Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Trähus öppnar vägen för industriellt byggande”

12 juni, 2017

DebattVi välkomnar regeringens sex miljoner för att öka kunskapen om industriellt husbyggande i trä. Men arbetet får inte stanna vid runda bord-samtal. Det krävs också konkreta åtgärder, skriver två talespersoner för SSU.

Om skribenterna:

Niklas Säwén är näringspolitisk talesperson och Ola Palmgren är bostadspolitisk talespersonför SSU.

Läs mer om trähusbyggande i Dagens Arbete:

Trähusboomen fortsätter

Att bristen på bostäder är ett angeläget problem har knappast undgått något. Många unga hindras från att flytta till jobb, utbildning eller kärlek, samtidigt som matchningen på arbetsmarknaden försämras och Sveriges ekonomiska utveckling hotas.

Särskilt stor och märkbar är bristen på hyresrätter med rimliga hyror. Det beror delvis på ojämlika ekonomiska villkor mellan hyrda och ägda boenden, men en stor bov i dramat är också de svenska byggpriserna, som är högst i hela EU.

Att bygga mycket och snabbt till en låg kostnad, och dessutom på ett ekologiskt hållbart sätt är inte en helt lätt nöt att knäcka. Men det finns lösningar, och en av dem stavas industriellt träbyggande. Antalet nybyggda lägenheter i flerbostadshus med stomme av trä har glädjande nog ökat de senaste åren, men den utvecklingen måste fortsätta och snabbas på ytterligare.

Industriellt byggande innebär att större delen av byggprocessen flyttar från själva byggarbetsplatsen till en fabrik. Byggelement och hela rum förtillverkas i en skyddad miljö, där varken väder eller vind kan stoppa, försena eller påverka processen. Hela byggnader levereras sedan som en byggsats och monteras på plats.

På byggarbetsplatser uppstår i vanliga fall en hel del tidsspillan när många ska samsas på en liten plats, göra saker i en viss ordning, leta, fara iväg och hämta eller flytta på sådant som levererats i fel ordning. Det kostar både tid och pengar.

Genom att öka inslagen av industriellt byggande kan byggtiderna kortas och kvaliteten på det som byggs höjas, samtidigt som kostnaderna pressas. Dessutom skulle ökad industrialisering bidra till att minska en av de största flaskhalsarna i byggsektorn, nämligen bristen på arbetskraft.

När det kommer till industriellt byggande har trä som byggmaterial flera fördelar.

För det första är trä ett starkt byggmaterial i förhållande till sin vikt. Det gör att det är betydligt lättare att transportera förtillverkade moduler i trä än moduler i till exempel betong. Genom att bygga i trä ökar alltså möjligheten att industrialisera tillverkningsprocessen. Dessutom är trä också lättare att anpassa i efterhand, om det skulle behövas.

För det andra är Sverige ett skogsrikt land. Skogs- och träindustrin är och har sedan länge varit en av de viktigaste näringsgrenarna, särskilt utanför storstäderna. Vi vet också att skogen behöver användas till mer om skogsindustrin fortsatt ska vara en viktig näring i framtiden. Ett arbete för ökad vidareförädling av skogens produkter måste därför vara en prioritering i näringspolitiken.

Ökat industriellt träbyggande kan både bidra till bättre utnyttjande av Sveriges komparativa fördelar i form av riklig tillgång till trä som råvara, och till att skapa fler nya jobb på landsbygden och i mindre orter.

För det tredje har trä unika miljöfördelar eftersom att det ett förnybart byggmaterial. Trä bildas naturligt i ett ekologiskt kretslopp som tar upp koldioxid från luften och binder upp det. Dessutom går det åt mindre energi att bygga i trä, jämfört med betong. Genom ökat träbyggande kan vi alltså både minska byggsektorns klimatpåverkan och hantera kraven på minskad energiförbrukning.

Regeringen har påbörjat ett arbete för att stimulera ökad industriell träbyggnation och presenterade nyligen en satsning på 6 miljoner för att öka kunskapen om träbyggande och sprida goda exempel, och det välkomnar vi. Men arbetet får inte stanna vid runda bord-samtal och möten, utan det krävs också konkreta åtgärder och ekonomiska reformer som stimulerar byggande av flerbostadshus med trästomme.

I storstäderna är det ofta lättare att få ett jobb än att få en bostad, medan det i många landsbygdskommuner är tvärtom. Om stad och land går hand i hand för att öka träbyggandet, skulle det även innebära ett steg mot att utjämna dessa klyftor och skapa ökad jämlikhet. Därför är det dags att det industriella byggandet i trä får ett ordentligt genombrott i Sverige.

Ola Palmgren, bostadspolitisk talesperson SSU
Niklas Säwén, näringspolitisk talesperson SSU

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Därför får vi inte missa att ställa om

Därför får vi inte missa att ställa om

Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi kräver mer makt över tiden

Vi kräver mer makt över tiden

Arbetsgivarnas krav visar att de helst ser anställda som livegna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Dags för företagen att ta ansvar

Dags för företagen att ta ansvar

Löntagarna gör sin del för att komma till rätta med inflationen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

Det är dags att jämställdhet och kvinnors rätt till ett jämlikt skydd prioriteras och tar utrymme i debatten, skriver Europaparlamentarikern Ilan De Basso (S).

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Nu krävs fanimej proportioner

Nu krävs fanimej proportioner

Kommunens förskoleanställda fick en hundring i belöning efter pandemin. Postnords vd fick lite mer, skriver författaren Anneli Jordahl.

”Arbetarna får inte hamna efter i omställningen”

Arbetare måste ha möjligheten att vidareutbilda eller skola om sig för att möta den förändrade arbetsmarknaden. Då håller det inte att lägga ned utbildningar, skriver EU-parlamentarikern Ilan De Basso (S).

Vår framgång hänger på ditt stöd

Att förhandla om avtal är en maktkamp och det går inte att vara neutral. Krasst uttryckt: den som inte är med i facket stöttar arbetsgivaren, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Du kanske också vill läsa…

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

”Därför är vi så tysta om lönekraven”

”Därför är vi så tysta om lönekraven”

Först när vi är överens om gemensamma avtalskrav och har en gedigen omvärldsanalys kan vi börja mejsla fram en siffra som ligger till grund för förhandlingarna, skriver GS Per-Olof Sjöö och Madelene Engman.

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Som industriarbetare ser jag att det är Socialdemokraterna som bär våra frågor. Och det är upp till oss att hjälpa dem att driva dem ännu bättre, skriver pappersarbetaren Jim Svensk Larm.

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

Förra året dog nästa 50 arbetare på våra arbetsplatser och 130 000 anmälningar om skador lämnades in. Att då komma med förslag som sätter oss arbetare i en ännu sämre sits är förödande, skriver det regionala skyddsombudet Claes Thim.

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

Vi kräver nu att regeringen går vidare med de utredningsförslag som tagits fram – annars riskerar ännu fler löntagare att kastas ut i fattigdom, skriver Mattias Vepsä, riksdagsledamot (S) och Mirja Räihä, ordförande LO-distriktet i Stockholms län.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

Därför blir förslaget en loska i ansiktet på föreningsrätten, skriver Gabriel Jöngren, ordförande i Pappers Avdelning 78.

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

För att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.