Industriarbetarnas tidning

Billingsfors byter beteende

5 september, 2017

Skrivet av

ArbetsmiljöOrderböckerna är fulla på bruket, samtidigt som skyddsombuden vill vässa säkerheten. Deras verktyg kallas beteendebaserat säkerhetsarbete. DA for till Dalsland för att fatta vad det betyder.

Säkerheten först

Beteendebaserat säkerhetsarbete, BBS, är en metod för att minska och förebygga skador och olyckor på arbetsplatsen samt att få fler att arbeta på ett säkert sätt. Som medarbetare bör du då tänka på att du ska:

… använda rätt personlig ut­rustning.

… följa instruktioner och rutiner.

… rapportera riskfyllda för­hållanden.

… visa personligt ansvar och medverka aktivt till en säker ­arbetsplats.

… föreslå förbättringar av ­arbetsmiljön till närmaste chef.’… prioritera säkerhet vid driftstörningar och haverier.

12 timmars arbets­miljörelaterad ­utbildning per år får varje anställd på Billingsfors.

Läs också

Natt över Billingsfors

Möte med Stein Begby:

”Ta inga onödiga risker”

Alla var inte där men alla minns den. Den där sena kvällen i augusti för sex år sedan när 66-årige Kent Karlsson föll igenom mesasilons tak och omkom i den frätande syran. Platschefen Ulf Maxén var hemma i Kungälv när telefonen ringde.

– Klockan var strax före tolv, och jag fick ganska snabbt klart för mig vad som hade hänt och vad som skulle göras.

Men, fortsätter han:

– Även om det finns en krisberedskap, så är det ju oerhört svårt att ställas inför en sådan här händelse. Det värsta tänk­bara … Jo, det berörde mig djupt, och det gör det än i dag.

Läs också: Stein Begby berättar mer om sin roll som huvudskyddsombud Foto: Øyvind Lund

Det är en tisdag i juni, solen skiner från klarblå himmel över dalsländska Billingsfors och vi befinner oss inne i Korpebacken, en faluröd gammal träkåk som i brukets begynnelse rymde ett flertal små arbetarbostäder. Nu, 2017, är huset uppkopplat med wifi och fyller mest administrativa och utbildningsrelaterade syften. Eller, som i ”Stora salen” en trappa upp, där det för dagen pågår en mindre skyddsmässa – med demonstration av hjälmar, skyddsskor, handskar och annat i skyddsväg. Saker som kan vara bra att ha om man exempelvis arbetar vid en rullmaskin eller någonstans i sodahuset.

En och annan besökare går fram, klämmer och frågar. Andra passar på att ta en kopp kaffe eller två.

Med det samordnande huvudskyddsombudet Stein Begby på andra änden av ett bord – och i väntan på en föreläsning om beteendebaserat säkerhetsarbete, BBS – fortsätter Ulf Maxén prata om dödsolyckan.

Drygt tre år efter döds­olyckan dömde hovrätten den dåvarande produktionschefen på Munksjö Paper för brott mot arbetsmiljölagen. Bolaget dömdes att betala en företagsbot på 1,5 miljoner kronor, samt skadestånd till den avlidnes anhöriga. Foto: Øyvind Lund

Ja, tänker på den, det gör han fortfarande. Men han är osäker på ifall han själv skulle agera så mycket annorlunda nu än han gjorde då. Arbetsmiljön har alltid varit en prioriterad fråga, menar han.

– Visst, vårt självförtroende föll rakt ner i källaren. På en sekund. Men jag tycker ändå att vi stegvis försökte förbättra arbetsmiljön och säkerheten även innan olyckan.

Stein Begby nickar och flikar in:

– Det gjorde vi. Vi har alltid haft stort fokus på arbetsmiljö och säkerhet, och det pågår ständigt diskussioner om hur vi kan bli bättre.

Men så tänkte och uttryckte han sig nog knappast 1975, misstänker jag. Året då han började på sulfatfabriken.

– Nä, då var det ju lite mer fritt val som gällde. Eller snarare machokultur. Många av de äldre gubbarna tyckte till exempel att det var lite fjantigt att ha skyddsmask på sig när man skulle in och göra rent i rökgaskanalerna.

– Tänk, de såg nästan ut som bagare i ansiktena när de kom ut därifrån!

Stein Begby och Ulf Maxén – två representanter för fack- respektive arbetsgivarsidan – tycks vara väl överens om det mesta som rör verksamheten här, inte minst arbetsmiljöarbetet. Dessutom är de eniga om att framtiden för Munksjö Paper och Billingsfors ser rätt så ljus ut. Inga farhågor alls som det verkar. Vad vårens sammanslagning med bolaget Ahlstrom kommer att innebära på sikt vill de inte sia om, men just nu är i alla fall de egna orderböckerna fulla.

Ja, bolaget tjänar pengar, förklarar de, och under det senaste året har bemanningen också ökat med 19 heltidstjänster. Tjänster som i sin tur har medfört att bruket kunnat öka på sin produktion ytterligare.

Men tillbaka till machokulturen, den där jargongen som innebär att man ska ta allt som har med säkerhet att göra med en axel­ryckning. Vad säger Ulf Maxén om den?

– Det har vi nog haft lite grand, ja.

Har det blivit bättre, menar du?

– Svårt att säga, ibland undrar jag ju. Men samtidigt får jag signaler om att det har blivit bättre. Och även om vi fortfarande har olycksfall med sjukskrivningar så är allvarlighetsgraden mindre i dag än för bara några år sedan.

En förklaring till det, tror både han och Stein Begby, bottnar i det så kallade säkerhetstänket BBS som infördes på bruket för ett par år sedan och som för övrigt skyddsombud och ledning nu mycket snart, om någon kvart bara, ska få vidareutbildning i.

– Det var en stor ögonöppnare även för mig, säger Ulf Maxén.

Greger Klevedal är en av dem som provar hjälmar under skyddsmässan. Foto: Øyvind Lund

BBS, eller beteendebaserad säkerhet, är en metod som går ut på att förebygga och minska olyckor och skador på ett egentligen ganska enkelt och självklart sätt. I korta drag innebär det att arbetsgivaren svarar för att de anställda får all kunskap om säkerhet och arbetsmiljö som de behöver – mot att de själva medverkar i det dagliga arbetsmiljöarbetet genom att ständigt reflektera över det egna beteendet. Kort sagt, sätta sin egen och andras säkerhet först i alla sammanhang.

– Det är helt enkelt ett sätt att tänka och vara på, säger Ulf Maxén och Stein Begby nästan i mun på varandra.

Ungefär så som de tydligen beter sig på Jacarei, Ahlstrom-Munksjökoncernens bruk i Brasilien. Japp, där har man betydligt färre rapporterade skador och olyckor än man har på Billingsfors i Sverige. Hur kommer det sig? frågar jag platschefen.

– Det är en bra fråga men jag har inget bra svar på det. Men de är ju uppenbarligen duktiga och jag har ingen anledning att tro att det skulle vara något konstigt med de siffrorna.

Yvonne Haag. Foto: Øyvind Lund

Med under den här dagen i Billingsfors är också en grupp skyddsombud från Aspa bruk, däribland ­Yvonne Haag. Hon har arbetat där i drygt 30 år, och tycker att sådana här studiebesök är både roliga och givande, berättar hon senare under en paus.

– Det är jätteintressant att få träffa andra och höra hur de jobbar, se hur deras skydd är och hur det fungerar och så. Och vidareutbildning i BBS är ju också bra.

Är det?

– Jo, det är ju klart att man ibland behöver bli påmind om vad man ska tänka på innan man gör något på arbetet.

Finns det någon machokultur på ditt jobb?

– O ja, det gör det ju. Många killar kör helt sitt eget race!

Har det inte minskat ändå, sedan du började där på 80-talet?

– Nej nej, det minskar inte. Inte på den avdelning där jag jobbar i alla fall. När jag berättar för de yngre om BBS så är det mycket som går in i ena örat och ut genom det andra. De vill liksom bara köra på och att allt ska bli färdigt så fort som möjligt.

Ett par meter bredvid henne i skuggan står Alexander Hagman, en 28-åring från Bengtsfors, och tuggar på en ostfralla. Han började jobba på bruket i Billingsfors så sent som för åtta månader sedan. Vad säger han om machokulturen, finns den och märker han av den i så fall?
Han tuggar klart, sväljer och sedan ler han:

– Nä, inte där jag sitter i alla fall. Å andra sidan är jag mest själv på min arbetsplats och då har jag ju heller ingen att ”macha” mig emot!

– Men jag har också blivit upplärd att tänka på säkerheten i första hand, att ett jobb hellre får ta lite tid än att man ska stressa sig igenom det.

Han inväntar ingen följdfråga, utan fortsätter:

– För den yngre generationen tror jag inte att det är några problem. Den äldre däremot, där kan det nog vara lite si och så med säkerhetstänket.

Avdelnings­ordförande Jan Roger Wennersten kollar in det senaste i skyddsväg. Foto: Øyvind Lund

Någon timme senare, vid ett bord i ”Stora salen”, träffar vi Pappers avdelningsordförande Jan Roger Wennersten, som sitter och tummar på en kopp kaffe samtidigt som han förklarar att ”det nog tog sin lilla tid” innan det här med BBS verkligen sjönk in och anammades bland alla som jobbar ute på golvet.

– Det har väl lite grand med brukskulturen att göra, kan jag tänka mig. ”Nämen, såhär har vi gjort i alla tider, och så ska vi även göra nu.”

– Men det har blivit bättre nu, mycket bättre. Vänta …

Han ser sig omkring, hittar ansiktet han letar efter och höjer rösten över ett par bord:

– Henrik!

Henrik Eriksson, huvudskyddsombud på sulfatfabriken, avbryter ett samtal som han har med en annan kollega och möter Jan Roger Wennerstens blick.

– Henrik! Hur länge sedan är det nu det blev hjälmtvång i produktionslokalerna?

Henrik Eriksson tar ett andetag, tittar på mig och hojtar därefter tillbaka över borden:

– För ett par tre år sedan. I början var det mycket protester, ska du veta, men nu är det ingen som säger något om det. Jo, förresten, alltid finns det ju någon som klagar. Men det är bara att gilla läget. Alla måste bära hjälm, oavsett om man vill det eller inte!

En kommentar till “Billingsfors byter beteende

  • BBS är tyvärr något som en del företag använder för att lägga skulden på den enskilde. Det är alltid beteendet som ligger till grund för tillbudet eller olyckan – säger vår platschef, när man följer upp och diskuterar det som hänt.
    Företag är villiga att betala en konsult miljonbelopp – i vissa fall – för att få denna hjälp! Och många sväljer hela betet.
    Vinnaren i slutänden är konsulten som nog skrattar hela vägen till banken. Vi i kollektivet måste lära oss att kritiskt granska olika projekt från företagens sida. De är inte alltid bara för vårt bästa som de brukar säga!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Han ser varför döds­olyckorna sker

Han ser varför döds­olyckorna sker

Michael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

Riskerna som skapar dödsolyckor

Riskerna som skapar dödsolyckor

När de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

Försköna inte statistiken

Försköna inte statistiken

Fortsätt med PIA-rapportering av arbetsplatsolyckor så att arbetsmiljöarbetet kan förbättras.

”Ta inga onödiga risker”

”Ta inga onödiga risker”

Stein Begby var elevskyddsombud redan på gymnasiet. Och efter dödsolyckan i Billingsfors ser han än mer allvarligt på sin roll att arbeta för en trygg och säker arbetsmiljö.

Olyckan är en ständig väckarklocka

Olyckan är en ständig väckarklocka

Varje svensk dödsolycka väcker jobbiga minnen på Södra Cell i Mönsterås. DA besöker en arbetsplats med mängder av truckar och lastbilar i ständig rörelse – där man numera bötfäller säkerhetssyndarna.

”Vi kan inte bara säga att vi haft otur”

Samma koncern – men arbetsmiljöstatistiken skiljer kraftigt. På SSAB:s område i Luleå har fem personer dött de senaste fem åren, på anläggningen i Borlänge är siffran noll under samma tid. DA frågar huvudskyddsombuden om skillnaderna på det som ska vara ”världens säkraste stålföretag”.

Global manifestation mot död och stress på jobbet

Global manifestation mot död och stress på jobbet

I går kväll klämdes en arbetare på SSAB ihjäl av en travers. I dag, på Workers Memorial Day, hålls en tyst minut för honom och miljoner andra som årligen dör av arbetsrelaterade olyckor eller sjukdom. Men i dag är också världsdagen för förebyggande arbetsmiljöarbete. Årets tema: stress.

”Pinsamt att regeringen inte har koll på döds­olyckorna”

”Pinsamt att regeringen inte har koll på döds­olyckorna”

Debatt Regeringspartierna har lagt allt fokus på gängvåld och har varken koll på hur situationen ser ut eller en politik för att lösa alla de stora problem arbetslivet står inför, skriver Arvid Vikman Rindevall, (S). Om skribenten: Arvid Vikman Rindevall är heltidspolitiker i Stockholms stadshus med ansvar för arbetsmarknads-, personal-, och jämställdhetsfrågor. När den nya […]

Minister Paulina Brandberg om Döden på jobbet

Minister Paulina Brandberg om Döden på jobbet

Fler dör i arbetsplatsolyckor än i dödsskjutningar. Nya ministern reagerar: Inte godtagbart.

Nya ministern om arbetsmiljön: måste prioriteras

Nya ministern om arbetsmiljön: måste prioriteras

Antalet dödsfall på jobbet fick Paulina Brandberg att ”studsa till”. Och om lönegapet mellan könen fortsätter öka kommer hon att agera.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?