Industriarbetarnas tidning

Nu blir tvätteriet forsknings­projekt

7 juni, 2018

Skrivet av

På Berendsen i Ockelbo ska arbetsrotationen bli ännu bättre. Det ska ett nytt forskningssamarbete mellan tvätteriet och Högskolan i Gävle se till.

På ett frukostseminarium på internationella kvinnodagen träffades tvätteriets klubbordförande Marianne Sund och forskaren Svend Erik Mathiassen. De bestämde sig för att genomföra ett forskningsprojekt ihop. Förutom att titta på hur arbetsrotation påverkar arbetet i stort, ska projektet granska hur andra faktorer påverkar rotationen.

– I och med att jag arbetar mycket med jämställdhet, är jag särskilt intresserad av den frågan, säger Marianne Sund.

Finns det skillnader i hur män och kvinnor behandlas i rotationen?

– Om du hade ställt den fråga för fem år sedan, hade jag sagt ja. Förr var det svårt. Tjejerna stod vid manglarna, killarna packade. Killarna blev tillfrågade om de ville lära sig fler saker, sällan tjejerna. Jag själv fick be om att bli upplärd på fler stationer, men det var motsträvigt. Det fick jag kämpa mig till. Nu för tiden har vi ögonen på det – men då är inte vi typiska för branschen.

Forskningsprojektet inleds efter sommaren och ska kartlägga hur arbetet på tvätteriet fungerar i dagsläget och därefter komma med förslag till en ny arbetsrotation.

– Och sedan ta reda på om det faktiskt blir bättre, säger Svend Erik Mathiassen, professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.

För även om arbetsrotation sägs minska arbetsbelastningen och förebygga skador, är detta långt ifrån bevisat av forskningen. Det finns inte särskilt många välgjorda vetenskapliga studier på området, berättar Svend Erik Mathiassen.

– Först och främst hoppas jag att vi får ett resultat som kan hjälpa tvätteriet i Ockelbo, säger han. Men som forskare vill jag också göra en ordentlig studie av arbetsrotation. I alla kretsar är man så himla säker på att det är bra, men när man läser den begränsade vetenskapliga litteratur som finns är svaret inte alls lika tydligt.

Oavsett resultat, hoppas Marianne Sund att projektet ska förbättra arbetsmiljön för alla dem som jobbar på tvätteri.

– Det är så jävla häftigt, säger hon och fortsätter:

– I dag börjar man planera för pensionen redan när man har fyllt 60 år. Men det vore väl guld att ha medlemmar som sade att de skulle orka någon dag längre än 65 år? Att man orkar jobba ett helt liv på Berendsen i Ockelbo.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Brist på jämställdhet drabbar även kroppen

Dålig jämställdhet leder till mer belastningsskador för kvinnor. ”Om någon säger att det handlar om att kvinnor inte kan så är det bullshit”, säger arbetsmiljöforskaren Svend-Erik Mathiassen.

Så kan nattjobbet bli mer  hälsosamt

Så kan nattjobbet bli mer hälsosamt

Att arbeta flera nätter i rad tär på kroppen. Forskare i Norden har nu vägt samman sina studier. Skiftarbete är ännu sämre för hälsan än vad man tidigare trott.

”Att operera var uteslutet”

”Att operera var uteslutet”

Så gick det för tvättbiträdet Joy som drabbades av diskbråck.

”Jag lägger mig i lite överallt”

”Jag lägger mig i lite överallt”

Möte med Jobbet på Berendsens tvätteri i Ockelbo ska bli roligare och mer varierat. Marianne Sund leder ett projekt för att arbetskamraterna ska hålla hela arbetslivet. Redan för några år sedan gjordes ett försök att införa rotation mellan arbetsuppgifter på tvätteriet, men den gången gick projektet i baklås. − Jag tror att det gick för […]

”Vi har inte råd med unkna fördomar”

”Vi har inte råd med unkna fördomar”

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark efterlyste ”starkare muskler som staten kan sätta in” på IF Metalls jämställdhetsseminarium inför den internationella kvinnodagen.

Hon forskar om kvinnor i gruvan

Hon forskar om kvinnor i gruvan

Trots hårda skämt trivs de flesta kvinnor bra med att jobba i gruvan. Lisa Ringblom har undersökt arbetet med jämställdhet i svenska gruvor.

Fixar din chef tampongerna?

Fixar din chef tampongerna?

Att ha mens och jobba inom industrin är inte alltid lätt. Kvinnor vittnar om svårigheten att ta en paus vid värk eller att få tid till att gå på toaletten.

Jämställdhetskampen börjar på arbetsplatsen

Jämställdhetskampen börjar på arbetsplatsen

”Det är på arbetsplatserna det händer”, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson som bjudit in till frukostsamtal om jämställdhet i dag på Internationella Kvinnodagen. IF Metall har i år ett nationellt tema för sitt fackliga arbete: Kvinnors situation i industrin. #metoo-rörelsen blev en väckarklocka för i princip alla samhällssektorer. Locket kunde lyftas och decennier av […]

”Sexuella ­trakasserier var sånt vi fick stå ut med”

”Sexuella ­trakasserier var sånt vi fick stå ut med”

Före detta pappersarbetaren Katrin Skagert tröttnade på machofasonerna på pappersbruket och började plugga. I dag är hon universitetslektor i Borås och undervisar om arbetsmiljö.

Förnyelsens vindar blåser i facket

Förnyelsens vindar blåser i facket

Det blåser förnyelsens vindar. I helgen som gick fick Sverige en kardinal och ett svenskt VM-guld i hockey. Men nästan lika stort var valet av ny ordförande hos IF Metall.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.