”Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar”Helle Klein om civilsamhällets roll i motståndet mot nazismen.

”Demokratin styrs av det som klickar bra”Jan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

Stefan Andersson är huvudskyddsombud och engagerad i det alkoholförebyggande arbetet. Foto: Sören Håkanlind

När drickandet går för långt

Missbruk och jobb En arbetsgivare ska både ställa upp och ställa krav när alkoholen tar för stor plats. På V-Tab i Göteborg har det förebyggande arbetet räddat ett tiotal medarbetare från att supa bort sina jobb.

Tidiga signaler på missbruk

Det finns tidiga varningssignaler när någon arbetskamrat är på väg in i ett missbruk. Skyddsombudet Stefan Andersson listar några viktiga:

Minskad arbetsprestation
Svårighet att passa tider
Upprepad korttidsfrånvaro
Luktar alkohol
Sliten och lättirriterad
Vill inte prata om privatlivet

Så säger lagen om beroende

Beroendet är inte skäl för uppsägning  Alkohol- och drogproblem räknas som en sjukdom. Enligt lagen om anställningsskydd (Las) är sjukdom som regel inte skäl för uppsägning. Däremot kan varaktigt ­nedsatt arbetsförmåga vara det.  Föreskriften om arbets­anpassning och rehabilitering  (AFS 1994:1) gäller även vid ­alkohol- och drogproblem.  Anser arbetsgivaren att sjuk­domen påverkar arbetet har de  en skyldighet att rehabilitera. Den anställde måste då medverka och delta i erbjuden rehabilitering.

Först när arbetsgivaren har tagit ett långtgående ansvar och den anställde ändå inte klarar sina arbetsuppgifter eller brister i sitt ansvar, kan det finnas saklig grund för uppsägning på grund av personliga skäl.  Detta innebär inte att du kan supa till och missköta ditt jobb eller komma berusad till arbetsplatsen. Har du inte alkoholproblem som kan betecknas som en sjukdom kan ett sånt beteende vara skäl nog för uppsägning.

Så är förbundens alkoholpolicy

IF Metall: All representation ska ske utan alkohol, men efter särskilt beslut kan man bjuda på måltidsdryck i en måttfull representation. Beslut av förbunds- eller avdelningsstyrelse krävs innan representation med alkohol är möjlig.

GS: Inga alkoholhaltiga drycker får köpas in för medlemmarnas avgifter. Denna policy ersätter tidigare regler och omfattar i sin helhet även förbundsavdelningarnas verksamhet.

Pappers: Ingen har tagit upp frågan, varken på kongressen eller annars, så man fortsätter att bjuda på alkohol vid jul- och kongressfester, men det handlar då om två glas vin eller öl till maten, inte mer.

450 000 personer

missbrukar eller är beroende av alkohol. Det går inte ange ett exakt antal. Flera studier har visat att de som har allvarligast problem är underrepresenterade (deltar sällan) i undersökningar bland befolkningen. Källa: CAN.

26 procent av svenskarna har känt ånger eller skuldkänslor efter att ha druckit alkohol de senaste tolv månaderna.  Källa: Comparative monitoring of alcohol epidemiology  across the EU.

Fler unga är nyktra

Under 70-talet drack nästan alla (90 %) niondeklassare alkohol. I dag svarar 40 procent att de har druckit alkohol det senaste året. Källa: CAN.

Riskdrickande är första steget

Riskdrickande = att dricka ofta och i större mängder eller i längre perioder än vad man avsett.

Skadligt bruk (missbruk) = drickandet skadar hälsan fysiskt eller psykiskt. Försämrat omdöme, negativt inflytande på personliga relationer och ett skadat socialt beteende.  Beroende = starkt begär efter alkohol, omöjligt att kontrollera drickandet, fortsatt drickande trots fysiska, psykiska eller sociala skador, prioritering av drickandet framför andra aktiviteter och förpliktelser i livet.

Hur mycket  är riskfyllt? Det finns ingen undre gräns för när alkohol är ofarligt, men enligt Folkhälsomyndigheten räknas det som riskbruk om … … en man dricker mer än 14 standardglas per vecka, ­eller mer än 4 standardglas vid ett tillfälle. … en kvinna dricker mer än 9 standardglas per vecka, eller mer än 3 standardglas vid ett tillfälle.

I dag dricker 1,3 miljoner svenskar så mycket alkohol att de riskerar att skada sin hälsa. Många av dem finns ute i arbetslivet. En undersökning som gjordes för några år sedan visade att bara hälften av arbetsgivarna bedriver ett arbete för att förebygga och upptäcka alkoholproblem hos sina anställda.

Men det finns företag där man försöker åtgärda begynnande missbruk. På tidningstryckeriet V-Tab i Göteborg är Stefan Andersson huvudskyddsombud med järnkoll på den alkoholförebyggande verksamheten.

Han har jobbat inom företaget i 27 år, och menar att just anställningen är avgörande för att man ska inse att drickandet har gått för långt.

– Arbetet kan ju bli det sista som går åt pipan om du redan har förlorat familj och barn, hus och hem. Då är jobbet och arbetskamraterna det sista som håller dig uppe. Tappar du det så tappar du allt, säger Stefan Andersson.

Han understryker att arbetsgivaren V-Tab verkligen ställer upp och inte släpper taget om de som behöver hjälp. Tillsammans med facket startas då en rehab-kedja av åtgärder med samtalsterapi, erbjudande om alkoholbehandling, inläggning på alkoholklinik, stöd och hjälp. De drabbade får lösa in semesterdagar mot pengar för att på så sätt betala en del av behandlingen själva. Tanken är att man då inte hoppar av så lätt från behandlingen.

– Men ofta leder det ändå till återfall. Alkoholberoendet innebär att det är oerhört svårt att sluta. För vissa har vi tvingats klargöra att nästa gång gäller det ditt jobb, då riskerar du en uppsägning. Ofta är det först då de inser allvaret och faktiskt lägger av med drickandet, berättar Stefan Andersson.

Han anser att krav på läkarintyg från första sjukdagen är mycket bra för dem som ofta är korttidssjukskrivna. De måste då gå till läkaren första sjukdagen och inte bara sjukskriva sig när de känner sig slitna.

– Då slutar de ofta sjukskriva sig och låter bli flaskan dagen innan de ska jobba. Det har inneburit en stor förändring. Arbetsgivaren kan själv besluta om intygen som en del av rehabiliteringen och vi kopplar in företagshälsovården på de här ärendena, säger Stefan Andersson.

”När den som dricker inser att jobbet står på spel inser de allvaret”, säger huvudskyddsombudet Stefan Andersson. Foto: Sören Håkanlind

Det har gått nästan tjugo år sedan V-Tab började jobba med det alkoholförebyggande arbetet.

– Innan dess struntade man i det. Även cheferna kunde känna till att folk drack på jobbet och hade sprit i om klädningsskåpen, men ingen gjorde något åt problemen.

Tryckeriet har haft ett tiotal fall av anställda med missbruksproblem som alla har klarat av att behålla anställningen efter insatserna.

– Vissa skulle egentligen ha fått sparken om reglerna följts, men arbetsgivaren har gjort allt för att de ska få den hjälp och vård de har behövt, berättar Stefan Andersson.

Hur ska man göra om man märker att en arbetskamrat verkar ligga i riskzonen?

– Då är det viktigt att så fort som möjligt prata om det med personen själv. Man bör också ta upp det med närmaste chef som i sin tur kan ta ett samtal med den drabbade. Då får personen upp ögonen för att man har uppmärksammat drickandet nu och att denne måste ta tag i sin situation.

– Tidigare försökte man ofta skydda den som drack genom att hålla tyst gentemot arbetsgivaren, men man hjälper dem ju inte med det. Tvärtom lämnar man dem till att ostört kunna supa vidare och gå ner sig ännu längre i missbruket, säger Stefan Andersson.

När är det tyngst att jobba med de här frågorna?

– Det är när arbetskamrater inte vill erkänna sina missbruksproblem utan förnekar dem och försöker manipulera mig. Det är tufft när man försöker hjälpa någon som bara struntar i det, och då de som tvingas lämna förstadagsintyg anser att jag sviker dem och ”bara går arbetsgivarens ärenden”. Men det är innan de själva inser att de har stora problem och behöver hjälp.

– Som bäst är det när de till slut öppnar sig, börjar gråta och släpper ut alla sina problem. De berättar om hur de dricker, hur mycket pengar de lägger på spriten, och det är så att man häpnar!

När de till slut erkänner hur deras liv ser ut och känner sig glada för att få hjälp känns det bra även för Stefan.

– Om de hade fått sparken från jobbet hade de gått under.

Prevent.se finns information om hur man arbetar förebyggande, upptäcker och hanterar alkohol- och drogproblem.

”Alkohol­problem är en sjukdom”

V-Tab har en gedigen alkoholpolicy, men ”det är facket och skyddsombuden som ser till att man inte ens kan komma bakis till jobbet”, menar tryckarna.

Foto: Sören Håkanlind

Maria Miettinen, tryckare och skyddsombud som har arbetat på V-Tab i 20 år:
– Alkoholproblem är en sjukdom och det är bra att det tas om hand av folk i facket som gått utbildning i vad missbruk handlar om.
Folk håller inte på och huttar som förr i tiden, då vi hade folk med rejäla alkoholproblem.
Precis som forskarna tror hon att det kvinnliga drickandet ökar mest i dag.
– Ja, det är nog bland dem det kommer alltmer.

Foto: Sören Håkanlind

Mikael Ors­hammar jobbar i packsalen, har arbetat på V-Tab i 29 år.
– Många dricker nog på fritiden, för att kunna sova och koppla av efter skiften. Jag tror att man dricker alltmer för att klara stressen i dagens samhälle.

Foto: Sören Håkanlind

Reine Tobiasson har jobbat på V-Tab i 18 år som grafiker. Förr var gubbarna halvfulla redan innan de startade maskinerna, minns han.
– Nu har vi fått upp ögonen för att supandet är ett problem. Det är ett helt annat tempo nu och både facket och skyddsombuden ser till att man inte ens kan vara bakfull när man kommer till arbetsplatsen. Det blir ju farligt om man tappar omdömet.

Per-Olof ­Borgström, personalchef:
– Vi har länge jobbat aktivt med alkoholförebyggande insatser och på senare år har det givit resultat genom att vi haft betydligt färre ärenden. Våra chefer är väldigt medvetna om hur de ska arbeta med detta. Framför allt är det oerhört glädjande om en medarbetare kommer ur sina problem. Då känns det som att vi alla fått lön för mödan.

Bill Erlandsson

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Robotiseringen av arbetslivet

Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Pappersfeber

Inifrån Swedpapers fabrik.

Swedpaper rider på klimatvågen

Fler ratar plastSuget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Papper ett alternativ till den farliga plasten

PapperLarmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

Vi förväntar oss att skulden betalas

KRÖNIKAVi kliver nu in i en avtalsrörelse och det är dags för arbetsgivarna att infria sina löften. I bättre tider ska det också hamna mer pengar i lönekuvertet, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

Döden på jobbet

Villkorlig dom efter dödsolyckan på Scania

RättegångEn 59-årig man döms för vållande till annans död efter dödsolyckan på Scania där hans närmaste arbetskamrat omkom i en robotcell. Domen är villkorlig och han slipper böter.

Robotcellen där dödsfallet inträffade

Åklagaren: Viktigt med individuellt ansvar om man gör fel

RättegångEn blå knapp och en grön. En stressig eftermiddag. En ljusbom som inte fick brytas. Det var huvudfrågorna under rättegången mot mannen står åtalad för att ha vållat sin arbetskamrats död på Scania i Södertälje för nästan exakt två år sedan.

Entrén till Scania Södertälje

Anställd åtalas för arbetskamrats död

RättsfallDet har gått två år sedan en 53-årig man klämdes till döds i en robotcell på Scania i Södertälje. Nu ställs hans närmaste arbetskamrat inför rätta – för att ha satt i gång maskinen.

2

Glöm globaliseringen – nu är närområdet viktigast

PerspektivGlöm globaliseringen. Den är på väg att mattas av. Nu blir produktion för närområdet desto viktigare, av många skäl. Efter globaliseringen kommer regionaliseringen, skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Per-Olof Sjöö

Ikea kritiseras i öppet brev

Facklig kritikIkea Industry kritiseras för att ha brutit mot internationella riktlinjer vid nedläggningen av sin fabrik i Danville, USA. Internationella trä- och byggarbetarfacket efterlyser en bättre social dialog.

Nu är det dags att visa vår styrka

KRÖNIKAVår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vägen från hatet

Den avhoppade nazisten

Sven-Erik Källman trodde han lämnat hatet bakom sig. I stället kom samtalet som fick honom att förstå: han kunde inte längre fly. I dag är han fackligt förtroendevald och S-politiker. Men får man en andra chans och kan man förlåta sig själv?

Avtal 2020

Marcus Bohlin, Pappers avtalskoordinator

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

UpptaktBättre pensioner, utbyggd ATK och mindre övertid. Det är några av de krav som Pappers tycker är viktiga i avtalsrörelsen. Plus högre löner förstås.  

Pappers sätter press på LO

PerspektivDet var dagen då Pappers vände upp och ner på avtalsrörelsen – långt innan den ens hade hunnit börja. Ett oväntat utspel som tyder på att den kommande lönerörelsen inte blir lik någon annan, skriver DA:s Harald Gatu.

1
Pontus Georgsson

Pappers kräver rejäla lönelyft

Kickstartar avtalsrörelsenEtt lönepåslag på fyra procent. Det kräver Pappers att deras medlemmar ska ha när lönerna ska omförhandlas nästa år. ”Vi tycker att arbetsgivarna är skyldiga oss mer pengar.”

1

”För tidigt att prata siffror”

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, om Pappers utspel för 4 procent i löneökningar.

Arbetsgivarna: Löneökningstakten måste ner

Pappers krav på fyra procent saknar verklighetsförankring, svarar Industriarbetsgivarna. ”Löneökningstakten måste ner om vi ska ha jobben kvar i Sverige i framtiden”, säger förhandlingschef Per Widolf.

1

Striden om märket

HYLLAD OCH HOTADIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför.

Fick sparken – ska ha avslöjat företagshemligheter

StämningEn verkstadsanställd anklagas för att ha avslöjat företagshemligheter och fick sparken. Nu stämmer IF Metall företaget och vill att avskedandet ogiltigförklaras.

Återvinning

Enklare återvinning kan hota jobben

KRITISERAD FÖRÄNDRING.Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Redan tillräckligt pressat”

Enligt pappersbranschen gagnar det nya återvinningssystemet varken miljön eller affärerna. Men regeringen har inte tid att svara på Dagens Arbetes frågor om kritiken.

Metso i Ersmark

Metso lägger ner fabrik i Ersmark

Metso Sweden har för avsikt att lägga ner verksamheten i Ersmark utanför Skellefteå. Över 150 anställda drabbas.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ylva Johansson: Regeringen borde agerat snabbare mot skuggsamhället

Skuggsamhället”Vi har varit naiva.” Det säger avgående arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, och listar goda råd till sin efterträdare för att få bukt med kriminella aktörer och svartarbete.

SCA miljardsatsar i Obbola

”Det är fantastiskt. Jätteroligt!” Det säger Leif Berglund, samordnande huvudskyddsombud på Obbola, om SCA:s jättesatsning på bruket.

IF Metalls bild av framtidsresan samt foto på förbundssekreterare Anna Jensen Naatikka.

IF Metall vill få med alla på Framtidsresan

Kongress 2020Det är inte bara en stor avtalsrörelse i vår, det är också kongress för IF Metall. Just nu pågår det man kallar Framtidsresan. Målet är en vision för framtiden. En knäckfråga är att få medlemmarna engagerade i det arbetet.

Uppgörelse klar på V-Tab

Förhandlingarna mellan V-Tab och facken är klara. Beslutet att lägga ner i Västerås ligger fast. I mars ska produktionen vara avvecklad.

Värna framtidens pappers­arbetare

LedareBranschen står inför en gigantisk generationsväxling. Företag och fack måste hitta strategier för föryngring.

Återväxten i industrin

Tommy Ölund och Johan Östman

Ont om tid när nya pappersarbetare ska läras upp

ÅterväxtHusum anställer och lär upp nya. Men fack och anställda är kritiska till på vilket sätt det görs. ”Ledningen verkar ta lite lättvindigt på den tid som det tar”, säger operatören Johan Östman.

Panorama över Husums bruk

”Snart försvinner det en massa kunniga människor”

KompetensförsörjningMer än var fjärde pappersarbetare väntas gå i pension inom tio år. Vilka ska då ta över? Och har de kompetensen som krävs?

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.