Industriarbetarnas tidning

Så låter lönekampen

8 mars, 2018

Skrivet av

Män tjänar mer än kvinnor. Det angår numera även komiker och countryartister.

4 låtar om jämställda löner

1 Beyoncé Run the World (girls) är den moderna agitationslåten för jämställdhet. This goes out to all my girls… who will buy it for themselves and get more money later.

2 Sånger om kvinnor sjöng Suzanne Oste­n om en lågavlönad servitris som slog näven i bordet. Ellen sa nej:
”Om ni ser min kropp som kapital, så borde ni betala mig en passande lön.”

3 Gunder Hägg berättar i Glassfabriken om den fattiga flickan som fick jobb som strutbagare på en glassfabrik:
”På hösten frös hon när vinden ven
Längs glassfabrikens vägg
Till skillnad från bagarn vid nästa bord
Med både högre lön och skägg
Flickan tänkte: Vi bakar ju precis samma
strutar. Det enda som skiljer oss åt är vårt kön
Men han har råd att hålla sig varm
För honom ger dom högre lön.”

4 Hazel Dickens från de amerikanska kol­gruvedistrikten ser att andra tjänar på henne­s arbete. I Working Girl Blues sjunger hon: ”Well I’m tired of working my life way
And givin someone else all of my pay
While they get rich on the profits that I lose
And leaving me here with the working girl blues.”

Komikerparet Hannah och Eliza Reilly i Australien gjorde en låt om löneskillnaderna mellan kvinnor och män, se videon ovan. I somras la de ut den på Facebook. Efter sju miljoner visningar och över 70 000 kommentarer vet alla vad hashtaggen #Leave­At343 står för: klockan 3:43 på efter­middagen kan vi gå hem. För vi har inte betalt för mer.

”Women should be fucking off and going home” är budskapet. Ge sjutton i jobbet och gå hem när du inte längre får betalt. Tid är pengar och pengar är tid. Går vi inte hem tidigare på eftermiddagen så kan vi ta ledigt varje fredag i stället. Eller lägga av att jobba för året den 3 november. Detta eftersom de australiska kvinnorna i genomsnitt tjänar 84 procent av männens lön.

Systrarna Reilly har sedan i somras en populär tv-show som lånat sitt namn från en 1950-talsbok som skulle uppfostra de australiska flickorna till behagfulla kvinnor, Growing Up Gracefully. Tv-serien utmanar gamla fördomar.

Det gör också den amerikanska countryartisten Margo Price (bilden ovan). En ovanlig countryartist som inte väjer att göra låtar om svåra saker. Som att förlora ett barn. Eller som att fly in i alkoholen när livet mörknar. För Margo Price är inget omöjligt att klä i musik och väl avvägda ord. Dagen efter Trumps valseger gjorde hon en modstulen men vibrerande skivaffärsspelning på NPR Tiny Desk som fortfarande kan ses på Youtube. Den vanligtvis så konservativa countrymusiken behöver inte handla om äppelpaj och svartsjuka.

Margo Price hade svårt att övertyga den sega skivindustrin. Första skivan kom på plats först när hon och hennes man sålt bilen. Pengarna räckte till att hyra studiotid i den klassiska Sun-studion i Memphis där Elvis Presley gjorde sina första inspelningar. Debut­albumet Midwest Farmer’s Daughter blev en stor framgång.

Nyligen kom hennes andra, prisade album All American Made där även hon tar upp löneskillnaderna mellan kvinnor och män. I låten Pay Gap sjunger hon om hur lönegapet gör att hon bara får behålla halva dollarsedeln. Hon låter ”rich white men” rimma med ”second class citizen”. Alltså hur hon i rika vita mäns ögon inte är mer än en andraklassens medborgare. Så här sa hon nyligen i en intervju:

– Många människor tror inte att det finns något lönegap och den här låten är för dem. De flesta amerikanska kvinnor tjänar 79 cent på varje dollar som männen tjänar. Jag kommer inte att leva när gapet slutligen täppts till, men jag vill bli ihågkommen som en av dem som bekämpade ojämlikheten.

Så kan en countrysångerska uttrycka sig i dag.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Ulrica Malmberg: Vi blöder varje månad, så låt inte mens vara en samvetsfråga en gång om året.

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg har gjort kompromisslös pop, skrivit dikter om att önska sina barn döda, kallat Moderaterna för skadedjur och bett grammisjuryn behålla sin skit. Inget var särskilt lönsamt.

Mens är en arbetsmiljöfråga

Mens är en arbetsmiljöfråga

Att industrin är en mansdominerad bransch innebär inte att vi kan strunta i arbetsmiljön för de som har mens, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

Varje samtal kan vara det sista

Varje samtal kan vara det sista

Det är ingen slump att det heter death metal, skriver Carl Linnaeus.

Musik för de som lämnats i sticket

Musik för de som lämnats i sticket

Donald Trump lovade att jobben i kolgruvorna skulle komma tillbaka. Men det gjorde de aldrig.

Jag blir ledsen när mystiken är borta

När tuffa rockband går från gåtfull image till spel på en ostgitarr, skriver Carl Linnaeus.

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

Kvar efter metoo finns något viktigare än debatten om rätten att skuldbelägga enskilda personer, skriver sex förtroendevalda i IF Metall.

Tips för en fin hemester

Tips för en fin hemester

Nej, sommaren 2020 lär inte bli de spännande resornas sommar. Det går att göra nåt bra av den ändå. Här är DA-redaktionens bästa tips för dig som semestrar hemma.

Gamla dängor ger oss trygghet

Mat, sömn och vila. Men själen måste också hållas levande, skriver musikjournalisten Carl Linnaeus. 

Sjuka Samhall

HR styr allt men slipper ta ansvaret

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Emilia städar på en skola i Mellansverige och blev nyligen sjuk i covid. Här berättar hon med egna ord.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Hon vill skydda de oskyddade

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar äldreboenden, mataffärer och gym. Utan skydd. Lyssna på det inlästa reportaget om Samhalls städare, som glömdes bort i pandemin.

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall har förändrats mycket genom åren. Konflikten mellan uppgiften att erbjuda personer med funktionsnedsättning ett meningsfullt och utvecklande arbete och kraven på lönsamhet har präglat verksamheten under senare år.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.