”Konkurrenskraften hör samman med arbetarnas hälsa”DA:s Helle Klein vill se att det blir verklighet av nollvisionen om dödsolyckor på jobbet.

Har vi lärt oss att tänka efter före?”Allt för ofta anses det inte finnas tid att ta reda på arbetsmiljö­riskerna” skriver DA:s nya krönikör, Peter Larsson.

”Utan satsningar på infrastruktur blir det ingen ny Sverigekarta”

Debatt Målen för regeringens nya landsbygdsproposition har många vettiga delförslag. Men de medel som utlovas är så knappa att det blir svårt att se att landsbygdens hotfulla trender kommer att rubbas, skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

Om skribenten

Ronny Svensson har bland annat varit lärare och forskare i regional planering vid KTH och under 23 år kanslichef i kommunorganisationen SmåKom. Har gett ut flera debattböcker om landsbygd och regional utveckling.

Läs också

2016 reste reportern Harald Gatu runt i Värmland, och skildrade hur folkrörelserna bestämt sig för att vända den negativa trenden för landsbygden.

Uppdrag: Rädda bygden!

Innan Riksdagen tar semester ska den fatta beslut om regeringens förslag om landsbygdens framtid – om man nu med hjälp av en proposition kan påverka något som formats av sju decenniers relativt ensidiga omvandling av det regionala Sverige?

Innan jag försöker ge någon form av svar på den frågan vill jag kommentera vikten av att ha en regional balans mellan land och stad.

Vi vet rätt så väl varför vi haft en omfattande strukturomvandling sedan andra världskrigets slut. Jordbruket är kraftigt rationaliserat – kanske alltför mycket med tanke på att vi bara har en självförsörjningsgrad på cirka 50 procent ifråga om livsmedel. Skogsbruket är högmekaniserat och sysselsättningen i dessa primärnäringar är bara en bråkdel av antalet på 1940-talet.

De många bruksorterna i så gott som hela landet har präglats av samma utveckling och vi har varken haft förmågan eller tilltron till att sysselsätta människor i nya näringar i de regioner som präglats av stark utflyttning.

De nya näringarna har krävt välutbildade medarbetare. Det är framför allt de unga som har flyttat till högskole- och universitetsorterna. Där har de sedan oftast blivit kvar, eller bosatt sig på nära pendlingsavstånd till en växande och bred arbetsmarknad.

Detta har vi att förhålla oss till. Sedan 1965 har främst S-ledda regeringar formulerat önskemål om en någorlunda regional balans och gjort viktiga insatser för att minska eller förhindra regionala skillnader ifråga om jobb, kommunikationer och service. Högskoleutbyggnaden från 1975–1977 och skatteutjämningssystemet från 1990-talet är centrala milstolpar i denna strategi. Men insatserna har trots allt inte förmått minska de klyftor mellan länen/regionerna som vi ser i dag.

Att uppnå någon form av regional balans kan motiveras efter flera linjer. Samhällets totala sårbarhet minskar om varje region har stor förmåga att utvecklas på sina särskilda villkor. Det ser vi i en region som Norrbotten. Men nästan utan undantag är det residensorterna som utvecklas och växer – inte landsbygdsdistrikten.

Med en rimlig balans skulle samtliga gröna näringar i dag varit väl utvecklade på landsbygden men kommunerna och småföretagen har inte fått tillräckligt bra villkor för att lyckas.

Om landsbygdsregionerna har utmärkta förutsättningar, som i första hand staten måste garantera, kan entreprenörskapet bidra till att vidareförädla en stor del av landsbygdens råvaror på plats och ge stabilare arbetsmarknader. Besöksnäringarna kan utvecklas till växande åretruntverksamheter och möjligheterna att välja permanenta boendemiljöer i hela landet kan kraftigt vidgas.

Tar vi tillvara landsbygdens totala utvecklingspotential har vi dessutom en stor och nödvändig beredskap för att både möjliggöra för fler människor att byta livsmiljö och erbjuda mänskor från andra länder oerhörda etableringsmöjligheter. Vem vet vilka värderingar som styr befolkningens grundläggande val i nästa generation?

Målen för regeringens nya landsbygdsproposition ser bra ut på pappret. Man vill ge landsbygdens entreprenörskap en påtaglig stimulans, främja en cirkulär, biobaserad och fossilfri ekonomi samt jämställa boende, arbetsliv och service för mänskor i hela landet. Denna framtidsvision har drag av tidigare skrivningar. Men frågan är om de föreslagna insatserna gör målen uppnåbara?

Det som talar för att man kan nå en bit på vägen är att samtliga partier i riksdagen på olika sätt formulerat krav på att hela Sverige ska leva. Att det sedan är möjligt att under ett valår nå denna samsyn och en stark och hållbar majoritet kan ifrågasättas. Vanlig överbudspolitik i ett för stunden populärt ämne kan rasera många önskvärda framtidsbyggen.

Tidigare var samarbetet mellan S och C något av en garant för progressiva satsningar utanför storstäderna men dagens blockpolitik har gjort det mesta osäkert. De rödgröna kan inte ensamma åstadkomma underverk för de drygt 2 miljoner medborgare som under decennier väntat på elementära resurser och möjligheter för ett önskat vardagsliv utanför metropolerna.

Många delförslag i propositionen är vettiga. Som 10 000 utlokaliserade statliga jobb, särskilt stöd till 23 extra utsatta kommuner, fler och bättre distansutbildningar, forcerad utbyggnad av bredbandsnätet och utökat stöd till lanthandeln. Dessa insatser kan medverka till att något mildra den akuta kris som vi ser på landsbygdens arbets- och servicemarknad. De medel som regeringen utlovar för hela satsningen är dock så knappa att det blir svårt att se att landsbygdens hotfulla trender kommer att rubbas.

De enligt min mening viktigaste bristerna i proposition 2017/18:179 är i korthet:

  • Avsaknad av insatser för att hejda bankdöden och stödja bygget av nya banker.
  • Satsningar på ökat bostadsbyggande – köerna till nya lägenheter är mycket stor.
  • Obefintliga investeringar i vägar och järnvägar för bland annat ökad pendling.
  • Fortsatt ohejdad satsning på storstädernas expansion.

Utan kraftfulla satsningar på infrastrukturen är det omöjligt att skapa en ny Sverigekarta!

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Gör verklighet av nollvisionen

LEDAREIngen ska behöva skadas eller dö på jobbet. Industrins konkurrenskraft hör samman med arbetarnas hälsa, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Delad stress blir mindre för alla

KRÖNIKA ”Kvinnor inom industrin stressar mer än männen. De tar större ansvar för hemmet och har oftare monotona arbetsuppgifter. Så här kan vi inte ha det!”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

3

Det krävs mer än bara flex för företagen

KRÖNIKADet finns saker som behöver diskuteras i lagen om anställningsskydd, Las. Men det måste ske utan att maktbalansen rubbas mellan fack och arbetsgivare”, skriver GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Har vi lärt oss att tänka efter före?

Krönika”Allt för ofta anses det inte finnas tid att ta reda på arbetsmiljö­riskerna” skriver DA:s nya krönikör, Peter Larsson, civilingenjör och senior rådgivare hos Sveriges ingenjörer.

Skriv till oss!

På DA Opinion har vi samlat alla ledare, debattinlägg och krönikor. Vill du också skriva på DA Opinion? Hör av dig till vår webb- och debattredaktör Janna Ayres.

Varje dag är Alla hjärtans dag!

KrönikaLåt inte emojis ersätta att vi möts på riktigt. Släpp mobilen skippa rosor och choklad. Industriarbetaren Tony Frid vill att vi släpper fram kärleken alla dagar på året, och att vi vågar kramas mer.

Bemannings­företag eller fackförening?

DEBATT”Om de lokala verkstadsklubbarna skall överleva i framtiden måste splittringen genom inhyrning stoppas", skriver en bemanningsanställd industriarbetare.

2

Farliga vibrationer

”Vibrationsskadade patienter är en del av vår vardag”

DEBATT”Vibrationsskadorna vi återkommande ställs inför är helt onödiga och har uppkommit på grund av felaktig och ibland olaglig hantering av verktyg. Vi vill vädja till alla som kan påverka att ta problemet på allra största allvar.”  Det skriver sex forskare i arbets- och miljömedicin.

3

Usel slogan, bra politik

Ledare”Arbetarrörelsens EU-valrörelse behöver andas framtidstro och möjligheter om den ska entusiasmera några väljare”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Alla måste stå upp för en nollvision mot dödsolyckor”

DEBATT”Det är provocerande och nonchalant att en del partier i Sveriges riksdag väljer att rösta emot en nollvision mot dödsolyckor.” Det skriver representanter för sex IF Metall-avdelningar i norra Sverige.

Glömskan är satt i system

GÄSTKRÖNIKA”I detta nysvenska politiska språkbruk betyder alltså modernisera mer makt till dem som redan makten innehar. Såsom det var förr”, skriver journalisten och tidigare tv4-chefen Jan Scherman.

2

”Vi ska inte vara rädda för att prata om las”

DEBATTUppgörelsen med C och L kommer inte att leda till de förändringar som befaras, med hotet om ett nyval så nära. Och att diskutera las är tvärtom viktigt, så att lagen tillsammans med krav på omställning och höjd a-kassa faktiskt skyddar arbetarna. Det skriver Alexandar Srndovic, på Pappers i Hallstavik.

1

Ny krönikör

Ett tufft jobb – inte bara på bild

GÄSTKRÖNIKASvetsaren och bloggaren Maria Höök skriver om att spräcka stereotyper på jobbet och om varför hennes yrke är så bildmässigt.

”Det minst onda är inte nog!”

DEBATT Är ”det minst onda alternativet” tillräckligt skäl till att förlama nödvändig kamp mot samhällets orättvisor, skriver Jan-Olov Carlsson, ordförande för IF Metallklubben vid Volvo Lastvagnar i Umeå. 

5

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

DebattArbetsrätten har nu blivit en central politisk fråga. Men det är inte las som är krånglig och otidsenlig, det är slimmade personalavdelningar och minskad tro på fackliga förhandlingar som ställer till det, skriver Mikael Ybert, avdelningsordförande på Pappers i Skutskär.

1

Skuldfällan

”Det måste bli lättare att få skuldavskrivning”

Debatt”Vi har i dag en för alla öppen kreditmarknad. Det måste rimligen balanseras av en motsvarande för alla öppen väg ut.” Det skriver två forskare efter våra artiklar om skuldfällan.

1

Ovärdigt för ett välfärdsland

LEDARE”Fokus måste nu sättas på kreditinstitutens och inkassoföretagens ansvar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

3
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Friskare arbetsliv – var god dröj

Krönika”Jakten på de sjuka fortsätter oavsett regering. Det är helt galet”, skriver Matts Jutterström, förbundsordförande för Pappers.

2

”Jobbet ska inte ge dig hjärtklappning”

KRÖNIKA”Om så många mår så dåligt, är det verkligen människorna eller samhället – och arbetsmarknaden – det är fel på?”, skriver Daniel Mathisen.

1

INDUSTRI PÅ HÖGVARV

”Inför gränsvärden för belastning”

DEBATT”Om man har en fast gräns för hur mycket som är tillåtet att belasta kroppen under en vanlig arbetsdag, är det mycket lättare att kräva åtgärder om belastningarna ligger över gränsen”, skriver två forskare inom Arbets- och miljömedicin.

Tony Fridh. Foto: Sacharias Källdén

”Det är förbannat lätt att ryckas med”

GÄSTKRÖNIKA”Med svensk industri på högvarv så är mitt liv som ’utbränd överlevare’ en resa genom ett minfält av möjligheter.” Industriarbetaren Tony Fridh, som tidigare bloggat om stress, uppmanar oss att ta makten över vår egen tid – innan någon annan gör det.

”Skyddsombud, agera”

GÄSTKRÖNIKAIndustriarbetaren och ultralöparen Kennet Bergqvist har smärtsamt fått uppleva att träning utan rejäl vila mellan passen är en dålig idé. Nu vill han se samma kunskap i det alltmer stressade arbetslivet och föreslår ett nytt nyckeltal i arbetsgivarnas kalkyler: Återhämtning.

Döden på jobbet

Brotten som kom bort i valet

LEDARE”Industriarbetarnas oro för att skadas på jobbet måste tas på lika stort allvar som oron för gängskjutningar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

1

Samma lugn som i livmodern

KRÖNIKA Krönikören Carl Linnaeus om varför han egentligen samlar på hårdrocksgrejer.

Vi måste spänna bågen hårdare

Krönika”Är det någon grupp i detta samhälle som lever på knivs­eggen av stenhård konkurrens är det pappersarbetaren”, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

1

Sverige gynnas av globalisering

KRÖNIKA”Globaliseringen skapar jobb och bidrar till att även små och medelstora regioner kan utvecklas och erbjuda sysselsättning åt sina invånare”, skriver GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Att håna någons hem är inte ok

KRÖNIKA”’Sveriges fulaste stad’ är utsedd. Men vilka är det som har gjort det?” Författaren Anneli Jordahl reagerar på att det nästan alltid är arbetarstäder som utnämns till något nedsättande.

5

Intet nytt, allting nytt

Ledare”När riksdagen röstar ned Ulf Kristersson (M) som statsminister har inget nytt hänt. Ändå är det startskottet för en helt ny era i svensk politik”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

1

Fortsätt vara folkrörelse, facket!

LedareFacken måste bli folkbildare och diskutera samhällsfrågor med medlemmarna. Inte bara vart fjärde år.

Arbetsmiljön måste bli bättre!

KRÖNIKA”Arbetsmiljön är en av våra viktigaste frågor, och en medlemsundersökning visar att den ofta brister. Så kan vi inte ha det”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.