”Ska man vara så där klyschig då? Men det är väl egentligen att umgås”Vi frågar några läsare vad som är viktigast med julen.

”Arbetsmiljöbrotten måste ut ur medieskuggan”Helle Klein i ledare om att fler dödas i arbetsplatsolyckor än i gängskjutningar.

Välkommen in till neonmuseet. Foto: Linn Bergbrant

Följ med till Londons neontempel

Lyssna eller ladda ner det inlästa reportaget:

SkyltmästareFamiljen Bracey har hållit England lysande i flera generationer. De färgglada skyltarna må se enkla ut – men det tar tio år att lära sig hantverket. Häng med till London för att träffa neonets mästare.

En blå drake, känd från filmen Blade Runner, hänger från taket. Den har lyst i 35 år. Foto: Linn Bergbrant

Att kliva in på neonmuseet God’s Own Junkyard är som att kastas in i en färgsprakande parallellvärld. Från varenda kvadratdecimeter lyser olika budskap i rubinrött, ishavsblått och absintgrönt. Ibland är det svårt att avgöra var en skylt slutar och nästa börjar. Den gamla industrilokalen i nordöstra Walthamstow i London har täckts från golv till tak med 1 400 neonskyltar. Hit lockas besökare från hela världen.

– Alltså, jag dör, jag får hjärtklappning! säger en kvinna upphetsat till sin väninna. 

Man drar i gång strömmen och
så bang! Man är knockad direkt. Det är passion!”

Marcus Bracey, neontillverkare.

Ur högtalarna strömmar en sorgfri kärleksdänga från 1977. Den amerikanska rockgruppen Blondie sjunger om Denis och några av museibesökarna nynnar med. Trots att det är ganska tidigt på morgonen är det redan en hel del folk på plats. Flera av dem som kommer in genom dörren blir stående i flera minuter och bara gapar innan de kommer sig för att gå varvet runt. Här finns flådiga skyltar från amerikanska diners, sexistiska strippklubbsskyltar från en svunnen tid och moderna neonkonstverk. Det är som visuellt heroin. Det går inte att sluta titta. 

– Neon är så omedelbart. Man drar i gång strömmen och så bang! Man är knockad direkt. Det är passion! Det är glädje, säger neontillverkaren Marcus Bracey.

Familjen Braceys neonskyltar syns i många storfilmer. En och annan film har Marcus Bracey också själv medverkat i, han har till exempel åkt taxi med Tom Cruise. Foto: Linn Bergbrant

Familjen Braceys neonskyltar syns i många storfilmer. En och annan film har Marcus Bracey också själv medverkat i, han har till exempel åkt taxi med Tom Cruise. Foto: Linn Bergbrant

Allt började med farfar Dick Bracey. Han jobbade i en kolgruva i Wales och under andra världskriget tjänstgjorde han som elingenjör i flottan. I stället för att återvända till gruvan efter krigsslutet började han jobba för ett neonföretag i London. Alla kasserade skyltar tog han med sig hem. Samlingen växte och så småningom bestämde han sig för att starta eget.

På 1970-talet kom Marcus Braceys pappa in i bilden. Chris Bracey hade då utbildat sig till grafisk designer och såg nya affärsmöjligheter. På den tiden var husen i det nu så trendiga Soho en riktig skamfläck för staden. Vad skulle hända om man klädde in dem i neon och skapade ett slags miniversion av Las Vegas?

– Pappa och farfar fick montera skyltarna mitt i nätterna för det fanns inga bygglov. Klubbägarna var övertygade om att tjänstemännen skulle säga nej om de frågade, men att de skulle övertygas när de fick se de fräcka neonskyltarna ovanpå de sunkiga och nedgångna fasaderna, säger Marcus Bracey.

Mycket riktigt blev det hela stor succé. I flera år hade det färgstarka ljuset förknippats med sex och strippklubbar, men sakta ändrades synen. Nu blev neon modern samtidskonst. I samma veva föddes Marcus Bracey.

– Jag hade neonet i mitt blod, det pumpades in i mig redan från början. Det var neon överallt. Jag var nog det enda barnet som hade en neonskylt från en gammal sexbutik i mitt sovrum, säger Marcus Bracey.

Azhar Duhovich byter ut gamla transformatorer mot nya. Han studerade konstvetenskap och arbetade som målare och skulptör i många år innan han blev anställd av familjen Bracey. ”Jag har alltid varit intresserad av ljus”, säger han. Foto: Linn Bergbrant

Azhar Duhovich byter ut gamla transformatorer mot nya. Han studerade konstvetenskap och arbetade som målare och skulptör i många år innan han blev anställd av familjen Bracey. ”Jag har alltid varit intresserad av ljus”, säger han. Foto: Linn Bergbrant

Att tillverka neonskyltar är ett komplicerat hantverk. Exakt hur det går till är en affärshemlighet, men skyltarna består av skickligt formblåsta glasrör. Själva neonet är en färglös ädelgas och först när elektricitet tillsätts skapas ett rött sken. Genom att färga själva lysröret går det att få fram nästan vilka färgnyanser som helst. Allt görs för hand och det krävs många olika professioner för att tillverka en enda skylt. Först ska skylten designas och skissas fram. Glaset måste sedan blåsas och böjas. Metallen tar form i metallverkstaden, elen ska komma på plats och i slutändan behövs också en ingenjör som sätter ihop alla delar.

Neonverkstäderna är ingen miljö för ett barn. I glasblåsningsverkstaden är ugnarna 800 grader varma. Ändå fick Marcus Bracey följa med redan som åttaåring. Snart hjälpte han till både före och efter skolan. När han blev äldre utbildade han sig till elingenjör och tog över verksamheten efter sin pappa. Neonmuseet God’s Own Junkyard öppnade han 2009 för att ge sin farfars dammiga samlingar liv igen. 

– Vi har samlat lite av varje. Lite Jesus, lite sex där borta, och här hänger den största discokulan i Europa. Den är 2,5 meter stor och väger 350 kilo. Det tog mig två och en halv månad att slutföra. 

Marcus Bracey ritar många kundskisser. ”Det kan fortfarande vara svårt att veta om allt kommer att passa ihop i slutändan, om färgerna blir bra tillsammans eller om de tar ut varandra”, säger han. Foto: Linn Bergbrant

Marcus Bracey ritar många kundskisser. ”Det kan fortfarande vara svårt att veta om allt kommer att passa ihop i slutändan, om färgerna blir bra tillsammans eller om de tar ut varandra”, säger han. Foto: Linn Bergbrant

Museet är som ett neonfärgat sagoland. Hit lockas såväl artister som modefotografer. Vogue har fotat flera modereportage härifrån och Thin Lizzy är ett av flera rockband som använt sig av neonet som kuliss. Den uppmärksamme hittar också en lång rad filmreferenser. I taket hänger en gigantisk blå drake utrustad med gula ögon och röd tunga. Den är från 1982 och medverkade i filmen Blade Runner. En hotellskylt med gula versaler är känd från superhjältefilmen Dark Knight med Heath Ledger i rollen som Jokern. Familjen Bracey har också gjort skyltar till filmer som Captain America, Eyes Wide Shut och Kalle och chokladfabriken.

– Om du ser en neonskylt i en film eller reklamfilm så kommer 80 procent från oss. Vi får otroligt många förfrågningar och rekvisita från filmer slängs ofta som gårdagens tidning när inspelningarna är avslutade. Vi har byggt upp enorma samlingar, säger han. 

I dag har familjen tolv lagerbyggnader runt om i England. Ofta kan man över huvud taget inte gå in och museet är nästan lika fullpackat. Marcus Bracey har bara lämnat smala gångar där besökarna kan promenera. 

Utställningen fungerar också som ett tidsdokument. Här finns skyltar som med största sannolikhet inte skulle sättas upp i dag. Som exempelvis skyltar med texten Topless bar eller Let’s play doctors and nurses.

– Jag är tredje generationens neontillverkare och den fjärde generationen är på gång. Min dotter gör egna konstinstallationer med neon. Hon är en duktig konstnär. Det är så roligt att nästa kapitel är på gång. Vill ni förresten se verkstaden?

En kort bilresa från museet ligger en av verkstäderna. Bara för tio år sedan var Walthamstow ett nedgånget område. I dag är läget ett helt annat. Många konstnärer har etablerat sig i området och en lång rad barnfamiljer har sökt sig hit. 

Det finns något barnsligt över neon. Man blir så glad av det.”

Marcus Bracey, neontillverkare.

Väl inne i verkstaden råder förvånansvärt mycket aktivitet. En anställd renoverar gamla neonskyltar och byter uttjänta transformatorer mot nya. Alldeles intill är en annan arbetare i full färd med att konstruera ett gigantiskt vitmålat isberg som så småningom ska få sällskap av jättebokstäver i trä.

Ett annat rum beskrivs bäst som en neonkyrkogård. Precis som sin pappa och farfar vägrar Marcus Bracey att slänga något. 

Nu ligger här mängder av bokstäver och formuleringar i ett plockepinn. När glaset väl är fyllt med ädelglas är det svårt att ändra form. Det går att bända lite, men det spricker lätt. Tanken är att använda stumparna till olika former av konstinstallationer.

I dag blir LED-tekniken allt vanligare. Den är mer miljövänlig och drar 70 procent mindre ström än neon. Eftersom dessa skyltar inte görs i glas blir de betydligt billigare att tillverka och mindre sköra. 

På ett ritbord hittar han en av sina senaste kundskisser. På kollegieblocksrandigt papper har han ritat en skylt till en blombutik, förutom text innehåller skissen även två stora pilar. Han älskar att få skissa i blyerts och att få följa hela processen ända tills skylten tänds för första gången.

– Det finns något barnsligt över neon. Man blir så glad av det. Jag sitter ofta på museet på söndagsmorgnarna med min tidning och ser folk komma in genom dörren. Hela deras ansiktsuttryck säger ”wow, vad är det som händer?”. Då sitter jag bakom tidningen och skrattar för mig själv.

Marcus Bracey behärskar själv samtliga delar av neontillverkningsprocessen. ”Att lära sig det här hantverket tar mellan åtta och tio år”, säger han. Foto: Linn Bergbrant

Marcus Bracey behärskar själv samtliga delar av neontillverkningsprocessen. ”Att lära sig det här hantverket tar mellan åtta och tio år”, säger han. Foto: Linn Bergbrant

Kan lysa i 30 år utan att fyllas på
  • Neon är en ädelgas utan färg, doft och smak. Den allra första neonskylten monterades 1923 i Los Angeles, året efter den första i Sverige.
  • En neonskylt håller länge och kräver förhållandevis lite underhåll. Neonet kan lysa i 30 år utan påfyllning.
  • I dag har de flesta butiker och verkstäder ersatt neonskyltarna med enklare skyltbelysning. På senare år har också LED-tekniken gjort skyltarna ännu billigare. Samtidigt har intresset för neon ökat bland privatpersoner.
  • Numera är det vanligt att neontillverkare får beställningar från människor som vill ha en skylt i hallen eller vardagsrummet.

En blå drake, känd från filmen Blade Runner, hänger från taket. Den har lyst i 35 år. Foto: Linn Bergbrant

Neonskyltar som består av ett enda långt glasrör måste ibland målas med svart färg för att bokstäverna ska gå att urskilja från varandra. Gasen flödar i hela röret, men delarna som målas svarta kommer inte att synas när skylten tänds.Neonskyltar som består av ett enda långt glasrör måste ibland målas med svart färg för att bokstäverna ska gå att urskilja från varandra. Gasen flödar i hela röret, men delarna som målas svarta kommer inte att synas när skylten tänds. Foto: Linn Bergbrant

Neonskyltar som består av ett enda långt glasrör måste ibland målas med svart färg för att bokstäverna ska gå att urskilja från varandra. Gasen flödar i hela röret, men delarna som målas svarta kommer inte att synas när skylten tänds.Neonskyltar som består av ett enda långt glasrör måste ibland målas med svart färg för att bokstäverna ska gå att urskilja från varandra. Gasen flödar i hela röret, men delarna som målas svarta kommer inte att synas när skylten tänds. Foto: Linn Bergbrant

ANNA LILJEMALM

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Rullarna med etiketter som ska lyftas ur maskinen och packas i kartonger väger 14 kilo. Det låter inte så tungt – men 60 rullar på en dag blir 840 kilo. Foto: Anna Sigge

Ett lyft för Stefans rygg

ReportageI vintras trodde Stefan Svensson att det var kört med jobbet på Boxon etikettryckeri i Borås. Ryggen var trasig efter alla år på industrigolvet. Men arbetsgivaren ville annat.

poäng och nya världar ska ge arbetslust.

Skutskär blir till tv-spel

GamificationBruket i Skutskär har byggt upp en dataspelsvärld av sin arbetsplats, tanken är att göra jobbet mer lockande för unga. Med spelen får operatören bättre överblick, och beröm när läckan är tätad. Lyckas försöket kan det spridas till andra fabriker inom Stora Enso.

"Det går inte att beskriva ruset jag känner.” säger Angelica Larsson. Foto: David Lundmark

Kärleken till stora motorer

LYSSNA PÅ DAAngelica Larsson har farten i blodet, från barndomens raggarträffar och biltävlingar. Nu tävlar hon själv i dragracing i bilar som gör 400 meter på nio sekunder och som servas av pappa Lollo. Läs eller lyssna på reportaget om den motorfrälsta familjen från Mora.

Ellinor Johansson och Sebastian Sedell följer med sin produkt hela vägen längs med banan. Foto: Ylva Bergman

Ökad vinst och ­minskad värk

ROTATIONMeritor har vässat sig till lönsam världsklass genom att effektivisera monteringen av hjulaxlar. Ständig förändring tryggar jobben – men flera anställda klagar på den ökande stressen.

Paul Hansen har arbetat på olika lager i över 20 år. Han trivs på Förlagssystem: ”Det flyter på ganska bra, inga problem.” Foto: David Lundmark

Så lyftes stämningen på boklagret

ARBETSMILJÖTrakasserier, orättvisa arbetsledare, en känsla av att vara utbytbar – stämningen på Förlagssystem var usel. Efter ett omfattande förändringsarbete är situationen mycket bättre, en viktig orsak är minskad inhyrning.

”Jag var såld direkt” Carol Dahlberg ställer sina steelpans i rätt ordning inför en repetition med Panoply Steelband. Efter att en provapåkväll är hon helt såld på instrumentet och den västindiska musiken. Foto: David Lundmark

Carol är såld på slagverk

BAS PÅ FRITIDENOnsdagarna är heliga för Scaniamontören Carol Dahlberg. Då ställer hon upp sina basoljefat för repetition med The Panoply Steelband, vars västindiska rytmer omfamnar såväl Rihanna som Ack värmeland, du sköna.

Framtidslandet

Uppdrag: Rädda bygden!

ReportageAck Värmeland, du sköra. Nedlagda butiker, stängda bankkontor och ingen som tar över småföretagen när ägarna pensioneras. I Värmland har folkrörelserna bestämt sig för att vända den negativa trenden.

6

En annorlunda pappersarbetare

KnivskarpHennes verktyg är bland annat skalpell, tång och limpistol. I papper viker hon till elefanter, krukväxter - och till med sig själv. Möt konstnären Fideli Sundqvist, och se DA:s film där hon visar hur du själv kan skapa ett löv.

”Drömmen är ett eget plan”

Fastspänd i en leksak av plast en halv kilometer upp i luften med en surrande propeller framför ansiktet. Exakt där finner pappersarbetaren Rejhan Fejzovic lugnet och njutningen.

Svingar klot efter jobbet

När barnen bodde hemma fanns varken tid eller pengar. Men så fick Elisabeth Ringqvist jobb inom industrin, barnen flyttade ut och hon köpte klot och skor igen. Nu spelar hon i klubb och den 21 maj är det hennes tur i bowling-SM för metallare.

Gäddfiske och pissväder

FiskeMontören Conny Lekmyr älskar att fiska, men avskyr fisk. DA följde honom på jakt efter gäddan, den "svenska sötvattenskrokodilen". Det är lugnt och varmt - "svenneväder", fnyser Conny.

Att vara ung på jobbet

Reportage"När det snackas politik på rasterna, märks det helt klart att man är yngst", säger 25-årige Pierre Kronberg på Holmen Hallstavik.

Carina Johansson granskar utlåningen. Foto: David Lundmark

När kommer Zlatan tillbaka?

EGET BIBLIOTEKSå fick eldsjälen Carina Johansson fart på läsningen på Nobia i Tidaholm.

Modets drottning abdikerar

Som H&M:s chefsdesigner har Margareta van den Bosch klätt både Madonna och stora delar av svenska folket.

Vad ska vi leva av?

REPORTAGENu är avtalsrörelsen igång på allvar igen, det kommer att som vanligt att bli ett manglande om löner, övertidsersättning, pensioner. Men det finns också en bakomliggande, molande fråga: vad ska vi jobba med i framtiden? Harald Gatu ställde den under en resa genom industrisverige 2014. Nu kan du lyssna på reportaget.

Hur mycket pengar är nog?

ReportageDu är pank och tärningen styr din spelpjäs till ett hotell på Norrmalmstorg. Game over! I Monopolvärlden är spelet slut när en person sitter med alla pengar. I verkligheten har 85 superrika personer lika mycket pengar som de 3,5 miljarder fattigaste har tillsammans. Hur länge till kan vi spela?

Rally. Foto: Jan Nordström

Fritiden går i hundra knyck

MotorfrälstAllt började med en Volvo Duett när Uffe Eriksson var tio år. I fjol blev han svensk mästare i rallycross – nu tar han sats i en ny sits.

Rockhammar har 46 anställda varav 40 är pappers­­arbetare. Foto: David Lundmark

"Vi bygger faktiskt en helt ny fabrik"

Det sjuder av optimism i Rockhammar. Nu byggs en ny produktionslinje - en del av ägaren BillerudKorsnäs 900-miljonerssatsning.

Foto: David Lundmark

Hon älskar att ta sig vatten över huvudet

Resan till andra sidan jorden blev starten för något som nu slukar hennes fritid. Camilla Sånebo Hellman är såld på dykning – DA följde med henne under vattnet.

Sebastian Kallionpää har spelat boule så länge han kan minnas. Första gången han tävlade var han sju år. Foto: David Lundmark.

Träffar bakom bruket

Sebastian Kallionpää spänner blicken i grusplanen bakom farsans jobb. Armen svingar framåt och fingrarna släpper klotet. Klang! Stål möter stål i en klockren träff. Välkommen till Oppboga Boulesällskap.

Michael Gustafsson

Stålmannen som gillar motvind

KitesurfningDet går inte en dag utan att han tittar ut och noggrant noterar vad vädergudarna har att erbjuda. Michael Gustafsson är Scanias egen stålman vars enda kryptonit är vindstilla dagar.

Ojnareskogen

Foto: Karl Melander

Striden om kalkbrottet

ReportageEn öken? Eller förutsättningen för liv? 
En konflikt om ett kalkbrott på norra Gotland 
hamnade på löpsedlarna och delade ön i två läger.

Maya Westman provkör en skotare på visningsdagen i Kalix. Jakob Pessa från skogsmaskinsinriktningen hjälper till. Målet med dagen är att locka elever till skolan. FOTO: DAVID LUNDMARK

Succéskolan lockar inte

Hotad utbildningNästan alla som lämnar utbildningen får jobb. Ändå ligger hot om nedläggning över Kalix naturbruksgymnasium. Ska skolan finnas kvar behöver den fler elever.

Nu ska Martin bli Andrea

LivsbeslutEn 41-årig metallarbetare i en liten svensk stad kan inte ljuga längre. Martin vill berätta sin historia för er.

Två läsande verkstadsarbetare. Stefan Löfgren lyssnar när Anders Olofsson berättar om när han ville köpa en bok av Alice Munro: ”Expediten ville inte rekommendera någon till mig eftersom Munro uppskattas mest av kvinnor. Jag gav mig inte, men utan resultat. I stället tipsade hon om Johan Theorin för spänningens skull, ett helt okej tips. Men ändå häpnadsväckande att jag inte fick köpa Alice Munro.” Foto: Niklas Maupoix

"Det här är ingen jävla bokklubb"

Boken som BildningEn gång i månaden träffas de på puben för att 
byta böcker med varandra. Utan litteraturen vore 
vi ingenting, säger de. Absolut ingenting.

11
Carina Engman, revy, Dagens Arbete

Med uppdrag att roa

Carina Engman skiftar mellan pappersbruket och scenen och får hela bygden på gott humör.

Strejkerna i Kina

”Jag känner mig som en maskin”

Han jobbar jämt och träffar sina barn en gång om året. Men när arbetsgivaren försökte blåsa Zhu Xinhua på intjänad pension fick han nog.

Rösten väcktes i verkstan

Inför maskinerna vågade Helen Sjöholm möta sig själv.

Mormors hemlighet

De stod så nära varandra. Men varje gång Helena frågade mormor om när hon var liten blev det bara tyst. Här är berättelsen om ett barnbarn som bestämmer sig för att inte ge upp. Och som reser 150 mil från Malmö till Ukraina för att få svar på frågan: Hur gör man upp med Stalin?

Foto: HANS PETER BLOOM

Lehån på linjen

En bunt tomtebloss och 25 amerikanska skämttecknare på en skoldans förändrade livet för Lars-Erik Håkansson. Nu får han EWK-priset för sina linjer om världens tillstånd.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.