiv jobbpolitik med avtal och sänkta skatter hade det varit tvärtom, men det duger inte Löfvéns regering till.
    Hoppas på snabbt regeringsskifte, senast valet 2018 så det treåriga avtalet kan kompenseras av jobbpolitik som öppnar för fler jobb och sänkta skatter, Som efter valet 2006 innan den globala finanskrisen slog till.

  • Tycker ochså det var halvklent med tanke på 3 års avtal,håller med Gotfried att det suger med tydliga skattehöjningar,har röstat på S sedan valet 1976,och kommer aldrig att lägga min röst där igen!!

  • Arne Johansson.
    Jag lyssnar vad regeringen aviserar och föreslår och det är en skattechock.
    Följ debatten. Idag tystar du inte ngn med härskarteknik. Det är förgången tid.

  • Det är inte sänkta skatter som ger oss mer i plånboken. Oerhört låg löneöknings takt i rådande konjunktur. Vi måste klara välfärden även för de sämst ställda. Det gör vi inte med sänkta som alliansen vill.

  • Sänkta skatter ger definitivt mer i plånboken. Höjda skatter motsatsen.
    Sänkta skatter ger dessutom fler jobb, bredare skattebas och logiskt då- högre skatteintäkter som då klarar välfärden på ett bättre sätt.
    Skyhöga skatter är ren vänsterpopulism och inte med automatik mer välfärd.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Än lever 
industriavtalet 


Än lever 
industriavtalet 


Arbetsfred i tre år fick kosta arbetsgivarna högre 
löneökningar än de tänkt sig och en låglönesatsning.

”Avtalet som bröt ett tabu”

”Avtalet som bröt ett tabu”

I det nya avtalet har facket fått bjuda motparten på tre förutsägbara år i en högkonjunktur. Arbetsgivarna valde att svälja det beska låglönepillret. DA:s Harald Gatu skriver om en annorlunda avtalsrörelse.

Båda parter nöjda med Teknikavtalet

Båda parter nöjda med Teknikavtalet

IF Metalls ordförande Anders Ferbe kallar sitt sista avtal ”banbrytande”. Hans motpart, Teknikföretagens Anders Weihe, talar om en ”för hög, men ändå rimlig nivå”.

Är du flexibel lille vän?

Är du flexibel lille vän?

Arbetstid och arbetsmiljö hör ihop. Att kräva makt över sin tid är att säga att man har rätt till sitt eget liv, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Bravo LO

”Den nygamla modellen för lönesättningen är ett smart sätt att komma till rätta med den kontroversiella frågan om låglönesatsning”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Förnyelsens vindar blåser i facket

Det blåser förnyelsens vindar. I helgen som gick fick Sverige en kardinal och ett svenskt VM-guld i hockey. Men nästan lika stort var valet av ny ordförande hos IF Metall.

”Känns bra med delpensionen”

”Känns bra med delpensionen”

GS:s ordförande Per-Olof Sjöö är nöjd med det treåriga avtalet och betonar delpensionen och låglönesatsningen. Arbetsgivarna fick igenom ett antal ändringar när det gäller arbetstider och skiftscheman.

Industrin säger ja till treårigt avtal

Industrins parter säger ja till ett treårigt avtal, som har ett värde på totalt 6,5 procent. I avtalet finns både en låglönesatsning och påfyllning till delpension.

”Det blir en mycket tuff resa”

”Det blir en mycket tuff resa”

IF Metall motiverar sitt nej med att 5,9 procent är alldeles för litet eftersom flera viktiga fack-krav inte finns med i budet.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.