Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

18 september, 2017

Debatt Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Utflyttningen av 10 000 statliga jobb från Stockholmsregionen måste bli av så snabbt som möjligt och de lokala sparbankernas jobb borde stödjas. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

Om skribenten

Ronny Svensson är fil lic i kulturgeografi och har varit lärare och forskare i regional planering vid KTH och under 23 år kanslichef i kommunorganisationen SmåKom. Har gett ut flera debattböcker om landsbygd och regional utveckling.

Läs också

Uppdrag: Rädda bygden!

Äntligen kom det för några dagar sedan en någorlunda tydlig signal från den S-ledda regeringen om att det krävs aktiva satsningar på landsbygden om vi inte skall skänka regionerna utanför storstäderna ett evigt utanförskap.

Klyftorna mellan stad och land har nämligen växt kraftigt sedan början av 1990-talet: Detta trots att landsbygdens resurser, kunskap och utvecklings-potential är mycket stor och behövs för landets fortsatta välfärd och nödvändiga förändringar. Särskilt 2000-talets insatser för landsbygden har som helhet varit erbarmligt svaga på gränsen till obefintliga sett utifrån partiernas försäkringar om att hela Sverige ska leva.

Om vi ser hela frågan om regional utveckling i syfte att ge varje region chansen att utvecklas maximalt under varje regions förutsättningar, har S-ledda regeringar sedan början av 1960-talet varit den enda ”garanten” för konkreta och kraftfulla insatser.

Gunnar Strängs användning av företagens investeringsfonder utgör även i dag grunden för exempelvis Volvos anläggning i Umeå och Scanias i Oskarshamn. 1970-talets utlokaliseringar av statliga verk med över 11.000 flyttade tjänster till orter som Sundsvall, Gävle, Borlänge, Norrköping och Karlstad spelar idag en viktig roll för dessa regioncentras arbetsmarknader och utveckling.

Utan det radikala och för Europa unika skatteutjämningssystem som flera S-regeringar varit de starkaste tillskyndarna till hade en stor del av Kommunsverige i dag inte fungerat, trots att det givetvis finns revor även i detta trygga segel.

Centern och dess föregångare har som regel stått på samma sida vid omröstningarna i Riksdagen, i likhet med Vänsterpartiets olika historiska varianter.

Men efter 1990-talets bank- och finanskris har de regionala löftena och politiska besluten knappast gått landsbygdens väg, om vi bortser från Göran Perssons kraftfulla insatser på att stärka de regionala högskolorna och uppgradera vissa av dem till universitet.

När regeringen Löfven aviserade sin nya linje i den regionala politiken fanns en del bra inslag. Exempelvis nya servicekontor på tio platser (ett förslag som kom redan 2009 och omfattade landets samtliga 290 kommuner) fler lokala lärcentra, bättre vägar och kollektivtrafik samt 3000 gröna jobb.

Totalkostnaden är 1, 2 miljarder för det paket som skall förverkligas nästa år. Förslagen hade inte några inslag av överraskningar om vi bortser från den i detta sammanhang något aparta propån om att satsa på Göta Kanal. Sett i relation till bland annat behovet att ge järnvägssträckan Mora–Stockholm och Bergslagens industritunga transportvägar en anständig standard, samt den nödvändiga upprustningen av E45 och Inlandsbanan kan kanalen på västgötaslätten te sig lite udda.

Man kan värdera detta landsbygdspaket utifrån olika perspektiv. Det som är uppmuntrande är att satsningarna bryter en lång period av en förlamande passivitet kring vad som händer utanför storstadstullarna. Att föra in det i valrörelsen är också utmärkt. Men det finns förstås också ett antal men som när man gör en helhetsvärdering av Löfvenpaketet.

När vi för inte så länge sedan fick Trafikverkets långtidsplan för investeringar de närmaste 12 åren såg vi inte så mycket av strukturellt viktiga investeringar utanför storstäderna. Länen ovanför Mälardalen och särskilt den stora inlandsregionen fick bara småsmulor från de flera hundra miljarderna fram till år 2029, även om Riksdagen kan ändra verkets förslag på strategiska punkter.

Att döma av de senaste decenniernas planer och beslut på trafikområdet brukar landsbygden slutligen få ge sig för storstädernas omättliga anspråk. När Sverigeförhandlingen, som fått i uppdrag att prioritera framtidens höghastighetslinjer (eller högre hastigheter) på järnvägen och bostadsbyggandets regionala profil, ser vi att det bara handlar om storstäderna och stråken dem emellan.

En annan statlig utredare presenterade för kort tid sedan ett likaledes kontroversiellt förslag om att bygga nio helt nya städer utanför Stockholm/Uppsala och Göteborg. Gävle fick också ett litet omnämnande med löfte om ett litet tillskott på 4000–6000 nya lägenheter.

Inte i något avseende ifrågasattes den fortsatta och i Europa unika snabbutbyggnaden av främst Stockholmsregionen, trots att satsningarna skulle fortsätta att dränera övriga Sverige på åtskilliga miljarder och framtidsutsikter om uppslagen blir verklighet.

Och inte nog med det. I början av september publicerade Stockholmsregionens eget planeringskontor en gigantisk expansionsplan för regionens befolkning och arbetsmarknad utan att ett ögonblick sätta det i relation till landets totala utveckling och resurser.

Regeringens trovärdighet kring landsbygdsfrågorna sätts nu onekligen på spel. För att öka tilltron till regeringens mycket försiktiga satsning utanför de av storföretagen gynnade större städerna krävs en kraftfull plan för satsningarna efter 2018. Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro i vare sig Bengtsfors, Älvdalen, Åsele eller Sorsele.

Dessutom är det nödvändigt att så snabbt som möjligt realisera Landsbygdskommitténs propå om att flytta ut 10 000 statliga jobb från Stockholmsregionen. Och vad tänker regeringen göra åt bankdöden i större delen av Sverige, vilket idag hämmar småföretagens tillväxt? Varför inte krydda nästa landsbygdssatsning med ett utvecklingspaket till stöd för de folkligt förankrade 59 lokala sparbankerna? Utan säkra krediter kan ingen region växa!

Ronny Svensson

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

Vi måste städa upp EU:s arbetsmarknad från skitföretagare som riskerar arbetarnas hälsa, skriver Europaparlamentarikern Johan Danielsson, S.

”Helheten i överenskommelsen är bra”

”Helheten i överenskommelsen är bra”

Vi ska ha en levande debatt, men det är den valda förbundsstyrelsen som svarar för verksamheten mellan kongresserna. Vårt uppdrag därifrån är att komma till rätta med otrygga anställningar, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

IF Metalls medlemmar bör, precis som journalistförbundets, få rösta om vi ska ansluta oss till las-överenskommelsen, skriver fem industriarbetare.

Högt spel om människors trygghet

Högt spel om människors trygghet

Pontus Georgsson: När till och med Arbetsdomstolen har farhågor om lagförslaget kring ett nytt anställningsskydd borde det vara självklart att ta till sig av kritiken innan besluten hastas fram.

Nu kan vi få allt på ett bräde

Nu kan vi få allt på ett bräde

Per-Olof Sjöö: När vardagen startar efter pandemin har vi chansen att bygga ett mer rättvist och klimatsmart samhälle.

Vi får gehör för våra krav

Vi får gehör för våra krav

Marie Nilsson: I höstens budgetförslag hittar vi omställningsstöd, mänskligare
sjukförsäkring och satsningar på grön industri. Nu måste vi driva på så att det blir verklighet.

Därför spelar politiken roll

Därför spelar politiken roll

M-ledaren såg svensk industri som ”basically gone”. Stefan Löfven såg innovation och nyindustrialisering.

Vi kan ställa krav på det vi producerar

Vi kan ställa krav på det vi producerar

30 års facit visar att vi inte kan överlåta klimatkrisen till politiker, företagsledare och en anonym marknad, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

”Ja till yrkesprogrammens höjda status”

”Ja till yrkesprogrammens höjda status”

Att återinföra högskolebehörigheten på yrkesprogrammen är en viktig pusselbit för industrins kompetensförsörjning och elevernas förutsättningar för yrkeslivet, skriver tre företrädare för Teknikcollege.

Livet tillsammans i varieténs tjänst

Livet tillsammans i varieténs tjänst

i gör vår fokuserade ritual och det blir lite roligare att leva, skriver Carl-Einar Häckner.

Du kanske också vill läsa…

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

”Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet”, skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

Så underlättas företagande i glesbygden

Enklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

”Ta vara på eldsjälarna”

Städerna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Det är därför nödvändigt med en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.​

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Riksdagen måste ta kommandot över den nationella infrastrukturpolitiken. I dag får landsbygden inte en rimlig chans att utvecklas, skriver Ronny Svensson, som forskar i regional planering vid KTH.

”Arbetarägande bromsar nedrustningen”

Vi behöver utveckla en svensk modell för arbetskooperativa företag och Värmland är kanske bästa länet i landet att göra det i, skriver Leif Tyrén, verksamhetsledare på Värmlandskooperativen, angående vår debatt om framtiden för landsbygden.

Utveckling växer underifrån – inte uppifrån

Ska man bygga ett livskraftigt näringsliv – och inte ett system för eviga bidrag och subventioner – måste pengarna och besluten finnas lokalt. Det skriver Metallarbetarens före detta chefredaktör, författaren Per Åhlström, om framtiden för glesbygden.

”Klyftorna kan utjämnas”

Klyftorna är på väg att växa, mellan stad och land, mellan inrikes och utrikes födda. Nu behövs bland annat mer utbildning, statliga investeringar och att vi skyndar på utvecklingen av storregioner, skriver Jan Edling från analysföretaget Flexicurity.

”Så kan landsbygden få nytt liv”

Ett brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer på landsbygden är nödvändigt om hela Sverige ska leva i framtiden. Men det behövs också pengar, skriver Jan Olsson, tidigare utredare på Metall apropå DA:s reportage ”Uppdrag: Rädda bygden”.

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

Dags för Swedish deal

Dags för Swedish deal

Po Tidholms reportage Resten av Sverige visar på behovet av en ny regionalpolitik. I Dagens Arbete pågår en motsvarande debatt efter reportaget Uppdrag: Rädda Bygden. Dags för en ”Swedish deal” för stad och land, skriver Helle Klein.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.