Ankis rygg är slut – har inte råd att gå i pension: ”Hur ska jag klara mig?”
Smärtan är som knivar Måste ändå bära tunga säckar – i tre år till
Efter 26 år i tvätteriet tjänar Anki 27 500 i månaden: ”Det skaver”
Publicerad 2025-05-26, 05:00 Uppdaterad 2025-07-07, 10:30
Trots åratal av låglönesatsningar har tvättarbetarnas löner fortsatt att släpa efter den övriga industrin. För två år sen tjänade ”Anki” Niklasson, 62, fortfarande under 25 000 i månaden. Men nu har det börjat röra lite på sig.
Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:
Ann-Catrine ”Anki” Niklasson har jobbat på Textilia i Långsele i 26 år. I dag tjänar hon 27 500 kronor i månaden.
– Fram tills för två år sen låg vi kvar under 25 000. Det är först med det senaste avtalet vi fick ett lyft, säger hon.
Låg lön trots viktiga jobb
Tvätteribranschen är fortfarande en av de sämst betalda inom industrin. Trots flera låglönesatsningar från facket har skillnaden till andra avtal, som till exempel Teknikavtalet, ändå blivit större.
År 2024 tjänade en tvättarbetare i snitt cirka 6 100 kronor mindre i månaden än en som jobbar på ett företag som har Teknikavtalets riksavtal.
Anna Gustafsson, centralt ansvarig för Tvättavtalet på IF Metall, säger att det finns flera skäl till det.
– Det har historiskt legat lågt. Det krävs ingen lång utbildning, vilket gör att arbetsgivarna inte behöver konkurrera med löner. Och i branschen saknas ofta lönesystem som ger utveckling över tid. Det försöker vi förändra, säger hon.
Hon tror också att löneökningarna inom Teknikavtalet delvis beror på att vissa arbetsplatser gett extra påslag i lokala förhandlingar, något som är ovanligt i tvättbranschen.
Klossar har gett bättre löneökning
I avtalet från 2016 fick facket in en ny sorts låglönesatsning. I stället för att rikta in sig på ingångslönen infördes så kallade klossar som ger mer lön över tid. Den som jobbat i två, respektive fyra år, får sedan dess ett extra lönepåslag.
Det kan ha gett effekt. Mellan 2021 och 2024 ökade lönerna i Tvättavtalet något mer än i Teknikavtalet.
– Det var då jag kom upp i 27 500 i alla fall, säger Anki.
Michael Sjödin, facklig ombudsman i Mellersta Norrland och den som förhandlar löner för Textilia i Långsele, tycker också att klossarna varit viktiga.
– De har gett ett bra utslag. Men vi är fortfarande långt efter.
”Svårt att förklara för de som jobbat länge”
Problemet är att klossarna bara gäller de första fyra åren. Sedan finns det ingen mer löneökning i avtalet.
– Det är svårt att förklara varför någon med 20 års erfarenhet har samma lön som någon med två eller fyra. Det skaver, säger Michael Sjödin.
Anki håller med.
– Jag har jobbat här i över 25 år. Men det finns ingen skillnad mellan mig och någon som bara jobbat några få.
Anna Gustafsson på IF Metall säger att det här är något de vill förändra.
– Många av våra andra avtalsområden har lönesystem som gör att man får löneökning utifrån att man utvecklas i sitt arbete. Det är något vi diskuterar med motparten och jobbar med långsiktigt.
Fler klossar kan komma i framtiden, säger hon. Men det bestäms av den grupp som förhandlar avtalet.
”Man får rätta munnen efter matsäcken”
Anki beskriver sin ekonomi som pressad men hanterbar, tack vare att hon inte har några lån på sin bostad. Men att jämföra sig med vänner som har andra jobb är ibland frustrerande, säger hon. Resor, stora inköp, äta ute.
– Nej, man måste liksom rätta munnen efter matsäcken.
Att tvätterierna skulle komma i kapp övriga industrin är inget hon tror på.
– Där är jag ganska uppgiven. Men att komma upp till 29 000 skulle vara skönt med tanke på hur mycket alla kostnader dragit iväg senaste åren.
Inför nya avtalet i sommar hoppas hon att facket driver på för mer löneutveckling i jobbet. Hon skulle också vilja se mer arbetstidsförkortning.
– Den är viktig. Man kan använda timmarna om man måste till läkaren eller behöver en paus. Vi har ju bara 25 dagars semester nu. När landstinget ägde tvätteriet hade vi en ”gubbvecka” efter man fyllt 40.
Strejk för bättre villkor?
Att tvättjobbet har låg status, trots att det är viktigt för samhället, gör Anki frustrerad.
– Vad skulle hända om vi bara slutade att tvätta? Ja, det skulle inte bli några operationer om det inte finns rena sjukhuskläder. Du skulle inte kunna ta in på hotell, alla restauranger skulle påverkas. Det skulle märkas direkt i hela samhället.
IF Metall: Vi har varit beredda att gå i konflikt förut
Strejkvapnet är inte det första IF Metall vill lägga fram i förhandlingarna men konfliktförberedelserna finns alltid när riksavtalen förhandlas, säger Anna Gustafsson.
– Vi har krav som vi ska uppnå, exempelvis om låglönesatsningen.
– Självklart är tvättavtalet lika prioriterat som våra andra avtalsområden och vi har också varit beredda att gå i konflikt för det tidigare. Senast 2016 varslade vi för att få igenom klossmodellen. Det finns strukturella hinder som tar tid att förändra men vår ambition är tydlig, de ska ha samma rätt till löneutveckling som alla andra.
Tvättavtalet:
Tvättavtalet förhandlas mellan IF Metall och IKEM (Innovations- och kemiindustrierna i Sverige).
De anställda jobbar inom tvätt- och textilservice, uthyrning och tvättning av arbetskläder och textilier för hotell, restauranger och sjukhus.
Cirka 2 700 arbetare omfattas av avtalet.
Genomsnittslön 2024: 28 093 kronor per månad.
Lägstalön: 21 824 kronor; efter två års anställning höjs den till 23 651 kronor.
Lönestruktur: Löneskillnaderna är små, vilket innebär att många ligger nära lägstalönen.
Avtalet går ut 30 juni 2025.
Låglönesatsningar
Det finns flera metoder för att stärka lönerna för de som tjänar minst.
Ett sätt är att höja ingångslönerna.
Ett annat är det så kallade knäet, Det är en modell där alla löner under en viss nivå (i år 29 100 kr) räknas som 29 100 kr när lönepotten fördelas. Det gör att de lägsta lönerna får en större procentuell ökning.
Inom Tvättavtalet har IF Metall valt en annan väg som de kallar lönekloss. Den innebär att den som varit anställd ett visst antal år får en lön som ligger ett fast belopp över avtalets lägstalön. I dag finns klossar efter två och fyra års anställning. Efter fyra år ska lönen vara minst 3 480 kronor över lägstalönen enligt avtalet 2023.
Källa IF Metall
Det är fackföreningarnas fel, man försöker hela tiden att likrikta löner och höja lägsta lönerna, så att alla ska få det lika dåligt. Hade vi förhandlat själva hade tillgång och efterfrågan styrt lönen.