Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Skattepolitiken – en julrysare

22 december, 2017

Skrivet av

GästkrönikaEn julsaga om  Olika Regeringars Skattepolitik, mycket fritt efter Dickens. Alla likheter med nu levande Ebenezrar är bara önsketänkande, försäkrar krönikören Lars Henriksson.

Om skribenten

Lars Henriksson arbetar på Volvo Torslandaverken sedan 1978 och varit fackligt aktiv sedan dess, i dag som skyddsombud.

Skriver regelbundet i olika tidningar och är redaktör för den oberoende fabrikstidningen Kvasten. Även författare till boken Slutkört, om bilarna jobbet och klimatet.

Det var natten innan jul och Ebenezer Wahlross kände sig trött. En bankdirektörs tunga värv med att flytta runt sina och andras pengar i världen så att de till sist hamnade i skatteparadis kostade på. Det sista draget med att flytta hela banken var han särskilt nöjd med. Vilka trodde de att de var att kräva extra straffskatter? Han tänkte minsann inte låta en krona mer än nödvändigt av sina eller klienternas ärligt förtjänta pengar hamna hos några underbegåvade slashasar utan vett och ambition.

Just som Ebenezer börja sjunka ner i en sömn, så behaglig som bara en väl genomförd skatteplanering kan ge, rörde sig något i mörkret. En lång skepnad, halvt genomskinlig, liksom svajade vid fotändan av sängen.

– Vem är du, flämtade Ebenezer skräckslaget och sträckte sig efter larmet på nattygsbordet. Eller försökte, för ur hans strupe kom inte ett ljud och handen vägrade lyda

– Lugn, bara lugn, sa skepnaden. Jag är De Gångna Regeringarnas Skattepolitik. Det glimmade till av guld i gestaltens öra och konturen av en bekant hästsvans fick Ebenezer att andas lite lugnare.

– Vad vill du mig, muttrade Ebenezer, skeptiskt. Eller försökte, för det kom fortfarande inte ett ljud.

– Jag vill bara påminna om vad tidigare regeringar gjort för att minska din skatt, svarade gestalten. Vi har sänkt inkomstskatten med 140 miljarder, framför allt för sådana som dig. Avskaffat förmögenhetsskatt och fastighetsskatt. Bolagsskatten har också gått ner rejält.

Lättad, men lite uttråkad, började Ebenezer sjunka tillbaka i sin slummer – hans tillgångar fanns ändå utom räckhåll för klåfingriga politiker.

Men så började den spöklika varelsen kränga och vrida sig, det var som om något försökte komma fram och ta dess plats. Och det var just vad som skedde. Hästsvansen blekande bort och en ny, mer bastant men lika spöklik varelse stod vid sängen. Fortfarande lydde inte Ebenezers kropp men den andre tycktes ändå höra hans tysta röst.

– Jag är Den Nuvarande Regeringens Skattepolitik, sa den genomskinlige. Hans sävliga norrländska, hur underklassig den än lät för Ebenezer, ingav ändå en viss trygghet. Detta var definitivt inget hot.

– Och vad tänker du göra för mig, undrade Ebenezer ordlöst.

– Vi har låtit alla de tidigare skattesänkningarna vara kvar, svarade vålnaden med sonor stämma. Och det var faktiskt vi som tog bort arvsskatten och sänkte arbetsgivaravgifterna. För att inte tala om…

Men han talade för döva öron, Ebenezer var tillbaka på paradisöarna, hos sina älskade fonder.

Så ljungade en blixt genom mörkret och rummet fullkomligt fylldes av ett myller som ständigt skiftande färg, form och skepnad.

– Men vafan skrek, Ebenezer ljudlöst. Jag försöker faktiskt sova! En del har faktiskt viktiga saker att göra om dagarna. Stick!

Men myllret tog ingen notis utan talade med många röster.

– Vi är En Kommande Regerings Skattepolitik. Vi ska att sänka din skatt på ett sätt som ingen gjort tidigare. Glöm alla jurister, trassliga upplägg och rotande journalister.

Ebenezer vaknade till. Det här lät ju intressant.

– Vi kommer helt enkelt att se till att ingen har så sinnessjukt hög lön som du och dina vänner haft, fortsatte växelsången. Normal lön och normal skatt för alla. Bra va? Bankerna tar vi kontroll över och skatteparadisen stängs. Och inte bara här, vi är ett spöke som kommer att gå runt i hela Europa.

Ebenezer kände dödens isande grepp om strupen och med uppbjudande av alla krafter lyckades han ta kontrollen över sin kropp, nådde larmet och skrek så det ekade: Skatt är stöld!!

– Ja, vad är det, herrn, hördes en mild röst. Är det skattedrömmen igen?

Två siluetter avtecknade sig mot den öppnade dörrens ljusrektangel.

– Fonderna! Pengarna! Alice, var är pengarna??

– Ingen fara, herrn. De är i tryggt förvar.

– Men … började den andra siluetten och Ebenezer uppfattade några oroliga rörelser. Hade han varit yngre skulle han kanske kunnat identifiera ljudet av en foppatoffla som träffade ett smalben följt av ett kvävt stön.

– Allt är som det ska, sa den som hette Alice. Sov nu bara, herrn. Det är mycket att göra i morgon. Ett glas portvin, kanske?

Snart hördes lugna andetag från bädden.

– Sov så gott, Ebbe lille, sa Alice och stängde dörren om den sovande mannen.

– Vad var det där med ”herrn” och pengarna? Och varför sparkades du, sa den mindre upprört.

– Han får sådana drömmar såhär års, förstår du Yusuf, och då får vi spela med lite. Han var en höjdare för länge sedan, men allt försvann i dubbelkrisen. Du vet, när isarna smälte, en massa skatteparadis utplånades, bankerna gick i putten och vi fick ta över hela härligheten. Han blev utfattig och flyttade hit men välfärden räcker gott till alla numera. Han trivs bra här på boendet för det mesta. Det är bara det förflutnas spöken som hemsöker honom ibland.

En kommentar till “Skattepolitiken – en julrysare

  • Något vi borde inför är att bara de som faktiskt har ett arbete och betalar skatt får rösta i valet. Varför ska folk som inte jobbar och lever på bidrag få rösta för vad skattepengar ska användas till när dom inte själva bidrar med några pengar?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Så blir du din egen Bernie Sanders

Så blir du din egen Bernie Sanders

Volvoarbetaren Lars Henriksson erbjuder intresserade politiker en stilanalys som går bortom de stickade vantarna.

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

Kan vi inte debattera hur vi kunde hamna med uppvärmda utomhusbad och två bilar var i stället, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Som industriarbetare ser jag att det är Socialdemokraterna som bär våra frågor. Och det är upp till oss att hjälpa dem att driva dem ännu bättre, skriver pappersarbetaren Jim Svensk Larm.

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Medborgarnas rösträtt är numera vältäckande men det finns fortfarande många människor som politikerna inte intresserar sig för, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

”Ja till yrkesprogrammens höjda status”

”Ja till yrkesprogrammens höjda status”

Att återinföra högskolebehörigheten på yrkesprogrammen är en viktig pusselbit för industrins kompetensförsörjning och elevernas förutsättningar för yrkeslivet, skriver tre företrädare för Teknikcollege.

Vi får gehör för våra krav

Vi får gehör för våra krav

Marie Nilsson: I höstens budgetförslag hittar vi omställningsstöd, mänskligare
sjukförsäkring och satsningar på grön industri. Nu måste vi driva på så att det blir verklighet.

”Så blir pensionen mer rättvis”

”Så blir pensionen mer rättvis”

De som jobbat hela livet och ändå har en låg pension ska få ett tillägg, och de som sliter ut sig i förtid ska ha rätt till en trygghetspension. Men för att klara detta måste mer pengar betalas in i pensionssystemet, skriver Ardalan Shekarabi (S) och Marie Nilsson, ordförande IF Metall.

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Svenska Kyrkan ska inte bidra till att arbetsvillkoren dumpas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Tips till vår nästa stats­minister

Tips till vår nästa stats­minister

När Stefan Löfven nu avgår vill jag både tacka och se en efterträdare som kraftsamlar mot ojämlikheten, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Ska vi erövra framtiden igen?

Ska vi erövra framtiden igen?

Daniel Mathisen läser Ulf Lundells Vardagar och känner sorgen blandas med hopp.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.