Industriarbetarnas tidning

”Sverige halkar efter i robotiseringen”

13 september, 2017

Skrivet av

Försäljningen av industrirobotar ökar inte längre i Sverige. – Vi står still och blir omkörda av andra länder, nu måste det till krafttag för att få fart på utvecklingen, säger Joacim Lorentsson från branschorganisationen Swira.

Varje år säljs ungefär tusen robotar till den svenska industrin. Det är ungefär lika många som för tio år sedan. Fram till finanskrisen ökade antalet robotar i industrin stadigt. Men sedan har försäljningen legat på ungefär samma nivå.

De flesta robotarna hamnar i fordonsindustrin. Det är just de robottäta bilfabrikerna som gör att Sverige ändå intar en femteplats över de mest robotiserade länderna efter Sydkorea, Singapore, Japan och Tyskland.

– Men bortser man från bilindustrin så ligger Sverige knappast i någon tätposition, säger Joacim Lorentsson när Dagens Arbete träffar honom på branschkoferensen Robotiserad automation i Jönköping.

Han är bekymrad över den svaga försäljningen i Sverige. I omvärlden ökar antalet industrirobotar dramatiskt för varje år, inte minst i Kina. Där hamnar var fjärde nyproducerad robot.

– Det är inte längesedan som Sverige låg på en andraplats. Det går fort nu och många länder går om oss. Singapore, dagens tvåa, fanns inte med på tio-i-topplistan i fjol ens. Om vi räknar bort fordonsindustrin har till och med Danmark gått om oss.

Vad beror det här på?

–Vi är bra på att bygga system, men sämre på använda den nya tekniken. Vi fokuserar inte på hur den ska användas.

Joacim Lorentsson tycker att Sverige borde lära av Danmark.

– Där finns en samsyn inom näringslivet, akademin, politiken och fackföreningsrörelsen. Tillsammans samarbetar de för fler robotar i industrin.

Till exempel samlas de danska industriföretagen, forskningsinstituten och robotleverantörerna i en och samma intresseorganisation.

– På så sätt får de ut den nya tekniken snabbt på arbetsplatserna. I samarbete med högskolan kan man med stöd från EU göra experiment direkt ute i produktionen och då händer det grejer. Man utgår från produktionens behov.

I Sverige är vi mer fragmentiserade, tycker han.

– De stora företagen har resurser att fixa det här på egen hand. Men det finns ingen uppställning för de små och medelstora företagen. Därför händer det inte så mycket som det borde.

Vid sidan av ordförande i robotbranschens intresseorganisation Swirea är Joacim Lorentsson också försäljningschef i Norden för robottillverkaren Kuka.

Talar du inte i eget intresse när du vill få fart på robotförsäljningen?

– Nej, det är bara att titta på den internationella statistiken. Vi har hamnat på efterkälken.

Den robotisering som ändå har kommit igång i Sverige har, enligt Lorentsson, begränsats till ”de mogna industriprocesserna”: att flytta grejer och att punktsvetsa. Det finns andra delar av fabriksgolvet där de nya samarbetande robotarna, utrustade med sensorer och sofistikerad mjukvara, kommer att bli viktiga.

– Inom montering och i processindustrin finns det en jättepotential för den nya typen av smarta robotar. Men då måste vi samla oss och satsa, säger Joachim Lorentsson.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Är politikerna redo att hjälpa morgondagens industrijobb?

Är politikerna redo att hjälpa morgondagens industrijobb?

Mer än varannan industriarbetare jobbar på ett litet eller medelstort företag. Hur ska de klara kommande teknikskiften? Harald Gatu gick på spaning efter en industri­politik som kan ge småföretagen en hjälpande hand.

Robot­branschens nya kunder: småföretagen

Robot­branschens nya kunder: småföretagen

Robotiseringen i världen har exploderat de senaste åren – men Sverige har halkat efter. Nu mobiliserar leverantörer och staten för att väcka småföretagen. För facket blir det en ny stor utmaning. Läs eller lyssna på vårt reportage.

”Statlig industripolitik måste säkra kompetensen”

Sverige har halkat efter och det hotar jobben, skriver Gunnar Bolmsjö och Ove Leichsenring från branschföreningen för industrirobotar.

Svenska gruvor ska bryta Europas beroende av Kina

Svenska gruvor ska bryta Europas beroende av Kina

I den svenska berggrunden ruvar de ovanliga grundämnen som är nödvändiga för den nya gröna tekniken. EU älskar våra gruvfyndigheter, men vägen till produktion är lång, skriver DA:s Harald Gatu.

Hårda vindar säkrar jobben

Hårda vindar säkrar jobben

Flera industrier har fått ett bryskt uppvaknande när elpriserna rusar. Men på gjuteriet i Värnamo såg man det komma.

Framtidsfabriken – så gick det

Framtidsfabriken – så gick det

SCA satsade åtta miljarder på att modernisera Östrands massafabrik i Timrå. Kraftigt ökad produktion och en bättre arbetsmiljö stod på önskelistan. 

Plåtlådan som krympte världen

Plåtlådan som krympte världen

Du kanske ser den på jobbet varje dag. Boxen lastad med globalisering. Utan containern hade världen inte sett ut som den gör i dag. 

”Sverige har en bra utgångspunkt för omställningen”

”Sverige har en bra utgångspunkt för omställningen”

Det räcker inte att satsa på forskning, staten måste dela på riskerna även i produktionen om den ekologiska och sociala omställningen i industrin inte ska halka efter. Det säger DA:s ny krönikör Kajsa Borgnäs, som uppmanar alla industriarbetare att vara med att driva på förändringarna.

Tillgång på kompetens gav Göteborg nya batterifabriken

Tillgång på kompetens gav Göteborg nya batterifabriken

Att Göteborg tog hem spelet om Volvo Cars och Northvolts batterifabrik var knappast någon högoddsare, skriver DA:s reporter Harald Gatu.

Många orsaker till det skenande elpriset

Många orsaker till det skenande elpriset

Ekonomin återhämtar sig och då behövs mer el. Men energisystemet hänger inte med. Vi följde elens väg fram till uttaget för att reda ut hur priset sätts.

Avtal 2023

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.