Industriarbetarnas tidning

Hon befriar Karlfeldt

2 november, 2018

Skrivet av

Tonsatta dikter.Sångerskan Anna Ihlis gav sig på det svåra. Att ge nytt liv åt den storvulna och pompösa nationalskalden Erik Axel Karlfeldt.

Anna Ihlis

Född 1982 i Gagnef. Sångerska, textför­fattare och kompositör som debuterade med albumet I stay awake … Good morning 2010. Nya albumet är hennes fjärde. Hon tvekade länge över att tonsätta Karlfeldts dikter.

Till DN har hon sagt att ”han hade den bacill i sig som så många män med stor makt verkar få. Men när jag förstod att det också fanns en helt annan karaktär inom honom
än den uppblåst manliga så tog jag det på största allvar att rättfärdiga den poesi som också fanns inom honom”.

I skolan läste vi Karlfeldt. Hans dikter var som att dra i sig malmedel från en ovädrad hembygdsgård. Gubbigt, mossigt, nattståndet. Utanför skolsalen låg ett helt annat landskap än den idealbild som förknippades med bygdens egen Nobelpristagare i litteratur, Erik Axel Karlfeldt. Vi kände inte igen oss.

Karlfeldts Dalarna konstruerades i Stockholm. Ett förskönat hitte-på-landskap. Måhända idealiserat som följd av poetens egen hemlängtan. Men definitivt i samklang med den national­konservativa anda som fyllde den tidens punschverandor för hundra år sedan.
Där fruktades det moderna. Där oroades man över industrialismen som rev ner det gamla och lät den framväxande arbetarrörelsens demokratiska jämlikhetsvärderingar slå rot. Mot detta försökte de konservativa fabricera en motbild av flitiga och nöjda bönder med välfyllda lador, raka ryggar och inga krav på allmän rösträtt.

Längtan heter min arvedel ­
slottet i saknadens dalar.
Sakta ett underligt strängaspel
tonar igenom dess salar.”

Dikt från samlingen Fridolins Lustgård och Dalmålningar på rim (1901) som tonsatts av Anna Ihlis.

Karlfeldts poesi går till synes opåverkad genom den dramatiska tid han levde i – en uppslitande rösträttsstrid, storstrejk, bondetåg, världskrig, hungerår, demokratins genombrott. Hans dikter doftar dagg och honung. Den som läser Karlfeldt hör folkvisan. Språket sjunger.

Men bortom solnedgången över det nyhässjade höet skymtar något bräckligt i hans dikter. När han vandrar i den svenska artfloran anar vi det ­sköra. Längtan och saknad. ”Dina ögon äro ­eldar och min själ är beck och kåda.” Sångerskan Anna Ihlis fångar den Karlfeldt som finns bakom bygdefernissan. Hon, själv uppvuxen i Gagnef i Dalarna, har inget behov av att förstärka några schabloner.

På albumet Avskedet 1864–2018 närmar hon sig Karlfeldt på sitt eget sätt. Som om hon vore en Joni Mitchell, Laura Nyro eller en Cat Power. Hon finner det ömtåliga i hans dikter och tar dem ut ur de inpyrda, nationalkonservativa salongerna och låter orden tumla runt i sommarängen under de bleka stjärnorna.

Som sagt, i skolan läste vi Karlfeldt. Om han ändå hade kommit i Anna Ihlis sällskap.

Erik Axel Karlfeldt

Föddes 1864 i Karlbo utanför Avesta.

Diktare som blev ständig sekreterare i Svenska Akademien där han såg till att välja in den första kvinnliga ­ledamoten, Selma Lagerlöf.

Karlfeldt vägrade ta emot ­Nobelpriset i litteratur med hänvisning till sin ställning, men tilldelades priset efter sin död 1931.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Jag ville ut på gatorna och föra liv”

”Jag ville ut på gatorna och föra liv”

Möt sångaren och aktivisten Anne Feeney. Inspiration hittar hon bland vanligt folk, sin farfar – och Joe Hill. I dagarna är det 100 år sedan arbetargrabben från Gävle avrättades i USA.

”Året har varit som en välsmord motorsågskedja”

”Året har varit som en välsmord motorsågskedja”

Det knappa år som gått sedan Dagens Arbete gjorde ett reportage om den hemliga duon Hooja kröntes precis med utmärkelsen Årets grupp på P3 Guld. Vi frågade hur de ser på sitt succéår.

Låten som inte kunde stoppas

Låten som inte kunde stoppas

En morgon, i dagarna femtio år sedan, låg ett brev på skrivbordet som tillhörde Matthew Welsh, guvernör i den amerikanska delstaten Indiana. Brevet var från en tonåring som ville varna guvernören för en låt som spelades på radio och skoldanser. Texten var snuskig, hävdade brevskrivaren. Guvernören måste göra något åt saken.

Första kvinnan på gjuteriet

Första kvinnan på gjuteriet

1960-talet hade precis börjat när småbarnsmamman Anna-Lisa Misker klev in på Pentaverken i Skövde. ”Jobba på fabrik fanns inte på min karta”, berättar hon. Men hon blev kvar i 32 år.

Jan har hittat sitt eget sound

Jan har hittat sitt eget sound

Jazz är skapande i stunden. Och när man improviserar är det nästan terapeutiskt. Dagens Arbete har träffat saxofonisten och pappersarbetaren Jan Ottosson.

Bara First Aid Kit förstår amerikansk country

Bara First Aid Kit förstår amerikansk country

Vad konstiga ni är som lyssnar på musik från 1920-­talet, sa kompisarna till Klara och Johanna Söderberg. De brydde sig inte. First Aid Kit visste redan då var de har sina rötter. Här kan du lyssna på de som gick före!

Nu berättas festivalkulturens historia

Nu berättas festivalkulturens historia

Musikfestivalkulturens historia har tidigare varit oberättad. Det var innan industriarbetaren Roger Skoog gick på sitt tio år långa skift i musikhistoriens tjänst.

Höstens bästa tips

Höstens bästa tips

Sommaren är över. Men deppa inte ihop för det. DA:s tips räddar hösten för dig.

Den franska pappersrevolutionen

Den franska pappersrevolutionen

Louis-Nicolas Robert var missnöjd med sina arbetare och skapade därför den första pappersmaskinen. Men han tjänade aldrig några pengar på sin uppfinning.

Hemliga duon Hooja hyllar glesbygden

Hemliga duon Hooja hyllar glesbygden

Gällivarefenomenet Hooja gör succé med musik om livet i glesbygd. ­Dagens Arbete luskar i vad som finns bakom skoter­maskerna.

Avtal 2023

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.