Industriarbetarnas tidning

57 eller 38 olycksfall? Det beror på hur man räknar

22 augusti, 2017

Skrivet av Göran Widerberg Hans Strandberg

Fallolyckor står för en stor del av arbetsskadorna. Stora maskiner medför att olycksfallen blir allvarliga. Var fjärde drabbad sjukskrivs mer än två veckor. I fjol fanns det 1 302 skyddsombud på våra pappers- och massa­bruk. Siffran var 1 416 år 2010. Men enligt Lasse Wåhlstedt ligger ­antalet per anställd kvar på ungefär samma nivå, 1 skyddsombud per 12 anställda.

MätmetoderPappersbranschen är på väg att införa ett nytt system för att rapportera arbetsskador. Facket oroar sig för att olyckor ska ”mörkas” och äventyra medlemmarnas försäkringsskydd. Så blir det alls inte, svarar arbetsgivarna.

Sedan många år rapporteras alla skador och tillbud in i PIA, Pappersindustrins arbetsskadesystem. Grunden är enkelt uttryckt: ”Aj” för skador och ”Oj” för tillbud.

Den här statistiken har funnits i många år. Men nu på senare år har arbetsgivarna tryckt på för att få till en internationellt jämförbar statistik.

Den kallas LTI och står för Lost Time Injury. Den statistiken har en hårdare bedömningsgrund än den som i dag rapporteras in i PIA.

– Det är väl egentligen inget konstigt att arbetsgivarna vill kunna jämföra statistik internationellt, menar Lasse Wåhlstedt, förhandlingsombudsman på Pappers.

– Men jag ser en stor risk med de avgränsningar som görs i LTI-statistiken.

LTI kräver att ett olycksfall leder till både frånvaro och medicinsk behandling. Eller att en partssammansatt grupp på företaget gör en bedömning att olyckan ska klassas som LTI.

– Det gör att LTI redovisar lägre siffror runt arbetsskadorna. Det är också vad vi ser i andra länder.

På central nivå kräver därför Pappers att PIA-rapporteringen ska skötas precis som tidigare – den ska ha prioritet, den internationella statistiken kan skötas ”vid sidan om”. Lasse Wåhlstedt kallar det ”dubbel bokföring”.

– Det borde inte vara något problem. Men vi har en rädsla för och en känsla av att man på sina håll ”genar” och bara LTI-rapporterar.

– Därigenom riskerar våra medlemmar att tappa sitt försäkringsskydd, och då är det riktigt jävla illa.

Varför skulle de göra det?

– Därför att man inte anmäler de olyckor som inte uppfyller de snävare kraven i LTI-rapporteringen.

Kan du exemplifiera?

– Om du inte har en dags sjukfrånvaro som LTI kräver, finns det inget registrerat. Hur ska du då kunna bevisa att eventuella smärtor eller andra fysiska problem som uppstår senare, har en koppling till en tidigare oregistrerad händelse?

Lasse Wåhlstedt menar att man redan i dag, i PIA-systemet, missar en del ärenden för att den drabbade inte gör en anmälan. Personen kanske går på långledighet och kommer tillbaka ”frisk och kry” igen.

– För enskilda medlemmar kan det handla om hundratusentals kronor i försäkringspengar, bara för att det man råkat ut för inte finns registrerat eller dokumenterat på något bra sätt.

Han upplever arbetsgivarnas jakt på ­lägre arbetsskadestatistik som ”lite hysterisk”.

– Statistiken måste i första hand syfta till förbättringar på den egna arbetsplatsen. Inte att jämföra sig med andra.

Cecilia Andersson är arbetsmiljöexpert på Industriarbetsgivarna. Hon säger sig förstå Pappers oro men menar att den är obefogad.

– LTI:n ska inte på något sätt ersätta den rapportering som funnits i alla år vad gäller arbetsskador och tillbud, säger hon.

Den ska heller inte påverka det försäkringsskydd som finns.

– De som har rätt till ersättning från Afa eller Försäkringskassan ska ha det även i fortsättningen.

Det har Industriarbetsgivarna också varit väldigt tydliga med i sin information ut till företagen, menar hon.

Inrapporteringen till PIA har funnits under lång tid. LTI införs fullt inom stål- och metallindustrin i år. Inom Pappers område ligger några koncerner i startgroparna.

När utländska konkurrenter lyft fram sin LTI-statistik, har de svenska företagen svarat med sin betydligt mer utförliga inhemska statistik.

– Sverige framstod därför som det ”svarta fåret” i en jämförelse.

Nu sker en anpassning internationellt till en hårdare bedömning av vad som gäller för att en olycka ska klassas som en olycka.

Det måste leda till lägre siffror i den internationella statistiken?

– Ja, så blir det.

Ser du ingen risk i att man i företagen satsar mer på LTI-statistiken och tonar ner PIA?

– Nej, tvärtom. Det troligaste är att man fortsätter rapportera det man ska till PIA och glömmer bort den nya LTI-rapporteringen.

– Vi ser inga risker om allt sköts på rätt sätt och att företagen faktiskt läser igenom den information vi gått ut med.

PIA kommer att vara kvar?

– Absolut! Det gäller att rapportera in så mycket tillbud och risker som möjligt, så att vi kan jobba förebyggande. Företagen måste bli ännu bättre på att rapportera och använda den egna interna statistiken.

– Vill man sedan använda sig av LTI, är det en fråga av mer ”teknisk natur”, som inte ska blandas in i det vanliga arbetsmiljö- och förebyggande skyddsarbetet.

Hon betonar också att LTI-statistiken bara ska användas internationellt eller vid jämförelser mellan branscher.

Enligt Pappers finns det en oklarhet runt detta på en del arbetsplatser. Menar du att man på företagen inte förstått den information ni gått ut med?

– Det verkar så. Vi har inte haft mot­svarande diskussion på stål- och metallsidan. Vi kanske måste bli ännu tydligare i vår information till företagen.

Samsynen mellan Pappers och Industriarbetsgivarna tycks vara stor i den här frågan?

– Ja. Jag vet att Pappers hyser en oro för att arbetsskador ska mörkas genom LTI:n och att anställda inte ska få den ersättning de har rätt till.

– Men så ska det inte bli. Och det ska inte gå att ”plocka bort” olyckor ur PIA-statistiken, säger Cecilia Andersson.

Olycksfallen blir 30 procent färre i LTI-systemet

Om antalet arbetsolycksfall rapporteras enligt det nya internationella måttet LTI, blir de cirka 30 procent färre än i det svenska systemet PIA.

Det visar siffror från Industriarbetsgivarna, som undersökt hur ”olycksfall med frånvaro” hos tre olika svenska stålföretag år 2016 rapporterades enligt de två olika systemen.

Dagens svenska rapportering bygger på definitioner från Afa och Arbetsmiljöverket. LTI skiljer sig mot denna genom att bara notera en arbetsolycka om den medför minst en dags frånvaro och kräver medicinsk behandling utöver första hjälpen.

Det är denna skillnad som gör att fackförbundet Pappers misstänker att olyckor kan ”mörkas”. Motparten Industriarbetarna säger dock att det inte blir så. Intill sin undersökning skriver man till exempel att LTI endast ska ”användas för extern rapportering och får inte påverka ­företagens arbetsmiljöarbete eller påverka enskilda personers rätt att få ersättning”.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Schystare säkerhet på sågen

Schystare säkerhet på sågen

Iaktta och prata – utan pekpinnar. Så hjälper anställda på SCA:s sågverk i Rundvik varandra att välja säkra beteenden framför osäkra.

Virtuell värld skyddar montörer

Virtuell värld skyddar montörer

VR-glasögon och smarta kläder ska förhindra att du blir skadad på jobbet.

”Entreprenören hade ju ansvaret”

”Entreprenören hade ju ansvaret”

Intresset för att vara med på Nordkalk-rättegången är så stort att Luleå tingsrätt har fått öppna ännu en sal. I dag förhördes den åtalade före detta platschefen.

”Föll och skadade axeln – men får ingen ersättning”

En sena i axeln gick nästan av när jag föll på jobbet. Jag fick också artros och har nu opererats. Men jag har inte fått ersättning för skadan med motiveringen att jag skulle ha fått problem med axeln förr eller senare. Kan det vara rätt?

Fick arbetsskada godkänd efter 40 år

Fick arbetsskada godkänd efter 40 år

Mannen utsattes för höga halter lösningsmedel i jobbet på 70-talet. Försäkringskassan ville inte godkänna hans besvär som en arbetsskada, men kammarrätten ger mannen rätt.

Sjuk av skärvätskor

Sjuk av skärvätskor

I Sverige diskuteras knappt hälsoriskerna med skärvätskor.
Symtomen medicineras bort medan den skadliga luften blir kvar. Nu kan Dagens Arbete visa att det faktiskt finns lösningar.

”Vi kan inte bara säga att vi haft otur”

Samma koncern – men arbetsmiljöstatistiken skiljer kraftigt. På SSAB:s område i Luleå har fem personer dött de senaste fem åren, på anläggningen i Borlänge är siffran noll under samma tid. DA frågar huvudskyddsombuden om skillnaderna på det som ska vara ”världens säkraste stålföretag”.

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Alla jobbar hemma, eller? Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek vill få en bredare bild av hur vi har det under pandemin. Därför efterlyser de fler berättelser från de som jobbar inom LO:s område.

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Dagens Arbete hörde av sig till tre av dem vi mötte under pandemins början. Vad har påverkat mest under coronaåret?

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Arbetsmiljö Ett regelverk som gör det lättare att få arbetsskador godkända, fler ergonomi-skyddsronder, mer varierade uppgifter och tid att använda de hjälpmedel som finns. Det efterlyser tre arbetsmiljöansvariga på IF Metall, GS och Pappers. Angelika Lang, IF Metall: Måste bli lättare att få skadan godkänd Problemet med belastningsskador är mer utbrett än vad statistiken visar, […]

Sjuka Samhall

HR styr allt men slipper ta ansvaret

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Emilia städar på en skola i Mellansverige och blev nyligen sjuk i covid. Här berättar hon med egna ord.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Hon vill skydda de oskyddade

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar äldreboenden, mataffärer och gym. Utan skydd. Lyssna på det inlästa reportaget om Samhalls städare, som glömdes bort i pandemin.

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall har förändrats mycket genom åren. Konflikten mellan uppgiften att erbjuda personer med funktionsnedsättning ett meningsfullt och utvecklande arbete och kraven på lönsamhet har präglat verksamheten under senare år.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.