Industriarbetarnas tidning

Trähusboomen fortsätter

20 januari, 2017

Den industriella produktionen av flerfamiljshus i trä går på högvarv. Investeringarna som genomförts de två senaste åren ligger i miljardklassen och åtminstone 1 400 nya jobb skapas inom några år. Det visar en rundringning Dagens Arbete gjort.

Den pågående byggboomen förklarar Stora Ensos planer på att bygga en helt ny fabrik som tillverkar korslimmat trä, med hög bärförmåga, i värmländska Grums. Kapaciteten skulle  ligga på cirka 75 000 kubikmeter. Just nu pågår en förstudie vid Stora Enso och det klarnar under det första kvartalet i år om fabriken byggs. Investeringen skulle ligga på cirka 300 miljoner och fabriken skulle i så fall byggas i anknytning till företagets sågverk i Gruvön.

– Vi ser en marknadsökning och tror att användningen av trä i byggnationer blir vanligare. Vi tror på den svenska och skandinaviska marknaden och Gruvön har ett bra geografiskt läge, säger försäljningschef Mikael Lindberg vid Stora Enso Wood Products.

Stora Enso är den största tillverkaren i världen av korslimmat trä. Företaget har två fabriker i Österrike som tillverkar sammanlagt cirka 135 000 kubikmeter korslimmat trä och kör enligt Mikael Lindberg på full kapacitet. Företaget vill ännu inte uppge hur många som skulle kunna anställas på den svenska fabriken, men på fabrikerna i Österrike jobbar sammanlagt cirka 100 personer.

Se hela listan här

Träföretagen som satsar högt

Allt fler småhustillverkare har gett sig in på höjden. Det visar en rundringning som Dagens Arbete gjort (se listan här intill):

Eksjöhus meddelade för ett år sedan att företaget har planer på att bygga en ny modulhusfabrik som ska tillverka flerfamiljshus. Den planeras stå klar i slutet av år 2017.

Grännäs hus, som ägs av Svenska Studenthus, utreder möjligheten att bygga en ny fabrik.

Också flera av de etablerade trähusfabrikerna, som redan bygger flerfamiljshus, har gjort stora investeringar under de senaste åren.

Martinsons Byggsystem i Bygdsiljum har fördubblat produktionskapaciteten efter en satsning på 80 miljoner kronor på en ny produktionslinje för korslimmat trä.

Myresjöhus, som hör till OBOS-koncernen, har byggt ut fabrikerna i Sundsvall och Vrigstad, och kommer att anställa 100 nya medarbetare i år.

Derome-koncernen beslutade i slutet av år 2015 att bygga en ny modulhusfabrik i Varberg för 200 miljoner kronor och köpte upp Setra Plusshus’ två fabriker i Skellefteå och Kristinehamn år 2016. Derome-koncernen kommer att anställa 1 000 personer inom fem år. Lindbäcks i Piteå har satsat sammanlagt cirka 450 miljoner kronor på att bygga en helt ny fabrik som blir klar i slutet av året och effektiviserar den befintliga för 50 miljoner. När fabrikerna är i full kapacitet sysselsätter Lindbäcks 450 personer.

Nyligen meddelade Sveriges kommuner och landsting att de på basis av en upphandling tecknar ramavtal med fyra företag: Hjältevadshus, BoKlok, NCC tillsammans med Derome och Villa VIDA. Det uppskattas handla om sammantaget 5 000–10 000 bostäder i trä i flerfamiljshus på 2–4-våningar inom de kommande fyra åren. Uppskattningsvis skapas 200–300 nya arbetstillfällen. För Hjältevadshus innebär det att företaget blåser nytt liv i Hultsfredshus.

Dagens Arbetes rundringning visar att det satsats cirka en miljard kronor på de investeringar som har förverkligats under de två senaste åren. Före sommaren lär det komma ytterligare beslut på investeringar som nu är i planeringsskedet. De ligger troligen kring en halv miljard kronor.

Men GS-facket har en dröm som ännu inte gått i uppfyllelse:

– Grädden på moset vore att ett stort svenskt skogsbolag skulle börja samarbeta med ett traditionellt byggbolag, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Han ser att det finns utrymme för ett sådant samarbete och att det skulle fungera som ett draglok för hela träindustrin. Han tror också att vi kommer att se fler investeringar i branschen.

Redan nu skriker branschen efter arbetskraft. Dagens Arbetes rundringning visar att det skapas sammanlagt åtminstone 1 400 nya jobb inom trähusbyggandet inom några år.

– Det är fantastiskt. Det skapar jobb i glesbygden och bidrar till att lösa klimatfrågan och bostadskrisen, säger Per-Olof Sjöö.

Hela trä- och möbelindustrin behöver i normala fall runt 1 000 yrkesarbetare varje år. Sjöö medger att arbetskraftsbristen är ”en oerhört strategisk fråga för branschen”. Därför lanserades till exempel ett snabbspår för nyanlända. Fackförbundet GS, arbetsgivarorganisation TMF och Arbetsförmedlingen undertecknade en överenskommelse i slutet av december i fjol.

– Vår strategi är att hitta nya vägar in  i branschen. Men till syvende och sist är det branschens ansvar att vara ett attraktivt alternativ på svensk arbetsmarknad.

I dag tillverkas cirka 3 000 bostäder i flerfamiljshus av trä. År 2020 kan antalet vara 10 000, bedömer Sveriges Träbyggnadskansli. Enligt DA:s rundringning uppgår kapaciteten om några år till runt 6 000–7 000 lägenheter i flerfamiljshus. Antalet stiger om de planerade fabrikerna blir av.

– Vi kommer att se både nya företag och investeringar av redan etablerade företag, säger Susanne Rudenstam som är chef för Träbyggnadskansliet.

Rudenstam ger sig på en vild gissning: Hälften av alla nya bostäder i flerfamiljshus kan vara av trä år 2030, en del av dem kan vara tillverkade i andra länder.

Intresset för att bygga i trä ökar också internationellt. Därför kan industriellt trähusbyggande, till exempel kunskap och byggsystem, bli en exportindustri för Sverige, enligt Träbyggnadskansliet. Per-Olof Sjöö är inne på samma linje.

– I förlängningen ligger världen öppen för Sverige för export i den här branschen. Nu exporterar vi mycket oförädlat trä, och det är synd om vi inte kan förädla så mycket som möjligt här, konstaterar Sjöö.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Glesbygden bygger för framtiden

Glesbygden bygger för framtiden

I bostadsbristens Sverige har fabriksbyggda höghus av trä blivit en del av lösningen. Dagens Arbete har tagit tempen på en glesbygdsindustri med framtidstro.

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

Trähus mot nya höjder

Trähus mot nya höjder

Fem helt nya fabriker på två år och ytterligare tre är på gång. Självförtroendet i branschen ökar i takt med intresset för flerbostadshus i trä.

De bygger sin drömfabrik

De bygger sin drömfabrik

Lindbäcks nya fabrik för trähus i Piteå står färdig i slutet av året. Den är drygt 5 fotbollsplaner stor, här ska det byggas 2 500 bostäder årligen. Nybygget gav vd Stefan Lindbäck och de anställda tidernas chans att planera den perfekta fabriken.

”Skogen måste användas smart”

”Skogen måste användas smart”

Skogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.

”Klyftorna kan utjämnas”

Klyftorna är på väg att växa, mellan stad och land, mellan inrikes och utrikes födda. Nu behövs bland annat mer utbildning, statliga investeringar och att vi skyndar på utvecklingen av storregioner, skriver Jan Edling från analysföretaget Flexicurity.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Papper ett alternativ till den farliga plasten

Papper ett alternativ till den farliga plasten

Larmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

Ökat träbyggande kan ge tusentals nya jobb

Ökat träbyggande kan ge tusentals nya jobb

Tusentals nya arbetstillfällen i glesbygd och minskade klimatutsläpp från byggandet. Det utlovar träbyggnadsindustrin i sin nya färdplan, som överlämnades till statsminister Stefan Löfven.

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

Hade bensinupproret verkligen varit för landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice, skriver skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.