Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

Arbetsmiljöarbetet är viktigare än någonsin

14 november, 2017

Skrivet av Jeanette Herulf

Foto: David Lundmark.

Ledarkrönika ”Den senaste tidens uppmärksamhet runt #metoo, mäns ofta nedvärderande och sexistiska syn på och beteendet mot kvinnor, är ett bra exempel på att det systematiska arbetsmiljöarbetet inte fungerar”, skriver Jeanette Herulf.

Om skribenten

Jeanette Herulf är mångårig DA-medarbetare som efter en längre sjukskrivning nu är tillbaka på redaktionen på deltid. Hon medverkar med ledarkrönikor varannan vecka.

”Det finns olika sätt att se på samhället. Kanske blir det annorlunda när man är långtidssjukskriven och en del av det så kallade ‘utanförskapet’. Detta, och annat som ligger mig nära, står nu i fokus för mitt skrivande.”
/Jeanette Herulf

En chock, kan man kalla det. Eller ett hårt uppvaknande från en skyddad tillvaro.

Jag talar om mina första år som fackförbundsjournalist. I stort sett alla jobb jag skickades ut på handlade om dålig arbetsmiljö. Livsfarligt hala trappor, isoleringsjobb där asbestdammet virvlade, bullriga lokaler med toaletter i andra ändan av fabriken, lättsmälta arbetskläder för oljchaufförer – i stor kontrast till bilsportens välskyddade utövare i eleganta svårantändliga dresser.

Att det råder usla villkor för många av landets industriarbetare var ingen svår slutsats att dra. Däremot var det svårare att smälta det dåliga skyddet.

Vilken artikel jag än höll på med strandade i intetsägande svar från den myndighet som skulle skydda arbetarna, Arbetsmiljöverket. Jag kopplades runt (på den tiden fanns det växeltelefonister!) till arbetsmiljöverkets olika handläggare och inspektörer. Oftast blev jag kopplad till ”någon som kunde området” eller någon lokal arbetsmiljöinspektör.

Mina intryck från arbetsplatsen var sällan en överraskning för ”specialisterna”. Men fanns det några regler? Lagtexter? Förbud? Nej.

De ambitiösa arbetsmiljöombudsmännen och inspektörerna kämpade på i bästa fall och tvingades förlita sig på arbetsgivarens omdöme.

Döm om min förvåning när jag läser Elinor Torps reportage i senaste Dagens Arbete ”Sämre koll på farliga jobb”. Arbetsmiljöverket, som är en statlig myndighet med uppdraget att skydda löntagarna från risker i sina jobb, monteras ned istället för att byggas ut. 30 år efter mina första erfarenheter. I dessa dagar då en myndighet som försvarar arbetarnas rättigheter behövs mer än någonsin. En växande del av arbetarna talar inte svenska och jobbar på lösa boliner utan vare sig en fast anställning eller ett fack som försvarar deras rättigheter.

Många år har gått sen jag började besöka arbetsplatser, många missförhållanden kvarstår och nu ska ”föreskrifterna rensas upp från otydligheter” genom att bli färre och kokas ned till krav på ett allmänt ”systematiskt arbetsmiljöarbete” på arbetsplatsen. Allt detta trots oro från fackföreningar och arbetsgivarorganisationer.​

Det är inte mycket nytt på gång, krav på systematiskt arbetsmiljöarbete finns redan. Men vad betyder det? En ständig diskussion om förhållandena på jobbet? En ständig förbättringsprocess?

Den senaste tidens uppmärksamhet runt #metoo, mäns ofta nedvärderande och sexistiska syn på och beteendet mot kvinnor, är ett bra exempel på att det ”systematiska arbetsmiljöarbetet” inte fungerar.

Cheferna har inte en susning om (säger de i varje fall) hur kvinnor behandlas, den pressade stämningen på jobbet beror på andra saker.

Det vore bra om metoo-kampanjen leder till att fler chefer och anställda får upp ögonen för vad som händer på deras arbetsplats. Människors beteende mot varandra handlar också om arbetsmiljö.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Högre vinst ställs mot ohälsa”

”Högre vinst ställs mot ohälsa”

Det vore en stor olycka för både löntagare och arbetsgivare om de borgerliga partierna inklusive SD lyckas förstöra en väl fungerande RSO-verksamhet, skriver Sten Gellerstedt, tidigare utredare på LO.

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Vad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

”Många tankevurpor om skydds­ombuden”

”Många tankevurpor om skydds­ombuden”

Om inte facken utser skyddsombuden, vem ska då driva deras ärenden om de motarbetas, hindras eller trakasseras? Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig, Transport, svarar på Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg i SvD.

Arbetsmiljön måste bli bättre!

Arbetsmiljön måste bli bättre!

”Arbetsmiljön är en av våra viktigaste frågor, och en medlemsundersökning visar att den ofta brister. Så kan vi inte ha det”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Saboterar ett bra system”

”Saboterar ett bra system”

LO-utredaren Sten Gellerstedt hävdar att Svenskt Näringslivs förslag om att skilja facket från skyddsombuden saboterar ett väl fungerande system, och reducerar skyddsombuden till ”ordningsmän för arbetsgivarna”.

Arbetsmiljö på undantag i pandemin

Arbetsmiljö på undantag i pandemin

Färre medlemmar har haft kontakt med sitt skyddsombud eller samtalat med sin närmaste chef om arbetsmiljön under pandemin. Det är en trend som måste brytas.

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

Förra året dog nästa 50 arbetare på våra arbetsplatser och 130 000 anmälningar om skador lämnades in. Att då komma med förslag som sätter oss arbetare i en ännu sämre sits är förödande, skriver det regionala skyddsombudet Claes Thim.

Är det okej att ta ett annat jobb?

Är det okej att ta ett annat jobb?

Är det okej att ta ett annat jobb när man är permitterad, Om man har likvärdig kompetens, vem  får stanna vid korttidspermittering, och kan arbetsplatsen stänga om alla är rädda för att bli smittade? Coronakrisen väcker många nya frågor kring jobbet. Juristen Henrik Ask reder ut.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

”Regeringens förslag om RSO missar målet”

”Regeringens förslag om RSO missar målet”

Att kontrollera arbetsmiljön är en myndighetsuppgift och inte en uppgift för de regionala skyddsombuden, skriver Saila Quicklund (M).

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.