Industriarbetarnas tidning

Skogsbrandens stockar blir fint virke

18 februari, 2019

Färilasågens bark-maskin är fristående. En fördel när den arbetar med brandskadat timmer. Foto: Fredrik Swartling

Sotig miljövinst Efter sommarens omfattande skogsbränder ska sågverket i Färila rädda de träd som räddas kan. För bortom allt sot finns det fullgott virke att hämta.

Färila sågverk

Grundlades: 1949.
Volym (2018): 171 000 m3.
Anställda: 62 i hela anläggningen.
Kuriosa: Sågen lades ner i några månader mellan 2009 och 2010. Nu investeras det igen. Bland annat blir det en ny barkmaskin till sommaren.

Ca 120 000

kubikmeter stockar komme­r
Färila ha sågat till påsk.

Det är en ovan situation Setra Färila Sågverk befinner sig i. Det finns inga smarta ”så här gör du”-manualer för hur man gör när 21 000 hektar svensk skog har brunnit. Man får lov att ta en del på uppstuds.

Lennart Berglund är sågoperatör och fackklubbens ordförande. Han har jobbat på sågverket sedan 1993 och det här är första gången han behövt jobba med brandskadat timmer. I vanliga fall tar sågen i Färila bara emot gran berättar han.

40 000 fotbollsplaner brann upp

Men eld tar inte hänsyn till specifika trädslag. Och nu har sågverket fått ta emot massvis med tall. Så här års fryser terpentinen i tallen till. Och stammarna blir halkiga och besvärliga för maskinisterna att flytta runt på ute på gården.

Uppe i kontrollrummet sitter sågoperatören Stefan Larsson och håller i spakarna. Från hans skärmar går det att följa processen. Från stam till virke. Tallen gör att sågverket måste köras i en långsammare fart. Just nu går maskinerna bara
i 80 procent av normal fart. Kör man snabbare blir driftstoppen för många.

– Annars är mitt jobb väl som vanligt, eller nu när vi sågar tall så doftar det åtminstone lite bättre, säger Stefan Larsson.

Mekanikern Rickard Bruhn leder oss genom snön. Ovanför oss transporteras de svedda trästockarna på löpande band in i barkmaskinen. Rickard drar på sig ansiktsskyddet och kliver in i rummet där stockarna avbarkas. De stora klingorna som stocken matas igenom gör en kort process av barken. Jag hinner vara inne i någon minut innan hostan börjar. Hit kommer sågverkets mekaniker för att smörja in maskinens rörliga delar.

 I dag var det lite mer än vanligt där inne. Vädret verkar påverka hur mycket sot som hamnar i luften.

Rickard Bruhn

Vanligtvis ett jobb som görs ett par gånger i veckan. Nu görs det en gång per skift på grund av allt sot.

– I dag var det lite mer än vanligt där inne. Vädret verkar påverka hur mycket sot som hamnar i luften, säger Rickard Bruhn.

Då barken skyddar resten av trädet från eldsvådorna stannar allt sot i barkmaskinen. Och stammarna kan bli till fullgott virke. En vinst för miljön när skogen som fått avverkas kan bli virke i stället för bränsle, tycker Mattias Forslund, platschef på Setra Färila Sågverk.

För honom och de anställda har det varit en tuff period. De har sågat brandskadat timmer sedan i december och kommer att hålla på fram till påsk. Mycket arbetstid går åt till planering och problemlösning. Tid som måste tas från ordinarie verksamhet. Men förhoppningen är att sågverket ska bli bättre på att hantera oförutsägbara situationer i framtiden.

– Just nu är vi mitt inne i det. Efteråt får vi sätta oss ner och dra lärdomar av den här tiden, säger Mattias Forslund.

Utanpå är barken svedd. Men inuti är vedfibrerna oskadda.
Foto:: Fredrik Swartling

Brandskadade timrets väg

Mattias Forslund, platschef på Setra Färila Sågverk, berättar om timrets väg från skog till virke.

Avverkning
Varje dag kommer det in nytt brandskadat timmer till Färilasågen. Avverkningen av de drabbade skogarna pågår fortfarande. Där sker också en första gallring
av vilka träd som går att såga till virke.

Sortering
På mätstationen genomförs själva köpet av sågtimret, därefter sorteras stockarna efter träslag och dimension. Samt en extra kontroll om timret är sågbart. Träd där vedfibrerna tagit skada sållas bort. Sedan förvaras stockarna ute på gården till dess de ska sågas.

Sågning
När stammen väl har matats in i sågverket går det fort. På en kvart hinner trädet avbarkas, sågas och lagras till ett paket. När virket sedan har fått stå på tork i två till sju dagar har man till sist fullgott virke.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Det är en jävligt svår avtalsrörelse”

”Det är en jävligt svår avtalsrörelse”

Löneökningar brukade betyda mer pengar i plånboken. Inte längre. Avdelningsordförande Erik Jonsson åkte till Braviken för att uppmana sågverksarbetarna att ändå inte ge upp hoppet.

”Det känns förbaskat skönt”

”Det känns förbaskat skönt”

2020 kunde DA berätta om Seskaröbornas kamp för att öppna sågen på nytt. De lyckades, och i dag har den 31 anställda.

Nödår, strejker, slit – och äventyr

Nödår, strejker, slit – och äventyr

Hur var det att vara arbetare för hundra år sedan? Med usel lön, eländiga villkor och en polis som sköt skarpt. DA:s Pontus Ohlin hittar ett gammal­t brev och söker svar.

Schystare säkerhet på sågen

Schystare säkerhet på sågen

Iaktta och prata – utan pekpinnar. Så hjälper anställda på SCA:s sågverk i Rundvik varandra att välja säkra beteenden framför osäkra.

Äntligen! Nu öppnar sågen på Seskarö igen

Äntligen! Nu öppnar sågen på Seskarö igen

För tolv år sedan lades sågen ner. Men Seskaröborna gav aldrig upp. Tillsammans har de kämpat för att väcka den till liv igen.

Ring of fire

Ring of fire

Klockan är 16.48 i den brandskadade skogen i Kårböle i Hälsingland.

En hundraåring i Skinnskatteberg

En hundraåring i Skinnskatteberg

Fackklubben på Setras sågverk i Skinnskatteberg fyllde 100 år i fredags. Då blev det tårtkalas, i vår blir det en stor fest.

40 000 fotbollsplaner brann upp

40 000 fotbollsplaner brann upp

I somras kämpade Magnus Björk för att stoppa eldens framfart. Nu är han en av alla skogsmaskinförare som fäller miljontals svartbrända stammar. Ett sorgligt arbete som kräver extra säkerhetsrutiner.

60 anställda får gå när Setra lägger ner

60 anställda får gå när Setra lägger ner

Setra ger upp försöken att sälja sitt sågverk i Kalix, och lägger därför ned produktionen. Det drabbar 60 anställda, de flesta i produktionen. ”Beskedet kom som ett bombnedslag”, säger GS-facket

”Ingen ville ha appen”

”Ingen ville ha appen”

För att öka säkerheten testade man för tre år sedan en GPS-app på Bergkvist-Insjöns sågverk. Besökarna kopplade upp sina mobiler och blev synliga på kartan i truckhytterna. Men nu har projektet lagts ner.

Dagens Arbete historia Nya avsnitt ute nu!

”Något gagnande för arbetarna som klass utvinnes icke ur dessa tvister”

”Något gagnande för arbetarna som klass utvinnes icke ur dessa tvister”

Orden är den gamla Metallordföranden och socialdemokraten Fritjof Ekman som trodde på att alla på en arbetsplats skulle tillhöra samma fack. Men varför, och hur ser det egentligen ut i dag?

Ernst Wigforss – ett liv i folkhemmets tjänst

Ernst Wigforss – ett liv i folkhemmets tjänst

I det här avsnittet får du lära känna Ernst Wigfors, riksdagsmannen och ideologen som var en huvudperson i den socialdemokratiska framgångssagan på 1900-talet.

Kampen om makten på jobbet

Kampen om makten på jobbet

Vad hände egentligen med kampen om verkligt inflytande på arbetet? Jan Scherman, som en gång skrev en rasande debattbok i ämnet, gästar Dagens Arbete Historia.

Helene Ugland – braständaren som försvann

Helene Ugland – braständaren som försvann

I det här avsnittet berättas historien om en kvinna som haft stor påverkan på historien, men som också valde fel strider och därför fick sitt arbete sopat under mattan för att glömmas bort.

Därför hamnade kvinnorna i skymundan i arbetarrörelsen

Därför hamnade kvinnorna i skymundan i arbetarrörelsen

I slutet av 1800-talet strejkade arbetare för att hindra anställning av kvinnor. 2022 blir IF Metall ett feministiskt fackförbund. Vad hände däremellan? 

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.