Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

Integrationens motor heter jämlikhet

10 oktober, 2017

Skrivet av

Helle Klein, chefredaktör.

Ledare ”Sänkta skatter och nedpressade löner är gammal klassisk Moderatpolitik som nu påstås vara nytänk för integrationen”, skriver Helle Klein och hoppas på en fortsatt frejdig debatt om den svenska modellen.

Partiledardebatten i Agenda i söndags kväll gav inga direkta nyheter men däremot blev det tydligt att höger-vänsterdimensionen i svensk politik fortfarande lever. Framförallt var duellen mellan nye Moderatledaren Ulf Kristersson och statsminister Stefan Löfven mycket talande. Den handlade om integration och jobb. Båda är bekymrade över den höga arbetslösheten bland nyanlända men deras lösningar är varandras motsatser.

Kristersson talar dramatiskt om integrationsmisslyckandet och det växande utanförskapet. Han räds de ökande klyftorna men medicinen han ordinerar handlar just om att öka klyftorna mellan människor. Sänkta skatter och nedpressade löner är gammal klassisk Moderatpolitik som nu påstås vara nytänk för integrationen.

Löfven är däremot en varm förespråkare av välfärdsstatens jämlikhetsskapande där utbildning hör till nyckeln för en sammanhållen arbetsmarknad. I stället för att skapa ett låglöneproletariat ska alla få chansen att utbildas och få riktiga jobb. Och välfärden ska utvecklas och inte avvecklas. Häri ligger vurmen för den svenska modellen.

Debatten är oerhört viktig, ja något av en framtidsdelare. Förhoppningsvis blir den tydlig även i riksdagens partiledardebatt.

I veckan kom tankesmedjan Katalys ut med en rapport som visar att de borgerliga partiföreträdarna använder integrationsargumentet som ett sätt att bryta upp den svenska modellen, skapa en låglönesektor och öka ojämlikheten genom att gradera välfärden mellan nyanlända och svenskfödda.
Först måste bilden ges av en total kollaps där integrationen misslyckats. Det stämmer att arbetslösheten är alltför hög bland nyanlända och att vi ser en oroväckande tudelad arbetsmarknad. Men det stämmer inte alls att Sverige är värst i EU-klassen eller att integrationen är ett misslyckande.

I Sverige är sysselsättningsgraden visserligen lägre för utrikes födda än för inrikes men när det gäller att få flyktingar och invandrare i jobb ligger Sverige riktigt bra till. Om man ser till hur de bosniska flyktingarna som kom under 1990-talet integrerades har hela 73 procent integrerats på arbetsmarknaden. Motsvarande siffra i Danmark är 51 procent.

Det är klart att den stora flyktingströmmen 2015 utmanar både arbetsmarknad och välfärd på ett fundamentalt sätt. Likväl finns det ingenting varken i forskning eller i verkligheten som säger att skapande av okvalificerade låglönejobb skulle vara integrerande. Tvärtom ökar utanförskapet och ojämlikheten vilket visat sig i USA men också i Tyskland där jobbsuccén på senare år till stor del handlat om otrygga låglönejobb som ingen kan försörja sig på.

De borgerliga Alliansledarna angriper både lönebildningen med fack och arbetsgivare som sluter avtal liksom den generella välfärdens principer. Det är i grunden ett ifrågasättande av den svenska modellen som tjänat det här landet väl i decennier.

Striden gäller jämlikheten. Bra om de rödgröna vässar argumenten och visar att kampen för ordning och reda på arbetsmarknaden likaväl som i välfärdsstaten är en kamp för integration och alla människors lika värde.

En kommentar till “Integrationens motor heter jämlikhet

  • Vad som är mest slående är att; många sympatiserar med detta och man bävar för nästa val då det inte finns något tydligt alternativ.

    Man skälver, inte av kyla, men för vad som komma skall, med tanke på dem 8 år som alliansen styrde mot avgrunden. Inga protester hjälpte mot deras försämringar i välfärden.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Solidariteten gör det lättare att andas”

”Solidariteten gör det lättare att andas”

Politiken måste syresättas igen. Och hoppet finns i folkrörelse-Sverige bland de många frivilligarbetare som ser till att det myckna talet om vikten av integration blir verklighet.

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!

Det är också en styrka att vara pragmatisk

Det är också en styrka att vara pragmatisk

Ett medlemskap i Nato behöver inte betyda att vårt arbete för fred och mot kärnvapen behöver tystna. I bästa fall kan det bli tvärt om, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Nano kan bli en ny asbestskandal

Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Industrin har alltför länge varit en miljöbov men är i dag helt avgörande för att få bukt med utsläppen av växthusgaser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Snabba cash i truck-Sverige

Oseriösa arbetsgivare blundar. Skumraskutbildare säljer. Arbetare skadas. Handeln måste stoppas, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Språksvårigheter är inte ett skäl att jobba på Samhall”

”Språksvårigheter är inte ett skäl att jobba på Samhall”

SD: Samhall får inte bli en uppsamlingsplats för Sveriges misslyckade integrationspolitik.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Märket är satt. Bravo!

Mot alla odds har industrins parter kommit fram till ett långt avtal som innebär en uppväxling av löneökningarna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Ge ungdomarna amnesti nu

Flyktingpolitiken har lagt ansvaret för de asylsökandes framtid på arbetsgivarna. Det är absurt och måste ändras.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.