Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Utan satsningar på infrastruktur blir det ingen ny Sverigekarta”

26 april, 2018

Debatt Målen för regeringens nya landsbygdsproposition har många vettiga delförslag. Men de medel som utlovas är så knappa att det blir svårt att se att landsbygdens hotfulla trender kommer att rubbas, skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

Om skribenten

Ronny Svensson har bland annat varit lärare och forskare i regional planering vid KTH och under 23 år kanslichef i kommunorganisationen SmåKom. Har gett ut flera debattböcker om landsbygd och regional utveckling.

Läs också

2016 reste reportern Harald Gatu runt i Värmland, och skildrade hur folkrörelserna bestämt sig för att vända den negativa trenden för landsbygden.

Uppdrag: Rädda bygden!

Innan Riksdagen tar semester ska den fatta beslut om regeringens förslag om landsbygdens framtid – om man nu med hjälp av en proposition kan påverka något som formats av sju decenniers relativt ensidiga omvandling av det regionala Sverige?

Innan jag försöker ge någon form av svar på den frågan vill jag kommentera vikten av att ha en regional balans mellan land och stad.

Vi vet rätt så väl varför vi haft en omfattande strukturomvandling sedan andra världskrigets slut. Jordbruket är kraftigt rationaliserat – kanske alltför mycket med tanke på att vi bara har en självförsörjningsgrad på cirka 50 procent ifråga om livsmedel. Skogsbruket är högmekaniserat och sysselsättningen i dessa primärnäringar är bara en bråkdel av antalet på 1940-talet.

De många bruksorterna i så gott som hela landet har präglats av samma utveckling och vi har varken haft förmågan eller tilltron till att sysselsätta människor i nya näringar i de regioner som präglats av stark utflyttning.

De nya näringarna har krävt välutbildade medarbetare. Det är framför allt de unga som har flyttat till högskole- och universitetsorterna. Där har de sedan oftast blivit kvar, eller bosatt sig på nära pendlingsavstånd till en växande och bred arbetsmarknad.

Detta har vi att förhålla oss till. Sedan 1965 har främst S-ledda regeringar formulerat önskemål om en någorlunda regional balans och gjort viktiga insatser för att minska eller förhindra regionala skillnader ifråga om jobb, kommunikationer och service. Högskoleutbyggnaden från 1975–1977 och skatteutjämningssystemet från 1990-talet är centrala milstolpar i denna strategi. Men insatserna har trots allt inte förmått minska de klyftor mellan länen/regionerna som vi ser i dag.

Att uppnå någon form av regional balans kan motiveras efter flera linjer. Samhällets totala sårbarhet minskar om varje region har stor förmåga att utvecklas på sina särskilda villkor. Det ser vi i en region som Norrbotten. Men nästan utan undantag är det residensorterna som utvecklas och växer – inte landsbygdsdistrikten.

Med en rimlig balans skulle samtliga gröna näringar i dag varit väl utvecklade på landsbygden men kommunerna och småföretagen har inte fått tillräckligt bra villkor för att lyckas.

Om landsbygdsregionerna har utmärkta förutsättningar, som i första hand staten måste garantera, kan entreprenörskapet bidra till att vidareförädla en stor del av landsbygdens råvaror på plats och ge stabilare arbetsmarknader. Besöksnäringarna kan utvecklas till växande åretruntverksamheter och möjligheterna att välja permanenta boendemiljöer i hela landet kan kraftigt vidgas.

Tar vi tillvara landsbygdens totala utvecklingspotential har vi dessutom en stor och nödvändig beredskap för att både möjliggöra för fler människor att byta livsmiljö och erbjuda mänskor från andra länder oerhörda etableringsmöjligheter. Vem vet vilka värderingar som styr befolkningens grundläggande val i nästa generation?

Målen för regeringens nya landsbygdsproposition ser bra ut på pappret. Man vill ge landsbygdens entreprenörskap en påtaglig stimulans, främja en cirkulär, biobaserad och fossilfri ekonomi samt jämställa boende, arbetsliv och service för mänskor i hela landet. Denna framtidsvision har drag av tidigare skrivningar. Men frågan är om de föreslagna insatserna gör målen uppnåbara?

Det som talar för att man kan nå en bit på vägen är att samtliga partier i riksdagen på olika sätt formulerat krav på att hela Sverige ska leva. Att det sedan är möjligt att under ett valår nå denna samsyn och en stark och hållbar majoritet kan ifrågasättas. Vanlig överbudspolitik i ett för stunden populärt ämne kan rasera många önskvärda framtidsbyggen.

Tidigare var samarbetet mellan S och C något av en garant för progressiva satsningar utanför storstäderna men dagens blockpolitik har gjort det mesta osäkert. De rödgröna kan inte ensamma åstadkomma underverk för de drygt 2 miljoner medborgare som under decennier väntat på elementära resurser och möjligheter för ett önskat vardagsliv utanför metropolerna.

Många delförslag i propositionen är vettiga. Som 10 000 utlokaliserade statliga jobb, särskilt stöd till 23 extra utsatta kommuner, fler och bättre distansutbildningar, forcerad utbyggnad av bredbandsnätet och utökat stöd till lanthandeln. Dessa insatser kan medverka till att något mildra den akuta kris som vi ser på landsbygdens arbets- och servicemarknad. De medel som regeringen utlovar för hela satsningen är dock så knappa att det blir svårt att se att landsbygdens hotfulla trender kommer att rubbas.

De enligt min mening viktigaste bristerna i proposition 2017/18:179 är i korthet:

  • Avsaknad av insatser för att hejda bankdöden och stödja bygget av nya banker.
  • Satsningar på ökat bostadsbyggande – köerna till nya lägenheter är mycket stor.
  • Obefintliga investeringar i vägar och järnvägar för bland annat ökad pendling.
  • Fortsatt ohejdad satsning på storstädernas expansion.

Utan kraftfulla satsningar på infrastrukturen är det omöjligt att skapa en ny Sverigekarta!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Min nya vän på internet är precis som jag. Precis som jag, skriver Carl-Einar Häckner.

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Medborgarnas rösträtt är numera vältäckande men det finns fortfarande många människor som politikerna inte intresserar sig för, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Livet på landet – så lätt är det inte

Livet på landet – så lätt är det inte

Krönika Kan man som klyschig stockholmare få svära över sin övergivna åkerlapp, frågar sig författaren Sven-Olof Karlsson.

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

Kan vi inte debattera hur vi kunde hamna med uppvärmda utomhusbad och två bilar var i stället, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Stoppa myterna om nya las

Stoppa myterna om nya las

När vi diskuterar nya las är det viktigt att vi pratar om vad som faktiskt står i överenskommelsen. Allt annat förlorar vi på, skriver vi Marie Nilsson.

Facket får hantera skadorna

Facket får hantera skadorna

Krönika Man kan vara arg på las-uppgörelsen, men vad vi behöver nu är en ny politik, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Nu jämnar vi ut skillnaderna

Nu jämnar vi ut skillnaderna

På papperet ska det inte vara någon skillnad mellan tjänstemän och arbetare. Nu är det dags att vi får fram avtal som gör att det också blir verklighet, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Nano kan bli en ny asbestskandal

Nano kan bli en ny asbestskandal

Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Svetsrök kan orsaka flera allvarliga sjukdomar, som cancer och KOL, och även påverka foster. Arbetsmiljöverket bör snabbt ta fram ett gränsvärde utifrån de nya kunskaper som kommit fram de senaste åren, skriver sex arbetsmiljöforskare.

En dag är det slut med att skotta snö

En dag är det slut med att skotta snö

Den som lever tillräckligt länge kan både få ropa ner sin envisa farsa från taket. Och hinna bli den som barnen ropar ner, skriver Johan Airijoki.

Du kanske också vill läsa…

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Riksdagen måste ta kommandot över den nationella infrastrukturpolitiken. I dag får landsbygden inte en rimlig chans att utvecklas, skriver Ronny Svensson, som forskar i regional planering vid KTH.

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

”I stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett som vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor eller sänka fordonsskatten för dem som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra”, skriver Kennet Bergqvist.

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Korta vägen mellan forskning och produktion”

Det krävs att vi redan i forskningen tar sikte på industriproduktion, skriver Birgitta Sundblad på RISE Bioekonomi.

”Efterfrågan styr även produkter från skogen”

Politikerna har en viktig roll för att främja skogsbruket, exempelvis genom fungerande infrastruktur och slopad kilometerskatt. Men att besluta vad råvaran ska använda till är fel väg att gå, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

”Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet”, skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

Så underlättas företagande i glesbygden

Enklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

”Ta vara på eldsjälarna”

Städerna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Det är därför nödvändigt med en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.​

Lön & makt Podden om industriarbetarnas historia

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Harald Gatu och Anna Julius om industriarbetarnas historia. Avsnitt 1: Allt började på Hvilans gjuteri och mekaniska verkstad i Kristianstad.

Den längsta striden 1945 – om strejken som inte ville ta slut

Den längsta striden 1945 – om strejken som inte ville ta slut

Lön & makt, avsnitt 2: Harald Gatu och Anna Julius om den längsta striden, metallstrejken 1945.

Den stora oredan 1983 – när den svenska modellen (nästan) föll

Den stora oredan 1983 – när den svenska modellen (nästan) föll

Harald Gatu och Anna Julius om det glada 80-talet, som var allt annat än glatt för fackföreningsrörelsen.

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Harald Gatu och Anna Julius om övertidsblockaden som gav facket fördel efter 90-talskrisen.

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Harald Gatu och Anna Julius om striden om kollektivavtalet under finanskrisen.

Dagens Arbete startar historiepodd

Dagens Arbete startar historiepodd

Dagens Arbete startar en ny podd om industriarbetarnas historia. I Lön & makt lyfter Harald Gatu och Anna Julius fram fem viktiga årtal som format din lön och dina villkor i dag.