Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

”Nästa års avtalsrörelse började i dag”

24 april, 2019

Skrivet av

Perspektiv Svensk basindustri halkar efter. Den har svårt att hitta rätt arbetskraft och hämmas av höga lönekostnader och krångliga tillståndsprocesser, enligt Industriarbetsgivarna. Men är livet så motigt, egentligen?

Harald Gatu, reporter.

I morgon torsdag presenterar stålkoncernen SSAB årets första kvartalsrapport som enligt Dagens Industri ”med råge slår både föregående kvartal och det första kvartalet i fjol”. Härom veckan rapporterades rekordsiffror från Sandvik, som visserligen definieras som ett verkstadsföretag men har fötterna i basnäringar som stålet och gruvorna.

Industriarbetsgivarna kallade politiker till seminarium i dag med en ödesmättad rubrik: Från stagnation till renässans för basindustrier – vilken väg väljer Sverige?

Visserligen anses den svenska basindustrin vara effektiv och dessutom ligga i framkant när det gäller att vara ekologiskt hållbar. Men värdet av det som produceras minskar, enligt en rapport som forskaren Nima Sanandaji skrivit åt Industriarbetsgivarna.

Enligt Sanandajis rapport har den svenska basindustrins produktionsvärde minskat med 7 procent under åren 2005 till 2017. I konkurrentländer som Finland och Tyskland har värdet av produktionen istället ökat med 5-7 procent under samma tidsperiod.

–Där är politiken mer industrivänlig, företagen får rätt personal och lönekostnaderna inte lika höga som i Sverige, enligt Sanandaji.

Han tycker att politikerna verkar vara mer intresserade av utvecklingen av dataspel än av tillverkningsindustrin. Han vet en del om dataspel själv efter att ha forskat om dem. Men det är industrin som är ekonomins motor, menar han.

– Sverige är också det industriland som har minst inslag av arbetsplatsnära lärande. Detta borde vara en central del av näringspolitiken, vi måste helt enkelt komma bort från det industrifientliga inslaget i svensk politik. Back to basics, det är vad som behövs.

Tillbaka till rötterna, alltså. Men det är bara möjligt om ”det politiska ramverket är det rätta” enligt Industriarbetarnas vd Per Hidesten.

– I dag saknas det politisk förståelse för industrin. Politikerna tar den för given, säger Per Hidesten.

Han efterlyser enklare regler för tillstånd så att exempelvis gruvor kan öppnas tidigare än nu. Bättre kompetensförsörjning så att företagen kan ersätta den tredjedel av dagens anställda som pensioneras inom tio år. Och han kräver en ny arbetsrätt ”som behövs för bättre produktivitet”.

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S), en av fyra inbjudna politiker, höll inte med om att regeringen var ointresserad av industrin.

– Det hände rätt mycket under förra mandatperioden, sa hon och hänvisade till både den breda energiuppgörelsen och regeringens program för nyindustrialisering.

– Vi har gått från ett tillstånd då industrin ansågs vara ”basically gone” till att skapa stabila, långsiktiga förutsättningar för att industrin ska kunna växa.

Seminariet med dess rapport kanske var tänkt som en led i ett upplysningsarbete bland folkvalda. Men man kan också se Industriarbetagivarnas utspel som en uppvärmning inför kommande avtalsrörelse. Ett av huvudbudskapen är ju att lönekostnaderna i svensk basindustri är för höga.

Den genomsnittliga personalkostnaden i sex basindustrier för åren 2014-2016 ligger enligt rapporten på 62 000 kronor. Drygt 12 000 kronor mer än i konkurrentländer som Finland och Tyskland.

Att jämföra löner mellan länder är vanskligt. I rapporten mäts skillnaderna i en gemensam valuta, i svenska kronor. Man kan också jämföra ökningstakten i respektive lands nationella valuta. Då hamnar löneökningstakten i Sverige strax under den tyska och en bra bit över den finska för åren 2013-2017.

Men man kan komplicera det hela ytterligare genom att ta hänsyn till växelkursen. Det är det som kallas relativ arbetskraftskostnad. Till exempel: om kronans värde sjunker mot andra valutor blir priset på arbetet billigare i Sverige jämfört med konkurrentländerna. Det är just det som har hänt under senare år då Riksbanken genom nollräntan medvetet försvagat värdet på kronan.

Därför har den finska relativa arbetskraftskostnaden efter 2013 närmat sig den svenska. Och den tyska ligger en bit över den svenska. Allt enligt rapporten Globala arbetskraftskostnader i tillverkningsindustrin från en annan part, Facken inom industrin.

Svensk basindustri behöver en kostnadskontroll, sa Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.

– Arbetskraftskostnaderna i Sverige är bland de högsta i världen. En tydlig nedväxling av löneökningstakten och ökad produktivitet krävs för att basindustrin ska återfå internationell konkurrenskraft

Nästa års avtalsrörelse började den 24 april 2019.

En kommentar till “Nästa års avtalsrörelse började i dag

  • Håhå jaja har vi hört den visan förut. Lägre lön och hårdare arbete är medicinen enligt Per Hidesten. De har hävdat samma åsikt sen 1800-talet. Inte blir det trovärdigare för att man har beställningsrapport i grunden. Svenska arbetare är välutbildade och konkurrenskraftiga! Därför ska vi ha en del av de vinster som flödar in och en rejäl lönehöjning nästa avtalsrörelse!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Irritation över Holmens extra utdelning

Irritation över Holmens extra utdelning

En halv miljard i extra utdelning ska kompensera aktieägarna för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.

Bonusmiljonerna berör inte bara några chefer

Bonusmiljonerna berör inte bara några chefer

117 miljoner kronor extra till Volvocheferna. En liten del av helheten, men en stor fråga för ett företag som vill gå i takt med tiden, skriver Harald Gatu.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

Avtalen går snart ut och mycket handlar förstås om lönen. Vi har besökt några industriarbetsplatser där siffran i lönekuvertet är central.

Avtal 2020: ”Lönebudet är pinsamt”

Avtal 2020: ”Lönebudet är pinsamt”

Industrifacken kräver 3,0 procent i årliga löneökningar. Nej, säger arbetsgivarna och erbjuder 1,4 procent. Reaktionerna lät inte vänta. På Brand Factory tycker fack och anställda att budet är för lågt.

”Övertid är enda sättet att få upp lönen”

”Övertid är enda sättet att få upp lönen”

På Vida packaging logistics i Järna ligger lönerna från 21 450 kronor i månaden. Samtidigt som arbetsgivarnas bud i vårens avtalsrörelse ligger på 1,4 procent.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.