Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Alla vill ha kultur men få vill betala

25 januari, 2019

Skrivet av Carl Linnaeus

Carl Linnaeus är musikjournalist, författare och förläggare.

KrönikaJag är evigt tacksam att jag kan äta mig mätt.

Jag glider in i ett transliknande tillstånd. Det blir lätt så när jag skriver hårdrocksbok. Under de mörka vintermånaderna är mitt inre en ganska okej plats att befinna sig på. Där har jag min glöd. Den som gör livet värt att leva. Det är för den här glöden som jag jobbar. Kreativitet framför pengar. Just nu har jag råd att betala hyran. Äta mig mätt. Hålla mig varm. För det är jag evigt tacksam. 

För ett tag sedan var jag på Malmöfestivalen där jag signerade och sålde en bok som innehöll mina bästa och längsta hårdrocksreportage. Det kom fram en man. Han var lite äldre än jag. Byxorna var beige. Han tummade i min bok. Frågade om den var bra. Annars pratade han mest om sig själv. Om hur fiffig han var som läste om sina favoritartister på internet. Där är nämligen allt gratis. Jag sa att sådana texter oftast är snuttifierade. Den färglöse mannen var en dålig lyssnare. Han fortsatte prata om hur härligt det var att kunna se artister uppträda på festivalen. Gratis. Han verkade triumferande i sin spararglädje. Han köpte ingen bok. 

Alla vill ha kultur. Få vill betala för det. Allra minst politiker på högerflanken. De ska nu ge ett par hundra miljoner kronor mindre till kulturlivet. Det gör mig ledsen.

Efter varje gig får jag tjata på arrangören om bensinpengar så att vi kan ta oss hem igen. Det är inte kul.”

Jag har spelat i band i en herrans många år. Det är kul. Det ger mig något. Det verkar ge andra något. Publiken ser åtminstone glad ut när den applåderar. Efter varje gig får jag tjata på arrangören om bensinpengar så att vi kan ta oss hem igen. Det är inte kul. Men jag ska inte klaga. Det finns alltid de som har det värre. 

Jag befinner mig i Nashville. På huvudgatan är det ett evigt brus från alla barer som ligger vägg i vägg. Överallt erbjuds det levande musik. Framme vid scenen står det en kopp avsedd för dricks. Det är musikernas enda lön. Samtliga av dem bär pistol efter spelningen. På vägen hem blir de ofta överfallna då det är allmänt känt att de har på sig kontanter. Sångerskan som berättar det här för mig rycker på axlarna. Hon säger att det är ett smutsigt jobb, men någon måste göra det. Sedan sjunger hon. Hon är bra. Jag stoppar en sedel i koppen. Hoppas hon får behålla den.

Carl Linnaeus är musikjournalist, författare och förläggare.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Sjuka Samhall: Fackets roll

Samhallanställda känner sig svikna av facket

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”LO kan inte göra så jädra mycket”

”LO kan inte göra så jädra mycket”

Nu kommer krav på ett fack för Samhalls anställda, men LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson anser att det snarare är politikerna som måste ta ett större ansvar.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Skapa ett Samhallfack

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.