Industriarbetarnas tidning

När drickandet går för långt

25 oktober, 2017

Skrivet av Bill Erlandsson

Missbruk och jobb En arbetsgivare ska både ställa upp och ställa krav när alkoholen tar för stor plats. På V-Tab i Göteborg har det förebyggande arbetet räddat ett tiotal medarbetare från att supa bort sina jobb.

Tidiga signaler på missbruk

Det finns tidiga varningssignaler när någon arbetskamrat är på väg in i ett missbruk. Skyddsombudet Stefan Andersson listar några viktiga:

Minskad arbetsprestation
Svårighet att passa tider
Upprepad korttidsfrånvaro
Luktar alkohol
Sliten och lättirriterad
Vill inte prata om privatlivet

Så säger lagen om beroende

Beroendet är inte skäl för uppsägning  Alkohol- och drogproblem räknas som en sjukdom. Enligt lagen om anställningsskydd (Las) är sjukdom som regel inte skäl för uppsägning. Däremot kan varaktigt ­nedsatt arbetsförmåga vara det.  Föreskriften om arbets­anpassning och rehabilitering  (AFS 1994:1) gäller även vid ­alkohol- och drogproblem.  Anser arbetsgivaren att sjuk­domen påverkar arbetet har de  en skyldighet att rehabilitera. Den anställde måste då medverka och delta i erbjuden rehabilitering.

Först när arbetsgivaren har tagit ett långtgående ansvar och den anställde ändå inte klarar sina arbetsuppgifter eller brister i sitt ansvar, kan det finnas saklig grund för uppsägning på grund av personliga skäl.  Detta innebär inte att du kan supa till och missköta ditt jobb eller komma berusad till arbetsplatsen. Har du inte alkoholproblem som kan betecknas som en sjukdom kan ett sånt beteende vara skäl nog för uppsägning.

Så är förbundens alkoholpolicy

IF Metall: All representation ska ske utan alkohol, men efter särskilt beslut kan man bjuda på måltidsdryck i en måttfull representation. Beslut av förbunds- eller avdelningsstyrelse krävs innan representation med alkohol är möjlig.

GS: Inga alkoholhaltiga drycker får köpas in för medlemmarnas avgifter. Denna policy ersätter tidigare regler och omfattar i sin helhet även förbundsavdelningarnas verksamhet.

Pappers: Ingen har tagit upp frågan, varken på kongressen eller annars, så man fortsätter att bjuda på alkohol vid jul- och kongressfester, men det handlar då om två glas vin eller öl till maten, inte mer.

450 000 personer

missbrukar eller är beroende av alkohol. Det går inte ange ett exakt antal. Flera studier har visat att de som har allvarligast problem är underrepresenterade (deltar sällan) i undersökningar bland befolkningen. Källa: CAN.

26 procent av svenskarna har känt ånger eller skuldkänslor efter att ha druckit alkohol de senaste tolv månaderna.  Källa: Comparative monitoring of alcohol epidemiology  across the EU.

Fler unga är nyktra

Under 70-talet drack nästan alla (90 %) niondeklassare alkohol. I dag svarar 40 procent att de har druckit alkohol det senaste året. Källa: CAN.

Riskdrickande är första steget

Riskdrickande = att dricka ofta och i större mängder eller i längre perioder än vad man avsett.

Skadligt bruk (missbruk) = drickandet skadar hälsan fysiskt eller psykiskt. Försämrat omdöme, negativt inflytande på personliga relationer och ett skadat socialt beteende.  Beroende = starkt begär efter alkohol, omöjligt att kontrollera drickandet, fortsatt drickande trots fysiska, psykiska eller sociala skador, prioritering av drickandet framför andra aktiviteter och förpliktelser i livet.

Hur mycket  är riskfyllt? Det finns ingen undre gräns för när alkohol är ofarligt, men enligt Folkhälsomyndigheten räknas det som riskbruk om … … en man dricker mer än 14 standardglas per vecka, ­eller mer än 4 standardglas vid ett tillfälle. … en kvinna dricker mer än 9 standardglas per vecka, eller mer än 3 standardglas vid ett tillfälle.

I dag dricker 1,3 miljoner svenskar så mycket alkohol att de riskerar att skada sin hälsa. Många av dem finns ute i arbetslivet. En undersökning som gjordes för några år sedan visade att bara hälften av arbetsgivarna bedriver ett arbete för att förebygga och upptäcka alkoholproblem hos sina anställda.

Men det finns företag där man försöker åtgärda begynnande missbruk. På tidningstryckeriet V-Tab i Göteborg är Stefan Andersson huvudskyddsombud med järnkoll på den alkoholförebyggande verksamheten.

Han har jobbat inom företaget i 27 år, och menar att just anställningen är avgörande för att man ska inse att drickandet har gått för långt.

– Arbetet kan ju bli det sista som går åt pipan om du redan har förlorat familj och barn, hus och hem. Då är jobbet och arbetskamraterna det sista som håller dig uppe. Tappar du det så tappar du allt, säger Stefan Andersson.

Han understryker att arbetsgivaren V-Tab verkligen ställer upp och inte släpper taget om de som behöver hjälp. Tillsammans med facket startas då en rehab-kedja av åtgärder med samtalsterapi, erbjudande om alkoholbehandling, inläggning på alkoholklinik, stöd och hjälp. De drabbade får lösa in semesterdagar mot pengar för att på så sätt betala en del av behandlingen själva. Tanken är att man då inte hoppar av så lätt från behandlingen.

– Men ofta leder det ändå till återfall. Alkoholberoendet innebär att det är oerhört svårt att sluta. För vissa har vi tvingats klargöra att nästa gång gäller det ditt jobb, då riskerar du en uppsägning. Ofta är det först då de inser allvaret och faktiskt lägger av med drickandet, berättar Stefan Andersson.

Han anser att krav på läkarintyg från första sjukdagen är mycket bra för dem som ofta är korttidssjukskrivna. De måste då gå till läkaren första sjukdagen och inte bara sjukskriva sig när de känner sig slitna.

– Då slutar de ofta sjukskriva sig och låter bli flaskan dagen innan de ska jobba. Det har inneburit en stor förändring. Arbetsgivaren kan själv besluta om intygen som en del av rehabiliteringen och vi kopplar in företagshälsovården på de här ärendena, säger Stefan Andersson.

”När den som dricker inser att jobbet står på spel inser de allvaret”, säger huvudskyddsombudet Stefan Andersson. Foto: Sören Håkanlind

Det har gått nästan tjugo år sedan V-Tab började jobba med det alkoholförebyggande arbetet.

– Innan dess struntade man i det. Även cheferna kunde känna till att folk drack på jobbet och hade sprit i om klädningsskåpen, men ingen gjorde något åt problemen.

Tryckeriet har haft ett tiotal fall av anställda med missbruksproblem som alla har klarat av att behålla anställningen efter insatserna.

– Vissa skulle egentligen ha fått sparken om reglerna följts, men arbetsgivaren har gjort allt för att de ska få den hjälp och vård de har behövt, berättar Stefan Andersson.

Hur ska man göra om man märker att en arbetskamrat verkar ligga i riskzonen?

– Då är det viktigt att så fort som möjligt prata om det med personen själv. Man bör också ta upp det med närmaste chef som i sin tur kan ta ett samtal med den drabbade. Då får personen upp ögonen för att man har uppmärksammat drickandet nu och att denne måste ta tag i sin situation.

– Tidigare försökte man ofta skydda den som drack genom att hålla tyst gentemot arbetsgivaren, men man hjälper dem ju inte med det. Tvärtom lämnar man dem till att ostört kunna supa vidare och gå ner sig ännu längre i missbruket, säger Stefan Andersson.

När är det tyngst att jobba med de här frågorna?

– Det är när arbetskamrater inte vill erkänna sina missbruksproblem utan förnekar dem och försöker manipulera mig. Det är tufft när man försöker hjälpa någon som bara struntar i det, och då de som tvingas lämna förstadagsintyg anser att jag sviker dem och ”bara går arbetsgivarens ärenden”. Men det är innan de själva inser att de har stora problem och behöver hjälp.

– Som bäst är det när de till slut öppnar sig, börjar gråta och släpper ut alla sina problem. De berättar om hur de dricker, hur mycket pengar de lägger på spriten, och det är så att man häpnar!

När de till slut erkänner hur deras liv ser ut och känner sig glada för att få hjälp känns det bra även för Stefan.

– Om de hade fått sparken från jobbet hade de gått under.

Prevent.se finns information om hur man arbetar förebyggande, upptäcker och hanterar alkohol- och drogproblem.

”Alkohol­problem är en sjukdom”

V-Tab har en gedigen alkoholpolicy, men ”det är facket och skyddsombuden som ser till att man inte ens kan komma bakis till jobbet”, menar tryckarna.

Foto: Sören Håkanlind

Maria Miettinen, tryckare och skyddsombud som har arbetat på V-Tab i 20 år:
– Alkoholproblem är en sjukdom och det är bra att det tas om hand av folk i facket som gått utbildning i vad missbruk handlar om.
Folk håller inte på och huttar som förr i tiden, då vi hade folk med rejäla alkoholproblem.
Precis som forskarna tror hon att det kvinnliga drickandet ökar mest i dag.
– Ja, det är nog bland dem det kommer alltmer.

Foto: Sören Håkanlind

Mikael Ors­hammar jobbar i packsalen, har arbetat på V-Tab i 29 år.
– Många dricker nog på fritiden, för att kunna sova och koppla av efter skiften. Jag tror att man dricker alltmer för att klara stressen i dagens samhälle.

Foto: Sören Håkanlind

Reine Tobiasson har jobbat på V-Tab i 18 år som grafiker. Förr var gubbarna halvfulla redan innan de startade maskinerna, minns han.
– Nu har vi fått upp ögonen för att supandet är ett problem. Det är ett helt annat tempo nu och både facket och skyddsombuden ser till att man inte ens kan vara bakfull när man kommer till arbetsplatsen. Det blir ju farligt om man tappar omdömet.

Per-Olof ­Borgström, personalchef:
– Vi har länge jobbat aktivt med alkoholförebyggande insatser och på senare år har det givit resultat genom att vi haft betydligt färre ärenden. Våra chefer är väldigt medvetna om hur de ska arbeta med detta. Framför allt är det oerhört glädjande om en medarbetare kommer ur sina problem. Då känns det som att vi alla fått lön för mödan.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

”Drogtester är som ett lotteri”

”Drogtester är som ett lotteri”

Om du åker fast i ett drogtest på jobbet kan du köpas ut, polisanmälas, omplaceras eller skickas till behandlingshem.
Rättsläget är oklart. Privata företag bestämmer själva hur de gör.

 ”Tjata inte om afterwork!”

 ”Tjata inte om afterwork!”

Äntligen helg och hela arbetslaget ska ut och ”ta en öl” efter jobbet. Blir du pressad att dricka mer än du själv vill?
Eller är du en av dem som tjatar?

”Utan rehabilitering föds farlig tystnadskultur”

”Utan rehabilitering föds farlig tystnadskultur”

Lagstiftningen måste bli tydligare på vilket ansvar som åligger arbetsgivarna, skriver Erik Arnberg, som bland annat jobbat med rehabilitering för SSAB.

Måste jag kissa när andra ser på?

Måste jag kissa när andra ser på?

Drogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

Hur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

”Knarklangarna får det tuffare om vi bryr oss om varandra”

”Knarklangarna får det tuffare om vi bryr oss om varandra”

Det är ingen lätt sak att förhålla sig till när arbetskamrater är en del av en organiserad kriminalitet – som bryter ner andra människor på jobbet, skriver Volvoarbetaren  Lars Henriksson.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

Missbrukaren måste få hjälp

Missbrukaren måste få hjälp

Arbetsgivaren ska inte vara både spanare, polis och domare. Att slänga ut anställda som fastnat i drogtester är fel väg att gå, skriver chefredaktör Helle Klein.

Drogerna ska bort – inte människorna

Drogerna ska bort – inte människorna

Vi måste hjälpas åt att få bort alkohol och droger från våra arbetsplatser – och se till att de som fastnat i missbruk får hjälp, skriver Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.