Industriarbetarnas tidning

Krafs för alla – utom en själv

7 december, 2018

Skrivet av

Nostaligi Många prylar man har skulle man inte ens få en spänn för. Men för en själv kan de ju vara närmast ovärderliga. DA:s Pontus Ohlin rotar fram sju grejer som får honom att tänka på sin …

… farmor

Den här kantstötta lilla porslinstallriken ­ målade hon på en kurs ­någon gång. Kan få mig att tänka på alltifrån julknäck och stuvade makaroner till domherrar och Cliff Barnes. Förvarar den längst in i ett skåp.

… mormor

Hon brukade klippa mig. Mig och många andra. Ja, mormor drev en friser­salong i Avesta, och decennier
senare skulle jag upptäcka ­salongens neonskylt och delar av dess interiör inne på ett kafé med uttalat femtiotals­tema. Den här saxen, den är hon.

… farfar

En fotbollsmedalj som han vann i sin ungdom. Glömmer aldrig hur nöjd han var när han bänkade sig framför Tipsextra, då ­åkte Bridge-karamellerna fram. Eller när han berättade om gamla tider. Som när han sa upp sig från en sulfatfabrik i Hälsingland för ett byggjobb i Dalarna. Från en dag till en ­annan hade han därmed fördubblat sin timlön – från 60 öre till en krona och 20 öre. ”Det var mycket då, må du tro!”

… mamma

En sjuttiotalssommar gjorde vi som Fideli och Hampus, hon och jag. Ja, som barnen i tv-serien Den vita stenen, som ni kanske minns. Utförde man ett uppdrag åt den andre fick man den här stenen. Inget märkvärdigt. Om jag hojade till Konsum och handlade, så fick jag den. Och om hon lät mig ta en glass­pinne ifrån frysboxen, så fick hon den. Typ.

… morfar

Som liten pojk fick han sin ena arm skjuten i slamsor. ­Vådaskott. Amputation. Men ­livet gick vidare, och med en arm och ett lappländskt jävlar­anamma skulle han långt senare lära barnbarn hur man minsann både bygger vindskydd och ­klyver ved. Och så täljde han den här kåsan till mig – för hand. En hand.

… gammelmoster

Smeden som hon brukade ­svarva blev något av Smedjebackens eget signum några år. Lokalpressen rapporterade. Jag minns sportloven – is­tapparna, snölyktorna och ­patienserna som upptog halva köksbordet. Men särskilt minns jag doften av bränt trä från hennes lilla verkstad.

… morbror

Två dörrhandtag, det var det sista han gav mig innan han försvann den där augusti­natten. Dem och ett svartvitt fotografi på honom när han var i sin krafts dagar. Jag är ­säker på att det var hans sätt att ­säga farväl.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

En hjältes död

En hjältes död

Småbarnspappan Rolf Wickström dödades av nazisterna. Han var en av de första som avrättades i Norge under andra världskriget. I Söderhamn sörjde hans svenska släktingar.

Kriget mot facket – och en hjältes död

Småbarnspappan Rolf Wickström dödades av nazisterna. Han var en av de första som avrättades i Norge under andra världskriget. I Söderhamn sörjde hans svenska släktingar.

Dagens Arbete startar historiepodd

Dagens Arbete startar historiepodd

Dagens Arbete startar en ny podd om industriarbetarnas historia. I Lön & makt lyfter Harald Gatu och Anna Julius fram fem viktiga årtal som format din lön och dina villkor i dag.

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Harald Gatu och Anna Julius om striden om kollektivavtalet under finanskrisen.

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Harald Gatu och Anna Julius om övertidsblockaden som gav facket fördel efter 90-talskrisen.

Den stora oredan 1983 – när den svenska modellen (nästan) föll

Den stora oredan 1983 – när den svenska modellen (nästan) föll

Harald Gatu och Anna Julius om det glada 80-talet, som var allt annat än glatt för fackföreningsrörelsen.

Den längsta striden 1945 – om strejken som inte ville ta slut

Den längsta striden 1945 – om strejken som inte ville ta slut

Lön & makt, avsnitt 2: Harald Gatu och Anna Julius om den längsta striden, metallstrejken 1945.

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Harald Gatu och Anna Julius om industriarbetarnas historia. Avsnitt 1: Allt började på Hvilans gjuteri och mekaniska verkstad i Kristianstad.

Redo för disken i det nya folkhemmet

Redo för disken i det nya folkhemmet

Ramnäs bruk i Surahammar är mest känt för sina kättingar, men tillverkade även diskbänkar.

Lastbilar ut –  strumpor in

Lastbilar ut –  strumpor in

Det är kortfrisyrens år 1929, på Malmö strumpfabrik.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.