”Saboterar ett bra system”

Debatt ”Det kanske är så illa att ledningen för Svenskt Näringsliv inte bryr sig om arbetsmiljö. Medlemmar i Teknikföretagen, Industriföretagarna och andra arbetsgivarförbund har inget att vinna på detta”. Det skriver Sten Gellerstedt, utredare på LO, om Svenskt Näringslivs förslag att skilja skyddsombuden från facket.

Svenskt Näringsliv föreslog den 17 oktober i rapporten Dags att tänka nytt att:
• Skyddsombud och skyddskommitté tillsätts utifrån vad arbetsförhållandena kräver.
• Mest lämpad utses av löntagarna till skyddsombud, utan fackligt företräde.
• Regionala skyddsombud (RSO) ersätts av statliga arbetsmiljörådgivare.

Om dessa förslag ersätter dagens regler i arbetsmiljölagen blir skyddsombudet en ordningsman åt arbetsgivaren. En arbetsledning kan då säga nej till skyddsombud och skyddskommitté på företaget. Arbetsledningen kan också ifrågasätta om det verkligen är den mest lämpade som utses till skyddsombud.

Det är faktiskt förvånande att Svenskt Näringsliv vill sabotera ett väl fungerande system med skyddsombud. Är det genomtänkt? Eller är det så illa att ledningen för Svenskt näringsliv inte bryr sig om arbetsmiljö. Och låter några i antifacklig marinad tafsa på föreningsrätten.

Svenskt Näringsliv lindar in sitt budskap i att facket blockerar tillsättande av skyddsombud. Därför menar de att det behövs en lagändring. Okej, om det stämmer –  redovisa då fall där facket blockerar. Låt berörda parter reda ut om det har begåtts fel. Att någon gjort fel är inte grund för lagändring.

Det är en underlig analys att det är facket som orsakar att färre är skyddsombud. I rapporten nämns heller inget om att arbetsgivare hindrar och trakasserar skyddsombud. Eller att anställda blivit betydligt otryggare. Min uppfattning är att om tryggheten ökar i jobbet blir det också fler skyddsombud.

Jag ska nu bemöta rapporten i några punkter:

Utse skyddsombud
Regeln i arbetsmiljölagen om att fack med kollektivavtalet utser skyddsombud tillkom 1951. Orsaken var praktisk. Få vill vara skyddsombud och valet var komplicerat. Facket ser till att valet går rätt till så att ombudet representerar löntagarna. Facket skyddar mot trakasserier. Då kan ombudet tryggt påpeka brister. Facket är också garant för fattade beslut, är utbildare och bärare av kunskaper om arbetsmiljö.

Finns det en fackklubb utser den skyddsombudet. Annars kan någon på jobbet eller ett regionalt skyddsombud ta initiativ. Facket bekräftar valet, förutsatt att vald person är medlem, annars erbjuds medlemskap. Om facket inte har någon som vill meddelas arbetsplatsen att de löntagarna där får hantera frågan.

Arbetsgivarens ”skyddsombud”
Det händer att arbetsgivare utser skyddsombud. Vid okunskap är tanken ofta god och parterna finner en lösning. Men när arbetsgivare medvetet utser skyddsombud uppstår förvirring. En arbetsgivare kan aldrig utse ett ombud för löntagarna. Sker det i ett enskilt företag är det sällan problem. Men vid en politiska kampanj från arbetsgivarens centralorganisation tar det tid att hitta lösningar.

Svenskt Näringsliv menar att regionala skyddsombud, RSO, bedriver facklig verksamhet och att RSO-verksamheten inte utvärderas. De ignorerar helt Arbetsmiljöverkets årliga redovisning av RSO-medlen. De nämner inte heller Högskolan i Dalarnas utredning som visar att småföretagarna är positiva till RSO.

LO frågade hösten 2017  regionala skyddsombud om hur de bemöts vid sina 55 000 årliga arbetsplatsbesök. Av enkäten framgår att hela 86 procent bemöts positivt av småföretagen. Mycket tydligt är också att löntagarna uppskattar när RSO säger ifrån.

RSO:s roll är att aktivera de lokala arbetsmiljöarbetet, få fram skyddsombud samt bevaka att arbetsgivaren följer arbetsmiljölagen. Det är stor skillnad på att vara rådgivare och att bevaka arbetsgivarens ansvar.

Återgång till 30-talet
Svenskt Näringsliv menar att arbetslivet i dag är så annorlunda än 1970-talet då lagarna om skyddsombud kom, att det behövs en återgång till 30-talet. Deras förslag innebär ett brott med Huvudavtalet mellan SAF och LO från 1938. Huvudavtalet fann en väg mellan kommunism och fascism. En väg som bygger på ömsesidig respekt av motstående intressen, med fruktbara kompromisser utan ett förutbestämt slutmål.

Just respekt för motstående intressen är grunden i en demokrati, även på jobbet. När olika idéer bryts mot varandra sker en utveckling. En förutsättning för att få konkurrenskraftiga organisationer med arbetsmiljöer i världsklass, i en omvärld som förändras i allt snabbare takt.