Industriarbetarnas tidning

Krafs för alla – utom en själv

7 december, 2018

Skrivet av

Nostaligi Många prylar man har skulle man inte ens få en spänn för. Men för en själv kan de ju vara närmast ovärderliga. DA:s Pontus Ohlin rotar fram sju grejer som får honom att tänka på sin …

… farmor

Den här kantstötta lilla porslinstallriken ­ målade hon på en kurs ­någon gång. Kan få mig att tänka på alltifrån julknäck och stuvade makaroner till domherrar och Cliff Barnes. Förvarar den längst in i ett skåp.

… mormor

Hon brukade klippa mig. Mig och många andra. Ja, mormor drev en friser­salong i Avesta, och decennier
senare skulle jag upptäcka ­salongens neonskylt och delar av dess interiör inne på ett kafé med uttalat femtiotals­tema. Den här saxen, den är hon.

… farfar

En fotbollsmedalj som han vann i sin ungdom. Glömmer aldrig hur nöjd han var när han bänkade sig framför Tipsextra, då ­åkte Bridge-karamellerna fram. Eller när han berättade om gamla tider. Som när han sa upp sig från en sulfatfabrik i Hälsingland för ett byggjobb i Dalarna. Från en dag till en ­annan hade han därmed fördubblat sin timlön – från 60 öre till en krona och 20 öre. ”Det var mycket då, må du tro!”

… mamma

En sjuttiotalssommar gjorde vi som Fideli och Hampus, hon och jag. Ja, som barnen i tv-serien Den vita stenen, som ni kanske minns. Utförde man ett uppdrag åt den andre fick man den här stenen. Inget märkvärdigt. Om jag hojade till Konsum och handlade, så fick jag den. Och om hon lät mig ta en glass­pinne ifrån frysboxen, så fick hon den. Typ.

… morfar

Som liten pojk fick han sin ena arm skjuten i slamsor. ­Vådaskott. Amputation. Men ­livet gick vidare, och med en arm och ett lappländskt jävlar­anamma skulle han långt senare lära barnbarn hur man minsann både bygger vindskydd och ­klyver ved. Och så täljde han den här kåsan till mig – för hand. En hand.

… gammelmoster

Smeden som hon brukade ­svarva blev något av Smedjebackens eget signum några år. Lokalpressen rapporterade. Jag minns sportloven – is­tapparna, snölyktorna och ­patienserna som upptog halva köksbordet. Men särskilt minns jag doften av bränt trä från hennes lilla verkstad.

… morbror

Två dörrhandtag, det var det sista han gav mig innan han försvann den där augusti­natten. Dem och ett svartvitt fotografi på honom när han var i sin krafts dagar. Jag är ­säker på att det var hans sätt att ­säga farväl.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Visst låg man mer förr

Visst låg man mer förr

DA:s Marcus Derland läste boken ”Alla tiders sex” och fick fördomar bekräftade – men också en och annan överraskning.

De fixade tändstickorna

De fixade tändstickorna

Tändstickor hade alla på den här tiden Och på Vänersborgs Tändsticksfabrik visste arbetarna hur stora stockar asp skulle göras om till små små stickor.

Skift med tangenter

Skift med tangenter

I den gamla ”Halda-fabriken”, strax intill Mörrums­ån, började man tillverka skrivmaskiner redan 1896. 1959 exporterade man till långt över hundra länder.

”Jisses vad fint det här blir om hundra år”

”Jisses vad fint det här blir om hundra år”

Att gallra och röja i skogen – det är det bästa Gunnar Wetterberg vet. Då släpper han tankarna på bokprojekt, Fråga Lund och allt annat.

Telefonen som skulle hålla i 40 år

Telefonen som skulle hålla i 40 år

Det är sommaren 1978 och
knapptelefonen Diavox har precis börjat serietillverkas vid LM Ericssons gamla fabrik på Ölandsgatan i Karlskrona.

Kanonstaden

Kanonstaden

Gunnar Lindstedt jobbade fem år som smed i Bofors vapenfabrik på 1970-talet och drömde om ett nytt samhälle byggt på kommunismens idéer.

Det skulle va husvagn …

Det skulle va husvagn …

Året är 1956. Man hade tre veckors betald semester och den kunde gärna tillbringas på en gräsplätt under skinande sol med gasoltub, parasoll, husgeråd.

Ordföranden som aldrig hann tillträda

Ordföranden som aldrig hann tillträda

Gunnar Andersson skulle bara göra ännu en utlandsresa innan han tog sig an arbetar­rörelsens finaste uppdrag: LO-ordförande.

Nödår, strejker, slit – och äventyr

Nödår, strejker, slit – och äventyr

Hur var det att vara arbetare för hundra år sedan? Med usel lön, eländiga villkor och en polis som sköt skarpt. DA:s Pontus Ohlin hittar ett gammal­t brev och söker svar.

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

Gideon Hazard kunde knappast förutse vilken historisk betydelse han skulle spela när han krävde tre öre mer i timmen.

Industrin och klimatet

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Algodlingen på bakgården vid Bäckhammars pappersbruk blev framgångsrik. Nu har algerna renat metaller på Boliden – och forskarna vill satsa i stor skala.