Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Saboterar ett bra system”

23 oktober, 2017

Skrivet av Sten Gellerstedt, LO

Debatt ”Det kanske är så illa att ledningen för Svenskt Näringsliv inte bryr sig om arbetsmiljö. Medlemmar i Teknikföretagen, Industriföretagarna och andra arbetsgivarförbund har inget att vinna på detta”. Det skriver Sten Gellerstedt, utredare på LO, om Svenskt Näringslivs förslag att skilja skyddsombuden från facket.

Om skribenten:

Sten Gellerstedt är utredare på LO och skriver bland annat om arbetsmiljölagar, arbetsorganisation och arbetsmiljöavtal.

Svenskt Näringsliv föreslog den 17 oktober i rapporten Dags att tänka nytt att:
• Skyddsombud och skyddskommitté tillsätts utifrån vad arbetsförhållandena kräver.
• Mest lämpad utses av löntagarna till skyddsombud, utan fackligt företräde.
• Regionala skyddsombud (RSO) ersätts av statliga arbetsmiljörådgivare.

Om dessa förslag ersätter dagens regler i arbetsmiljölagen blir skyddsombudet en ordningsman åt arbetsgivaren. En arbetsledning kan då säga nej till skyddsombud och skyddskommitté på företaget. Arbetsledningen kan också ifrågasätta om det verkligen är den mest lämpade som utses till skyddsombud.

Det är faktiskt förvånande att Svenskt Näringsliv vill sabotera ett väl fungerande system med skyddsombud. Är det genomtänkt? Eller är det så illa att ledningen för Svenskt näringsliv inte bryr sig om arbetsmiljö. Och låter några i antifacklig marinad tafsa på föreningsrätten.

Svenskt Näringsliv lindar in sitt budskap i att facket blockerar tillsättande av skyddsombud. Därför menar de att det behövs en lagändring. Okej, om det stämmer –  redovisa då fall där facket blockerar. Låt berörda parter reda ut om det har begåtts fel. Att någon gjort fel är inte grund för lagändring.

Det är en underlig analys att det är facket som orsakar att färre är skyddsombud. I rapporten nämns heller inget om att arbetsgivare hindrar och trakasserar skyddsombud. Eller att anställda blivit betydligt otryggare. Min uppfattning är att om tryggheten ökar i jobbet blir det också fler skyddsombud.

Jag ska nu bemöta rapporten i några punkter:

Utse skyddsombud
Regeln i arbetsmiljölagen om att fack med kollektivavtalet utser skyddsombud tillkom 1951. Orsaken var praktisk. Få vill vara skyddsombud och valet var komplicerat. Facket ser till att valet går rätt till så att ombudet representerar löntagarna. Facket skyddar mot trakasserier. Då kan ombudet tryggt påpeka brister. Facket är också garant för fattade beslut, är utbildare och bärare av kunskaper om arbetsmiljö.

Finns det en fackklubb utser den skyddsombudet. Annars kan någon på jobbet eller ett regionalt skyddsombud ta initiativ. Facket bekräftar valet, förutsatt att vald person är medlem, annars erbjuds medlemskap. Om facket inte har någon som vill meddelas arbetsplatsen att de löntagarna där får hantera frågan.

Arbetsgivarens ”skyddsombud”
Det händer att arbetsgivare utser skyddsombud. Vid okunskap är tanken ofta god och parterna finner en lösning. Men när arbetsgivare medvetet utser skyddsombud uppstår förvirring. En arbetsgivare kan aldrig utse ett ombud för löntagarna. Sker det i ett enskilt företag är det sällan problem. Men vid en politiska kampanj från arbetsgivarens centralorganisation tar det tid att hitta lösningar.

Svenskt Näringsliv menar att regionala skyddsombud, RSO, bedriver facklig verksamhet och att RSO-verksamheten inte utvärderas. De ignorerar helt Arbetsmiljöverkets årliga redovisning av RSO-medlen. De nämner inte heller Högskolan i Dalarnas utredning som visar att småföretagarna är positiva till RSO.

LO frågade hösten 2017  regionala skyddsombud om hur de bemöts vid sina 55 000 årliga arbetsplatsbesök. Av enkäten framgår att hela 86 procent bemöts positivt av småföretagen. Mycket tydligt är också att löntagarna uppskattar när RSO säger ifrån.

RSO:s roll är att aktivera de lokala arbetsmiljöarbetet, få fram skyddsombud samt bevaka att arbetsgivaren följer arbetsmiljölagen. Det är stor skillnad på att vara rådgivare och att bevaka arbetsgivarens ansvar.

Återgång till 30-talet
Svenskt Näringsliv menar att arbetslivet i dag är så annorlunda än 1970-talet då lagarna om skyddsombud kom, att det behövs en återgång till 30-talet. Deras förslag innebär ett brott med Huvudavtalet mellan SAF och LO från 1938. Huvudavtalet fann en väg mellan kommunism och fascism. En väg som bygger på ömsesidig respekt av motstående intressen, med fruktbara kompromisser utan ett förutbestämt slutmål.

Just respekt för motstående intressen är grunden i en demokrati, även på jobbet. När olika idéer bryts mot varandra sker en utveckling. En förutsättning för att få konkurrenskraftiga organisationer med arbetsmiljöer i världsklass, i en omvärld som förändras i allt snabbare takt.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Mer åsiktsmaterial

Att måla är som att kratta löv

Att måla är som att kratta löv

Livet är en konst men konsten har ett eget liv. Just nu vill jag bara måla, skriver trollkarlen Carl-Einar Häckner.

Molnen tröstar och skrämmer

Molnen tröstar och skrämmer

Sommarens skogsbrand togs över av regntunga moln – och barnens sträckkollande på Transformers, skriver författaren Sven Olov Karlsson.

Vidden av svinpesten tas in i små portioner

Vidden av svinpesten tas in i små portioner

Jag har tafatt börjat ge upp alla planer som på något sätt berör skogen, skriver författaren Sven Olov Karlsson.

Vi förtjänar bättre än så här

Vi förtjänar bättre än så här

egeringen avskaffade dansförbudet. I övrigt har vi bara fått oro. För jobben, elpriserna, skolorna, dödligt gängvåld och terrordåd, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi kan förändra genom kärlek

Vi kan förändra genom kärlek

Om vi bemöter våra olikheter med nyfikenhet blir både samhället och våra arbetsplatser bättre platser – för alla, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Döds­olyckorna måste få ett slut

Döds­olyckorna måste få ett slut

Självklart ska inte arbetare behöva oroa sig för att dö på jobbet. Både arbetsgivare och politiker måste visa att de menar allvar med nollvisionen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Vad vill du att vi ska skriva om?

Vad vill du att vi ska skriva om?

Nu har jag så smått hunnit sätta mig in i de nya rutinerna på Dagens Arbete. Berätta gärna för mig vad du vill läsa mer om!

”Naivt att tro att facken kan vara opolitiska”

”Naivt att tro att facken kan vara opolitiska”

Facken behöver vänsterpolitik precis som arbetsgivarna pumpar in pengar till högerpartier, skriver Pappers första vice ordförande Mikael Lilja.

”Tar vi inte strid för löner och rättigheter är facket förlorat”

”Tar vi inte strid för löner och rättigheter är facket förlorat”

Om arbetarna ska betala för samhällets kriser medan facken tittar på är rörelsen förlorad. Då måste vi bygga något nytt, skriver industrarbetaren Andreas Köhler.

Även jag har blivit mindre av en rädd pojke

Även jag har blivit mindre av en rädd pojke

Jag brukar tro det mesta går åt helvete, men machokulturen på jobbet tror och hoppas jag ändå håller på att mjukas upp, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Du kanske också vill läsa…

”Högre vinst ställs mot ohälsa”

”Högre vinst ställs mot ohälsa”

Det vore en stor olycka för både löntagare och arbetsgivare om de borgerliga partierna inklusive SD lyckas förstöra en väl fungerande RSO-verksamhet, skriver Sten Gellerstedt, tidigare utredare på LO.

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Vad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

Förra året dog nästa 50 arbetare på våra arbetsplatser och 130 000 anmälningar om skador lämnades in. Att då komma med förslag som sätter oss arbetare i en ännu sämre sits är förödande, skriver det regionala skyddsombudet Claes Thim.

”Skydds­ombudens framtid står på spel i valet”

”Skydds­ombudens framtid står på spel i valet”

Johan Danielsson (S): Både M och SD driver förslag som riskerar att vingklippa det lokala skyddsombudsarbetet.

”Alla vill inte vara med i facket”

”Alla vill inte vara med i facket”

Svenskt Näringsliv vill skrota dagens system med regionala skyddsombud och frikoppla lokala skyddsombud från facket. Enligt organisationens arbetsmiljöexpert Amelie Berg skulle det stärka det lokala skyddsarbetet.

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

Det är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

”Obegripligt och felaktigt om skydds­ombuden, Moderaterna”

”Obegripligt och felaktigt om skydds­ombuden, Moderaterna”

Moderaternas vilja att skrota ett fungerande system för arbetsmiljöarbete är obegripligt – om inte anledningen helt enkelt är att inskränka fackets makt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

De som arbetar på arbetsplatser utan lägsta löner och kollektivavtal har oftast inget skyddsombud att vända sig till, skriver Saila Quicklund (M).

”Många tankevurpor om skydds­ombuden”

”Många tankevurpor om skydds­ombuden”

Om inte facken utser skyddsombuden, vem ska då driva deras ärenden om de motarbetas, hindras eller trakasseras? Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig, Transport, svarar på Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg i SvD.

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

I stället för att prata om hur mycket de regionala skyddsombuden kostar kanske vi ska prata om hur mycket vi sparar åt företagen. I sanktionsavgifter – eller i att människoliv räddas, skriver Linda Forså och Victoria Boström, regionala skyddsombud för IF Metall.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Frågorna om sprängdåden som regeringen inte vill svara på

När Dagens Arbete vill ställa frågor om sprängdåden till justitieminister Gunnar Strömmer (M) bollas vi vidare och får mejlsvar utan möjlighet till följdfrågor. Här är alla frågor vi hade velat få svar på.

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Richard ville hjälpa till – blev misstänkt för brott

Bergsprängaren Richard Bredin hjälpte en vän att frakta bort dynamit.
Han tyckte att han gjorde samhället säkrare. Men Polisen trodde han var kriminell.