Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Saboterar ett bra system”

23 oktober, 2017

Skrivet av Sten Gellerstedt, LO

Debatt ”Det kanske är så illa att ledningen för Svenskt Näringsliv inte bryr sig om arbetsmiljö. Medlemmar i Teknikföretagen, Industriföretagarna och andra arbetsgivarförbund har inget att vinna på detta”. Det skriver Sten Gellerstedt, utredare på LO, om Svenskt Näringslivs förslag att skilja skyddsombuden från facket.

Om skribenten:

Sten Gellerstedt är utredare på LO och skriver bland annat om arbetsmiljölagar, arbetsorganisation och arbetsmiljöavtal.

Svenskt Näringsliv föreslog den 17 oktober i rapporten Dags att tänka nytt att:
• Skyddsombud och skyddskommitté tillsätts utifrån vad arbetsförhållandena kräver.
• Mest lämpad utses av löntagarna till skyddsombud, utan fackligt företräde.
• Regionala skyddsombud (RSO) ersätts av statliga arbetsmiljörådgivare.

Om dessa förslag ersätter dagens regler i arbetsmiljölagen blir skyddsombudet en ordningsman åt arbetsgivaren. En arbetsledning kan då säga nej till skyddsombud och skyddskommitté på företaget. Arbetsledningen kan också ifrågasätta om det verkligen är den mest lämpade som utses till skyddsombud.

Det är faktiskt förvånande att Svenskt Näringsliv vill sabotera ett väl fungerande system med skyddsombud. Är det genomtänkt? Eller är det så illa att ledningen för Svenskt näringsliv inte bryr sig om arbetsmiljö. Och låter några i antifacklig marinad tafsa på föreningsrätten.

Svenskt Näringsliv lindar in sitt budskap i att facket blockerar tillsättande av skyddsombud. Därför menar de att det behövs en lagändring. Okej, om det stämmer –  redovisa då fall där facket blockerar. Låt berörda parter reda ut om det har begåtts fel. Att någon gjort fel är inte grund för lagändring.

Det är en underlig analys att det är facket som orsakar att färre är skyddsombud. I rapporten nämns heller inget om att arbetsgivare hindrar och trakasserar skyddsombud. Eller att anställda blivit betydligt otryggare. Min uppfattning är att om tryggheten ökar i jobbet blir det också fler skyddsombud.

Jag ska nu bemöta rapporten i några punkter:

Utse skyddsombud
Regeln i arbetsmiljölagen om att fack med kollektivavtalet utser skyddsombud tillkom 1951. Orsaken var praktisk. Få vill vara skyddsombud och valet var komplicerat. Facket ser till att valet går rätt till så att ombudet representerar löntagarna. Facket skyddar mot trakasserier. Då kan ombudet tryggt påpeka brister. Facket är också garant för fattade beslut, är utbildare och bärare av kunskaper om arbetsmiljö.

Finns det en fackklubb utser den skyddsombudet. Annars kan någon på jobbet eller ett regionalt skyddsombud ta initiativ. Facket bekräftar valet, förutsatt att vald person är medlem, annars erbjuds medlemskap. Om facket inte har någon som vill meddelas arbetsplatsen att de löntagarna där får hantera frågan.

Arbetsgivarens ”skyddsombud”
Det händer att arbetsgivare utser skyddsombud. Vid okunskap är tanken ofta god och parterna finner en lösning. Men när arbetsgivare medvetet utser skyddsombud uppstår förvirring. En arbetsgivare kan aldrig utse ett ombud för löntagarna. Sker det i ett enskilt företag är det sällan problem. Men vid en politiska kampanj från arbetsgivarens centralorganisation tar det tid att hitta lösningar.

Svenskt Näringsliv menar att regionala skyddsombud, RSO, bedriver facklig verksamhet och att RSO-verksamheten inte utvärderas. De ignorerar helt Arbetsmiljöverkets årliga redovisning av RSO-medlen. De nämner inte heller Högskolan i Dalarnas utredning som visar att småföretagarna är positiva till RSO.

LO frågade hösten 2017  regionala skyddsombud om hur de bemöts vid sina 55 000 årliga arbetsplatsbesök. Av enkäten framgår att hela 86 procent bemöts positivt av småföretagen. Mycket tydligt är också att löntagarna uppskattar när RSO säger ifrån.

RSO:s roll är att aktivera de lokala arbetsmiljöarbetet, få fram skyddsombud samt bevaka att arbetsgivaren följer arbetsmiljölagen. Det är stor skillnad på att vara rådgivare och att bevaka arbetsgivarens ansvar.

Återgång till 30-talet
Svenskt Näringsliv menar att arbetslivet i dag är så annorlunda än 1970-talet då lagarna om skyddsombud kom, att det behövs en återgång till 30-talet. Deras förslag innebär ett brott med Huvudavtalet mellan SAF och LO från 1938. Huvudavtalet fann en väg mellan kommunism och fascism. En väg som bygger på ömsesidig respekt av motstående intressen, med fruktbara kompromisser utan ett förutbestämt slutmål.

Just respekt för motstående intressen är grunden i en demokrati, även på jobbet. När olika idéer bryts mot varandra sker en utveckling. En förutsättning för att få konkurrenskraftiga organisationer med arbetsmiljöer i världsklass, i en omvärld som förändras i allt snabbare takt.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Både Samhall och andra sociala företag behövs”

”Både Samhall och andra sociala företag behövs”

Det kan givetvis begås enstaka misstag, men vi har granskats och hittills inte ansetts snedvrida konkurrensen, skriver Sara Revell Ford och Göran Olinder, vd och försäljningsdirektör för Samhall.

”Brukens bemanning är nästan anorektisk”

”Brukens bemanning är nästan anorektisk”

En bransch som marknadsför hållbarhet måste ändå anse att hållbarheten också ska gälla de anställda, skriver Lars Wåhlstedt på Pappers.

Skulle matbutikerna acceptera Samhalls prispress?

Skulle matbutikerna acceptera Samhalls prispress?

Om det nu är okej att sätta konkurrensen ur spel så kan Samhall lika gärna starta en matbutik, skriver Ulrica Persson, ordförande i intresseorganisationen Skoopi, som ser med oro på Samhalls planer att ge sig in på fler marknader.

Räven finns där ute i natten

Räven finns där ute i natten

På natten blir tankarna sega. Men vi är inte ensamma om att vara vakna, skriver Johan Airijoki.

Därför får vi inte missa att ställa om

Därför får vi inte missa att ställa om

Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi kräver mer makt över tiden

Vi kräver mer makt över tiden

Arbetsgivarnas krav visar att de helst ser anställda som livegna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Dags för företagen att ta ansvar

Dags för företagen att ta ansvar

Löntagarna gör sin del för att komma till rätta med inflationen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

Det är dags att jämställdhet och kvinnors rätt till ett jämlikt skydd prioriteras och tar utrymme i debatten, skriver Europaparlamentarikern Ilan De Basso (S).

Du kanske också vill läsa…

”Högre vinst ställs mot ohälsa”

”Högre vinst ställs mot ohälsa”

Det vore en stor olycka för både löntagare och arbetsgivare om de borgerliga partierna inklusive SD lyckas förstöra en väl fungerande RSO-verksamhet, skriver Sten Gellerstedt, tidigare utredare på LO.

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Vad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

Förra året dog nästa 50 arbetare på våra arbetsplatser och 130 000 anmälningar om skador lämnades in. Att då komma med förslag som sätter oss arbetare i en ännu sämre sits är förödande, skriver det regionala skyddsombudet Claes Thim.

Du som är skyddsombud – TACK!

Du som är skyddsombud – TACK!

”Hur många liv vi räddat i vårt förebyggande arbete går bara att spekulera i. Men vi behöver bli många fler. Slarvande företag måste straffas hårdare, facken måste bättre på att stå upp för dem som tar fighten.” Det skriver skyddsombudet Claes Thim.

”Skydds­ombudens framtid står på spel i valet”

”Skydds­ombudens framtid står på spel i valet”

Johan Danielsson (S): Både M och SD driver förslag som riskerar att vingklippa det lokala skyddsombudsarbetet.

”Alla vill inte vara med i facket”

”Alla vill inte vara med i facket”

Svenskt Näringsliv vill skrota dagens system med regionala skyddsombud och frikoppla lokala skyddsombud från facket. Enligt organisationens arbetsmiljöexpert Amelie Berg skulle det stärka det lokala skyddsarbetet.

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

Det är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

”Obegripligt och felaktigt om skydds­ombuden, Moderaterna”

”Obegripligt och felaktigt om skydds­ombuden, Moderaterna”

Moderaternas vilja att skrota ett fungerande system för arbetsmiljöarbete är obegripligt – om inte anledningen helt enkelt är att inskränka fackets makt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

De som arbetar på arbetsplatser utan lägsta löner och kollektivavtal har oftast inget skyddsombud att vända sig till, skriver Saila Quicklund (M).

”Många tankevurpor om skydds­ombuden”

”Många tankevurpor om skydds­ombuden”

Om inte facken utser skyddsombuden, vem ska då driva deras ärenden om de motarbetas, hindras eller trakasseras? Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig, Transport, svarar på Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg i SvD.

Avtal 2023

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.