Industriarbetarnas tidning

Hon befriar Karlfeldt

2 november, 2018

Skrivet av

Tonsatta dikter.Sångerskan Anna Ihlis gav sig på det svåra. Att ge nytt liv åt den storvulna och pompösa nationalskalden Erik Axel Karlfeldt.

Anna Ihlis

Född 1982 i Gagnef. Sångerska, textför­fattare och kompositör som debuterade med albumet I stay awake … Good morning 2010. Nya albumet är hennes fjärde. Hon tvekade länge över att tonsätta Karlfeldts dikter.

Till DN har hon sagt att ”han hade den bacill i sig som så många män med stor makt verkar få. Men när jag förstod att det också fanns en helt annan karaktär inom honom
än den uppblåst manliga så tog jag det på största allvar att rättfärdiga den poesi som också fanns inom honom”.

I skolan läste vi Karlfeldt. Hans dikter var som att dra i sig malmedel från en ovädrad hembygdsgård. Gubbigt, mossigt, nattståndet. Utanför skolsalen låg ett helt annat landskap än den idealbild som förknippades med bygdens egen Nobelpristagare i litteratur, Erik Axel Karlfeldt. Vi kände inte igen oss.

Karlfeldts Dalarna konstruerades i Stockholm. Ett förskönat hitte-på-landskap. Måhända idealiserat som följd av poetens egen hemlängtan. Men definitivt i samklang med den national­konservativa anda som fyllde den tidens punschverandor för hundra år sedan.
Där fruktades det moderna. Där oroades man över industrialismen som rev ner det gamla och lät den framväxande arbetarrörelsens demokratiska jämlikhetsvärderingar slå rot. Mot detta försökte de konservativa fabricera en motbild av flitiga och nöjda bönder med välfyllda lador, raka ryggar och inga krav på allmän rösträtt.

Längtan heter min arvedel ­
slottet i saknadens dalar.
Sakta ett underligt strängaspel
tonar igenom dess salar.”

Dikt från samlingen Fridolins Lustgård och Dalmålningar på rim (1901) som tonsatts av Anna Ihlis.

Karlfeldts poesi går till synes opåverkad genom den dramatiska tid han levde i – en uppslitande rösträttsstrid, storstrejk, bondetåg, världskrig, hungerår, demokratins genombrott. Hans dikter doftar dagg och honung. Den som läser Karlfeldt hör folkvisan. Språket sjunger.

Men bortom solnedgången över det nyhässjade höet skymtar något bräckligt i hans dikter. När han vandrar i den svenska artfloran anar vi det ­sköra. Längtan och saknad. ”Dina ögon äro ­eldar och min själ är beck och kåda.” Sångerskan Anna Ihlis fångar den Karlfeldt som finns bakom bygdefernissan. Hon, själv uppvuxen i Gagnef i Dalarna, har inget behov av att förstärka några schabloner.

På albumet Avskedet 1864–2018 närmar hon sig Karlfeldt på sitt eget sätt. Som om hon vore en Joni Mitchell, Laura Nyro eller en Cat Power. Hon finner det ömtåliga i hans dikter och tar dem ut ur de inpyrda, nationalkonservativa salongerna och låter orden tumla runt i sommarängen under de bleka stjärnorna.

Som sagt, i skolan läste vi Karlfeldt. Om han ändå hade kommit i Anna Ihlis sällskap.

Erik Axel Karlfeldt

Föddes 1864 i Karlbo utanför Avesta.

Diktare som blev ständig sekreterare i Svenska Akademien där han såg till att välja in den första kvinnliga ­ledamoten, Selma Lagerlöf.

Karlfeldt vägrade ta emot ­Nobelpriset i litteratur med hänvisning till sin ställning, men tilldelades priset efter sin död 1931.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

”Jag ville ut på gatorna och föra liv”

”Jag ville ut på gatorna och föra liv”

Möt sångaren och aktivisten Anne Feeney. Inspiration hittar hon bland vanligt folk, sin farfar – och Joe Hill. I dagarna är det 100 år sedan arbetargrabben från Gävle avrättades i USA.

Låten som inte kunde stoppas

Låten som inte kunde stoppas

En morgon, i dagarna femtio år sedan, låg ett brev på skrivbordet som tillhörde Matthew Welsh, guvernör i den amerikanska delstaten Indiana. Brevet var från en tonåring som ville varna guvernören för en låt som spelades på radio och skoldanser. Texten var snuskig, hävdade brevskrivaren. Guvernören måste göra något åt saken.

Musik för de som lämnats i sticket

Musik för de som lämnats i sticket

Donald Trump lovade att jobben i kolgruvorna skulle komma tillbaka. Men det gjorde de aldrig.

”Jisses vad fint det här blir om hundra år”

”Jisses vad fint det här blir om hundra år”

Att gallra och röja i skogen – det är det bästa Gunnar Wetterberg vet. Då släpper han tankarna på bokprojekt, Fråga Lund och allt annat.

Kanonstaden

Kanonstaden

Gunnar Lindstedt jobbade fem år som smed i Bofors vapenfabrik på 1970-talet och drömde om ett nytt samhälle byggt på kommunismens idéer.

Tips för en fin hemester

Tips för en fin hemester

Nej, sommaren 2020 lär inte bli de spännande resornas sommar. Det går att göra nåt bra av den ändå. Här är DA-redaktionens bästa tips för dig som semestrar hemma.

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

”Se på mattorna, det är jag”

”Se på mattorna, det är jag”

Märta Måås-Fjetterström anade inte att hon skulle bli en av landets främsta textil­konstnärer. Hon visste bara att hon var tvungen att gå över gränsen

Här kommer ilskan över jobbet ut

Här kommer ilskan över jobbet ut

I samlad trupp fick klago­kören i Liverpool sjunga om sådant de knappt vågade prata högt om på egen hand: sin jobbsituation och problemen på arbetsmarknaden.

Tre julskivor som inte frestar på

Tre julskivor som inte frestar på

Nu är det julmusik i var butik, ofta samma bjällerklang överallt. DA:s Marie Edholm väljer tre julskivor som inte frestar på.