Industriarbetarnas tidning

Högsta månadslönen: 134 000 kronor

21 februari, 2018

Skrivet av

Samma bruk ligger i topp.611 pappersmedlemmar tjänade över 50 000 kronor i oktober i fjol. Det är 33 fler än samma månad föregående år, visar nya siffror som DA tagit del av. Och återigen är det Karskär som toppar listan – med betydande marginal.

Tio i topp

Här är pappers- och massabruken där flest tjänade
över 50 000 kronor i oktober 2017. Siffran anser antalet
personer.

1. Karskär 154

2. Husum 42

3. Piteå 41

4. Mönsterås 33

5. Iggesund 31

6. Skoghall 31

7. Bäckhammar 31

8. Frövifors 30

9. Mörrum 17

10. Karlsborg 15

På Avd 3 Karskär utanför Gävle, med Billerud Korsnäs som arbetsgivare, var det så många som 154 medlemmar som fick över 50 000 kronor på oktoberlönen. Det är 13 personer fler än det gästrikländska bruket hade året innan, och 112 fler än tvåan på oktoberlönetoppen – Avd 143 Husum.
– En förklaring är att vi har revisionsstopp i september då många av våra medlemmar är ute och arbetar och sliter hårt. Det brukar visa sig i oktober då lönen för september utbetalas, förklarar Kjell Olsson, ordförande på Karskär.

Lönesiffrorna har tagits fram av Pappers förbundskontor och avser alltså bruttolönen för oktober 2017.

Materialet omfattar totalt 12 092 medlemmar, däribland 1 690 kvinnor, och då ingår också sådana som på ett eller annat sätt har slutat, gått i pension eller till exempel tagit ut övertid och innestående semester i form av lön.

Att så många, ungefär var tjugonde medlem, fick över 50 000 kronor i sina lönekuvert gläder Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.
– Det är ju jättekul att våra medlemmar tjänar pengar, för det är de värda säger han.

Men det finns ju en hälsorisk med att jobba för mycket också?
– Jo, och det är väl det som är olägenheten i det här. Men hur mycket övertid det rör sig om, det kan vi på förbundet inte svara på, säger Jutterström.

– Å andra sidan: om våra medlemmar är så flexibla och villiga att ställa upp för företagen, så ska de också få betalt för det. Det är min grundfilosofi.

Pengar och hälsa går inte alltid hand i hand, särskilt inte om det handlar om dubbla skift och övertid i samband med stoppveckor och liknande.

35 020 kronor var medellönen i Pappers oktober 2017.

18 kvinnor tjänade över 50 000 kronor i oktober 2017. Det motsvarar 1,5 procent av kvinnorna. För männen var siffran 5 procent, alltså var tjugonde medlem.

11 avdelningar hade ingen medlem med lön över 50 000 kronor, däribland Mölnlycke och Timsfors som hade landets lägsta medellön för oktober – drygt 25 500 kronor.

Under avtalsrörelsen i fjol kom Pappers och Industriarbetsgivarna överens om att den totala arbetstiden endast i undantagsfall får överskrida 70 timmar per vecka.

En viktig skyddsregel som blockerar arbetare från att bli överutnyttjade, menar Matts Jutterström.
– Men visar det sig att företagen börjar tänja på de gränserna, då måste vi naturligtvis sätta andra krav i nästa avtalsrörelse.

De gränserna tycks dock inte Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna, vilja rucka på.
– Övertidsarbete är någonting som med nödvändighet förekommer från och till, men vi har ju regler i våra avtal som beskriver i vilken omfattning det får ske och hur det ska gå till. Och det är klart att man ska följa de reglerna, säger han.

Dennis Bäckman, ordförande för Avd 86 Figeholm.
Dennis Bäckman, ordförande för Avd 86 Figeholm. Foto: Pontus Ohlin

Dennis Bäckman, varför har ni så höga löner?

Åtta medlemmar på Figeholm fick över 100 000 kronor på oktoberlönen, hur är det möjligt?
– Det måste handla om övertid. Ja, garanterat. I och med att vi har många inhyrda som jobbar mycket övertid på helgerna, så blir det ju mycket pengar.

Hände det något särskilt i september, som lönen baseras på?
– Nej, det såg nog likadant ut i augusti, och tidigare också. En del jobbar helt enkelt väldigt mycket övertid här. Tyvärr.

Tyvärr?
– Vi har en dålig grundlön. Och dessutom har vi nu gått ner till fyrskift, vilket troligtvis kommer leda till ännu mer övertid. Övertid som inhyrda ofta har svårt att säga nej till.

Löneligan för pappers- och massabruk

Så gjorde vi

DA:s löneuppgifter bygger på statistik som samlats in av Pappers, och gäller utbetalda löner oktober 2017. Statistiken utgår från respektive avdelning och omfattar totalt 12 092 personer, däribland 1 690 kvinnor.

 

I nr 3 2017 rapporterade DA om att högsta enskilda lönen låg på 95 845 kronor.
I nr 3 2017 rapporterade DA om att högsta enskilda lönen låg på 95 845 kronor.

2 kommentarer till “Högsta månadslönen: 134 000 kronor

  • Till Dennis Bäckman.
    Enligt den senaste statistiken har ni en snittlön på 25 285kr/mån. Om vi tar ett snittob så blir det 33 629kr/mån.
    För att komma upp till en lön på 100 000kr/mån krävs det att man jobbar 223 tim övertid på en månad? Jag har räknat på en div.85, hur är detta möjligt?

  • Hur kommer det sig att facket inte sätter stopp för så vansinnigt mycket övertid?Med tanke på olycksrisker trötthet m.m Anställ folk istället.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

577 pappersarbetare tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol. Dagens Arbetes siffror visar månadslön inklusive alla tillägg. Läs hela listan här – se var man tjänade allra mest.

Swedpaper fortsatt i topp i löneligan

Swedpaper fortsatt i topp i löneligan

Swedpaper i Gävle har de högsta lönerna i Pappers, och gapet mellan toppen och botten har ökat. Det visar Dagens Arbetes unika lönekartläggning för 2020. Se hur ditt bruk ligger till i löneligan.

Löneligan för pappers- och massabruk

Löneligan för pappers- och massabruk

Har du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Så många fick mer än 50 papp

Så många fick mer än 50 papp

792 pappersmedlemmar har fått en månadslön på över 50 000 kronor. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med året innan. Återigen är det Gävleavdelningen Karskär som toppar listan.

Tio bruk över drömgränsen

Tio bruk över drömgränsen

Massabruket i Mönsterås betalar återigen de högsta lönerna i landet. Det visar Dagens Arbetes lönekartläggning för 2018.

Oförändrat i lönetoppen

Oförändrat i lönetoppen

Även 2017 tjänade pappersarbetarna i Mönsterås mest i branschen, enligt DA:s unika kartläggning. Ytterligare tre bruk har numera en snittlön på över 30 000 kronor.

Svenska massabruken går för högvarv

Svenska massabruken går för högvarv

Svensk massa- och pappersindustri har flyt. Orderingången är god, massiva investeringar pågår och nerdragningar har ersatts med nyanställningar. Det visar DA:s unika sammanställning.

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor har svårt att nå de bäst betalda jobben, visar lönestatistik från Pappers som DA har bearbetat. Vi har träffat två kvinnor på Billerud Korsnäs Gävle som inte tvekar att sträva uppåt.

”Dubbelskift ska undvikas”

”Dubbelskift ska undvikas”

Arbetstidernas förläggning får aldrig tumma på hälso- och säkerhetsaspekterna. Det menar Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

Här finns arbetarna med högst löner

Här finns arbetarna med högst löner

577 pappersmedlemmar (varav 17 kvinnor) tjänade i oktober 2016 över 50 000 kronor i månaden. Det är fem procent av medlemmarna.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?