Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

Hur mycket är samhällets trygghetssystem värt?

26 april, 2017

Skrivet av

Foto: David Lundmark.

LedarkrönikaInkomsttrygghet var tidigare en levande princip, men vad står den för i dag? Jeanette Herulf har tittat närmare på Per Molanders senaste rapport.

Om skribenten

Jeanette Herulf är mångårig DA-medarbetare som efter en längre sjukskrivning nu är tillbaka på redaktionen på deltid. Hon medverkar med ledarkrönikor varannan vecka.

”Det finns olika sätt att se på samhället. Kanske blir det annorlunda när man är långtidssjukskriven och en del av det så kallade ‘utanförskapet’. Detta, och annat som ligger mig nära, står nu i fokus för mitt skrivande.”
/Jeanette Herulf

Är bristen på jämlikhet en naturlag? Fattiga och rika – kommer det alltid att var så? Sverige är ett ovanligt jämlikt land, jämfört med andra. Vi har progressiv inkomstskatt, just nu har vi en ekonomi som går bra.

Och många har det väldigt bra. De har jobbat ett antal år, tjänat in allmän pension (som är beroende av hur mycket du tjänar). De flesta har dessutom arbetat på arbetsplatser med kollektivavtal , vilket innebär att de också kommer att få avtalspension när det är dags att sluta. Blir de sjuka gäller oftast en extra sjukförsäkring genom avtalet som blir ett bra tillskott till sjukpenningen.

Det låter väl okej? Vi har ett generellt välfärdssystem som ska garantera inkomsttrygghet till alla, på papperet. Vilket betyder att alla medborgare som tappat sin förmåga att försörja sig ska få samhällets stöd. Samhället rycker in och ersätter så att ingen behöver hamna på gatan. Det finns en sjukförsäkring, en a-kassa och en allmän pension.

Men faktum är att Sverige blivit alltmer orättvist. Mycket beroende på en skev kapitalbeskattning, men också på grund av att samhällets trygghetssystem för de allra svagaste holkats ur.

Vi brukar tala om inkomsttrygghet. En fin princip som gäller i den svenska socialförsäkringen. I verkligheten, i dag, är det som kallas inkomsttrygghet egentligen inte mer än en grundtrygghet – ett slags minimigräns som ingen ska behöva leva under.

Försörjningsstödet, som kallades socialbidrag tidigare är cirka 3 000 kronor i månaden plus hyra. Lägsta sjukpenning är runt 1 000 kronor i månaden. Inom pensionssystemet gäller garantipensionen för den som inte tjänat in någon allmän pension genom att jobba, cirka 6 000 kronor i månaden för en ensamstående.

Om vi har kvar våra ideal om ett jämlikt samhälle där vi stöttar de svagaste kanske vi ska återerövra principen inkomsttrygghet. En trygghet även för en person som bara varit kort i Sverige och inte fått något arbete, eller någon som aldrig fått något arbete av andra skäl.

Författaren och före detta chefen på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, Per Molander har nyligen lagt fram en rapport (på uppdrag av finansdepartementet) om den offentliga sektorn. Molander har granskat en mängd studier som gjorts under åren för att undersöka effekterna av privatisering av den offentliga sektorn och socialförsäkringen.

Den visar att hyllningen av valfriheten, privatiseringen, anlitandet av entreprenörer inte alltid är den bästa lösningen för medborgarna. Ett exempel är PPM, systemet som innebär att vi själva kan välja hur vi vill investera en liten del av den allmänna pensionen.

I början blev det rusning. Vanligt folk skulle få större valfrihet. Nu är det bara en liten del av medborgarna som väljer själva. Numera väljer de absolut flesta det statligt styrda alternativet, som dessutom är billigast för staten. Valfriheten smäller inte högst i alla lägen.

Det finns massor av olika former att ”privatisera” men samtidigt behålla det moraliska rättesnöret, strävan efter ökad jämställdhet. Per Molander går igenom olika varianter som finns, och konstaterar att många val i dag görs av gammal vana, myter. En vanlig uppfattning är att privatisering i stort sett alltid innebär en effektivare och billigare verksamhet. Kan det vara så?

Molanders studie är nyttig läsning för alla som är intresserade på djupet. Och alla vi som undrar över framtiden. Hur ska det gå med jämlikheten och alla ”nya” invånare som inte kvalar in i den svenska modellen?

4 kommentarer till “Hur mycket är samhällets trygghetssystem värt?

  • Hej, igen, Jeanette.
    Kommer att tänka på reformerna för posten och apoteken som blev privatiserade och hur man ”vinklade” möjligheterna att få allt billigare med konkurrensen som vapen. Men idag vet/ser man att priserna rusade genom taket och allt har blivit dyrare.
    Likaså valfriheten inom vårdcentralerna. Man får ingen vård om man inte är listad hos den vårdgivare som du akut besöker i en annan region.
    Ja, så här kan man hålla på. Men vem skulle valfriheten gynna i slutänden?

  • Sedan nämner författaren även socialförsäkringen.

    Det brukar sägas att försäkringar ska ha villkor som är förutsägbara, sjukförsäkring bygger på lag, om inte lagen är förutsägbar så blir inte mycket av trovärdigheten kvar.
    Och det är detta som saknas idag.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Entreprenörs­anställda ska inte ha sämre villkor”

”Entreprenörs­anställda ska inte ha sämre villkor”

I höstas röstade riksdagen nej till ett regeringsförslag att stärka skyddet för dem som jobbar åt offentliga entreprenörer. Ett kompromissförslag är på väg. Frågan är hur mycket bättre det blir för dem som utför jobbet, skriver Jeanette Herulf.

Vilket är mitt skäl att skämmas?

”Kan någon snäll person förklara, vad är bidragsberoende i detta? Att jag haft otur? Att försäkringarna – som jag själv varit med och betalat, tvingats utlösas? Ska jag skämmas?”, skriver Jeanette Herulf angående att sjuka och arbetslösa misstänkliggörs.

”Vi måste hitta det vi tror på”

”Vi måste hitta det vi tror på”

Vi har fått ett valresultat där många arbetare röstat emot sina egna intressen. I dagens känslodebatt saknar jag den ideologiska grunden, skriver Dan Strängby.

Arbetarnas frågor som S ska driva efter valet

Arbetarnas frågor som S ska driva efter valet

Industriarbetarna bidrar till samhällets resurser – samhället ska också finnas där för arbetarna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson och Jim Svensk Larm, pappersarbetare som kandiderar till riksdagen för S.

”Höjd pensionsålder kräver bättre arbetsskade­försäkring”

”Höjd pensionsålder kräver bättre arbetsskade­försäkring”

Ska människor i tunga LO-yrken klara av att jobba längre måste arbetsskadeförsäkringen bli säkrare och bättre, skriver juristen Lennart Steen.

”Sjuk­försäkringen måste bli tryggare – nu!”

”Sjuk­försäkringen måste bli tryggare – nu!”

Alltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Anständiga utnyttjar inte krisen

Anständiga utnyttjar inte krisen

Det finns tyvärr företag som använder krisen för att trycka tillbaka facket. Som tur är ser vi också många exempel på där parterna i stället varit ödmjuka för situationen – och hittat bra lösningar, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Vi kräver riktiga löneökningar

Vi kräver riktiga löneökningar

Nu ska vi ge järnet för att få igenom våra krav i avtalsrörelsen: Mer pengar, bättre pension, säkrare arbetsplatser och ett jämställt arbetsliv.

Friskare arbetsliv – var god dröj

Friskare arbetsliv – var god dröj

”Jakten på de sjuka fortsätter oavsett regering. Det är helt galet”, skriver Matts Jutterström, förbundsordförande för Pappers.

”Därför stöder facken S”

”Därför stöder facken S”

”Det finns skäl till varför Svenskt Näringsliv uppvaktar Moderaterna och Sverigedemokraterna, det gynnar deras medlemmar. Det finns lika grundliga skäl till att LO-facken uppvaktar Socialdemokraterna. Det gynnar deras medlemmar”, skriver Thomas Lindell, som jobbar på Älvsbyhus och är förtroendevald i GS.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”