Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Trähus öppnar vägen för industriellt byggande”

12 juni, 2017

DebattVi välkomnar regeringens sex miljoner för att öka kunskapen om industriellt husbyggande i trä. Men arbetet får inte stanna vid runda bord-samtal. Det krävs också konkreta åtgärder, skriver två talespersoner för SSU.

Om skribenterna:

Niklas Säwén är näringspolitisk talesperson och Ola Palmgren är bostadspolitisk talespersonför SSU.

Läs mer om trähusbyggande i Dagens Arbete:

Trähusboomen fortsätter

Att bristen på bostäder är ett angeläget problem har knappast undgått något. Många unga hindras från att flytta till jobb, utbildning eller kärlek, samtidigt som matchningen på arbetsmarknaden försämras och Sveriges ekonomiska utveckling hotas.

Särskilt stor och märkbar är bristen på hyresrätter med rimliga hyror. Det beror delvis på ojämlika ekonomiska villkor mellan hyrda och ägda boenden, men en stor bov i dramat är också de svenska byggpriserna, som är högst i hela EU.

Att bygga mycket och snabbt till en låg kostnad, och dessutom på ett ekologiskt hållbart sätt är inte en helt lätt nöt att knäcka. Men det finns lösningar, och en av dem stavas industriellt träbyggande. Antalet nybyggda lägenheter i flerbostadshus med stomme av trä har glädjande nog ökat de senaste åren, men den utvecklingen måste fortsätta och snabbas på ytterligare.

Industriellt byggande innebär att större delen av byggprocessen flyttar från själva byggarbetsplatsen till en fabrik. Byggelement och hela rum förtillverkas i en skyddad miljö, där varken väder eller vind kan stoppa, försena eller påverka processen. Hela byggnader levereras sedan som en byggsats och monteras på plats.

På byggarbetsplatser uppstår i vanliga fall en hel del tidsspillan när många ska samsas på en liten plats, göra saker i en viss ordning, leta, fara iväg och hämta eller flytta på sådant som levererats i fel ordning. Det kostar både tid och pengar.

Genom att öka inslagen av industriellt byggande kan byggtiderna kortas och kvaliteten på det som byggs höjas, samtidigt som kostnaderna pressas. Dessutom skulle ökad industrialisering bidra till att minska en av de största flaskhalsarna i byggsektorn, nämligen bristen på arbetskraft.

När det kommer till industriellt byggande har trä som byggmaterial flera fördelar.

För det första är trä ett starkt byggmaterial i förhållande till sin vikt. Det gör att det är betydligt lättare att transportera förtillverkade moduler i trä än moduler i till exempel betong. Genom att bygga i trä ökar alltså möjligheten att industrialisera tillverkningsprocessen. Dessutom är trä också lättare att anpassa i efterhand, om det skulle behövas.

För det andra är Sverige ett skogsrikt land. Skogs- och träindustrin är och har sedan länge varit en av de viktigaste näringsgrenarna, särskilt utanför storstäderna. Vi vet också att skogen behöver användas till mer om skogsindustrin fortsatt ska vara en viktig näring i framtiden. Ett arbete för ökad vidareförädling av skogens produkter måste därför vara en prioritering i näringspolitiken.

Ökat industriellt träbyggande kan både bidra till bättre utnyttjande av Sveriges komparativa fördelar i form av riklig tillgång till trä som råvara, och till att skapa fler nya jobb på landsbygden och i mindre orter.

För det tredje har trä unika miljöfördelar eftersom att det ett förnybart byggmaterial. Trä bildas naturligt i ett ekologiskt kretslopp som tar upp koldioxid från luften och binder upp det. Dessutom går det åt mindre energi att bygga i trä, jämfört med betong. Genom ökat träbyggande kan vi alltså både minska byggsektorns klimatpåverkan och hantera kraven på minskad energiförbrukning.

Regeringen har påbörjat ett arbete för att stimulera ökad industriell träbyggnation och presenterade nyligen en satsning på 6 miljoner för att öka kunskapen om träbyggande och sprida goda exempel, och det välkomnar vi. Men arbetet får inte stanna vid runda bord-samtal och möten, utan det krävs också konkreta åtgärder och ekonomiska reformer som stimulerar byggande av flerbostadshus med trästomme.

I storstäderna är det ofta lättare att få ett jobb än att få en bostad, medan det i många landsbygdskommuner är tvärtom. Om stad och land går hand i hand för att öka träbyggandet, skulle det även innebära ett steg mot att utjämna dessa klyftor och skapa ökad jämlikhet. Därför är det dags att det industriella byggandet i trä får ett ordentligt genombrott i Sverige.

Ola Palmgren, bostadspolitisk talesperson SSU
Niklas Säwén, näringspolitisk talesperson SSU

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Min nya vän på internet är precis som jag. Precis som jag, skriver Carl-Einar Häckner.

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Medborgarnas rösträtt är numera vältäckande men det finns fortfarande många människor som politikerna inte intresserar sig för, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Livet på landet – så lätt är det inte

Livet på landet – så lätt är det inte

Krönika Kan man som klyschig stockholmare få svära över sin övergivna åkerlapp, frågar sig författaren Sven-Olof Karlsson.

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

Kan vi inte debattera hur vi kunde hamna med uppvärmda utomhusbad och två bilar var i stället, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Stoppa myterna om nya las

Stoppa myterna om nya las

När vi diskuterar nya las är det viktigt att vi pratar om vad som faktiskt står i överenskommelsen. Allt annat förlorar vi på, skriver vi Marie Nilsson.

Facket får hantera skadorna

Facket får hantera skadorna

Krönika Man kan vara arg på las-uppgörelsen, men vad vi behöver nu är en ny politik, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Nu jämnar vi ut skillnaderna

Nu jämnar vi ut skillnaderna

På papperet ska det inte vara någon skillnad mellan tjänstemän och arbetare. Nu är det dags att vi får fram avtal som gör att det också blir verklighet, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Nano kan bli en ny asbestskandal

Nano kan bli en ny asbestskandal

Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Svetsrök kan orsaka flera allvarliga sjukdomar, som cancer och KOL, och även påverka foster. Arbetsmiljöverket bör snabbt ta fram ett gränsvärde utifrån de nya kunskaper som kommit fram de senaste åren, skriver sex arbetsmiljöforskare.

En dag är det slut med att skotta snö

En dag är det slut med att skotta snö

Den som lever tillräckligt länge kan både få ropa ner sin envisa farsa från taket. Och hinna bli den som barnen ropar ner, skriver Johan Airijoki.

Du kanske också vill läsa…

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

Förra året dog nästa 50 arbetare på våra arbetsplatser och 130 000 anmälningar om skador lämnades in. Att då komma med förslag som sätter oss arbetare i en ännu sämre sits är förödande, skriver det regionala skyddsombudet Claes Thim.

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

Vi kräver nu att regeringen går vidare med de utredningsförslag som tagits fram – annars riskerar ännu fler löntagare att kastas ut i fattigdom, skriver Mattias Vepsä, riksdagsledamot (S) och Mirja Räihä, ordförande LO-distriktet i Stockholms län.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

Därför blir förslaget en loska i ansiktet på föreningsrätten, skriver Gabriel Jöngren, ordförande i Pappers Avdelning 78.

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

För att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

Att ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

”Vi arbetare vill inte få det som vi konstnärer har det”

”Vi arbetare vill inte få det som vi konstnärer har det”

Kan du uppge ett enda rimligt skäl att som anställd arbetare lämna din enda möjlighet att påverka ditt arbete, skriver ventilationsmontören och konstnären Jörgen Karlsson.

Lön & makt Podden om industriarbetarnas historia

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Harald Gatu och Anna Julius om industriarbetarnas historia. Avsnitt 1: Allt började på Hvilans gjuteri och mekaniska verkstad i Kristianstad.

Den längsta striden 1945 – om strejken som inte ville ta slut

Den längsta striden 1945 – om strejken som inte ville ta slut

Lön & makt, avsnitt 2: Harald Gatu och Anna Julius om den längsta striden, metallstrejken 1945.

Den stora oredan 1983 – när den svenska modellen (nästan) föll

Den stora oredan 1983 – när den svenska modellen (nästan) föll

Harald Gatu och Anna Julius om det glada 80-talet, som var allt annat än glatt för fackföreningsrörelsen.

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Harald Gatu och Anna Julius om övertidsblockaden som gav facket fördel efter 90-talskrisen.

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Harald Gatu och Anna Julius om striden om kollektivavtalet under finanskrisen.

Dagens Arbete startar historiepodd

Dagens Arbete startar historiepodd

Dagens Arbete startar en ny podd om industriarbetarnas historia. I Lön & makt lyfter Harald Gatu och Anna Julius fram fem viktiga årtal som format din lön och dina villkor i dag.