Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

15 april, 2019

Debatt Runt om i världen lämnar skolungdomar sina klassrum för att demonstrera. Greta Thunberg-effekten är en inspirerande kraft som väcker tankar: Hur kan vi undvika att arbetstagarna får betala priset när utsläppen ska minska? Hur påverkas världens industrier och hur kan fackförbunden pressa på för att stärka kopplingen mellan klimatet och en jämlik arbetsmarknad?

Om skribenten:

Sofia Östmark är kanslichef Union to Union, den svenska fackföreningsrörelsens bistånds- och solidaritetsorganisation.

Enligt världsfacket ITUC har fackförbunden 207 miljoner medlemmar globalt, vilket betyder att arbetstagarna är organiserade i världens största folkrörelse. Facken har en avgörande roll att spela. Tidigare har diskussioner funnits om att världen måste välja: antingen skapar vi arbetstillfällen och tillväxt eller så prioriterar vi respekten för klimatet, miljön och planetens begränsningar.

I dag vet vi dessa val inte måste stå emot varandra. Människor behöver inte se klimatförändringarna uteslutande som ett förlamande hot utan också som en möjlighet, där visserligen tiden är knapp. Den nödvändiga omställningen handlar inte bara om att fasa ut förorenande industrier utan också om nya jobb, nya industrier, ny kompetens, nya investeringar och möjligheten till en mer jämlik, hållbar och resilient ekonomi.

FN:s arbetslivsorgan ILO har konstaterat att det kommer att genereras runt 24 miljoner klimatvänliga jobb under de kommande åren. Den globala industrisektorn för förnyelsebar energi skapade också över tio miljoner jobb bara under 2017, en siffra som säkerligen har stigit sedan dess. Samtidigt står tillverkningsindustrin globalt för en fjärdedel av den primära resursutvinningen, cirka 35 procent av den globala elanvändningen och mer än 20 procent av koldioxidutsläppen. Därför är tillverkningsindustrin i fokus för den gröna omställningen.

Arbetstagare, industrier och samhällen som är beroende av fossila bränslen hittar inte nya vägar över natt. Oron riskerar att växa inför en framtida, skarpare klimatpolitik som ser ut att särskilt drabba dem som redan lever på marginalen. Här i Sverige har vi ett socialt skydd- och välfärdssystem som, mer eller mindre, underlättar för dem som går från ett jobb till ett annat. Så ser det inte ut i många andra delar av världen.

Vi lever i en global värld där ekonomin och industrierna länkas samman. Facken måste nå ut med kravet på att den nödvändiga omställningen av arbetsmarknaden även inkluderar människorna i länder med utbredd fattigdom. När vi i Sverige blir mer klimatmedvetna och använder elbilar och elcyklar blir komponenterna i batterierna en allt angelägnare fråga.

I en ny och uppmärksammad granskning visar nyhetssajten Breakit att över hälften av Sveriges största elcykeltillverkare inte vet varifrån batterierna till deras cyklar kommer, vad batteriernas olika delar egentligen innehåller och hur arbetstagarnas villkor ser ut i produktionskedjan.

Vilken roll kan de globala facken spela när vi går mot en fossilfri ekonomi och en klimatvänlig värld där arbetstagarnas rättigheter respekteras? För mer en tio år sedan började fackföreningar runt om i världen engagera sig i frågan om en rättvis omställning till ett hållbart samhälle. Det handlar om att säkerställa att de mest utsatta grupperna och individerna på arbetsmarknaden i länder med utbredd fattigdom inte blir de som råkar i kläm.

Begreppet ”Just Transition” har under det senaste året blivit allt mer omtalat och ingår tack vare fackens arbete i flera klimatöverenskommelser. En ”Just Transition” visar att en rättvis omställning inte bara är möjlig utan också nödvändig för att nå FN:s globala mål för hållbar utveckling, där ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet binds samman.

Facken jobbar redan för att förändra regler och lagstiftning, för att få in miljö- och klimatklausuler i kollektivavtal och utvecklar sin gröna profil för att stärka positionerna vid förhandlingsborden. Behovet av samarbete och social dialog lyfts också. I det här arbetet blir det internationella fackliga arbetet centralt.

Slingrig väg för elbilens batteri

De svenska fackförbunden, via deras arbete genom Union to Union, är mycket betydelsefulla för att stärka lokala fackföreningars styrka och kapacitet. Som facklig biståndsaktör ser vi vikten av ökad, global medvetenhet kring utsatta gruppers rättigheter på arbetsmarknaden och att dessa rättigheter inte åsidosätts i klimatarbetet.

Vi har en komplicerad utmaning framför oss och som kräver ett massivt engagemang från fackföreningsrörelsen. Jag hoppas att Greta Thunberg-effekten sprider sig och utvecklas till en sammanhållen vision om en ”Just Transition” och en rättvis ekonomi, där ingen människa lämnas utanför. Och jag hoppas att facket fortsätter att driva denna fråga med kraft.

Sofia Östmark
Kanslichef
Union to Union

2 kommentarer till “Fackens roll avgörande för en rättvis framtid

  • Gröna skatteväxlingar kan vara en nyckel till att kombinera ekologisk och social hållbarhet. En sådan är att växla en avskaffad trafikförsäkringsskatt mot höjd koldioxidskatt på fossila drivmedel.

  • Är glad och tacksam över Union to Union stöd och engagemang i klimatfrågan genom åren. Tyvärr Sofia Östmark har jag inte sett något av det du skriver om bland svensk fackföreningsrörelse. Transport har försökt bla med stöd från er (resulterade i boken Transport och Klimathotet). Internationellt har ITUC, federationer och fackförbund arbetat aktivt med klimatfrågan, vi ligger långt efter i Sverige. Nu är det dags för svensk fackföreningsrörelse att vakna och göra något konkret. Ett sådant förslag skulle kunna vara införandet av ”gröna skyddsombud” https://arbetet.se/2018/10/05/grona-skyddsombud-lyfter-klimatfragan/
    En rättvis omställning kräver också en omställning.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Vi sviker inte – vi kämpar”

”Vi sviker inte – vi kämpar”

I dag behöver vi lägga mer än en heltidstjänst för att någorlunda kunna möta våra medlemmars behov på Samhall, skriver IF Metalls Birgit Birgersson Brorsson.

Vad jag ska kramas när det här är över

Vad jag ska kramas när det här är över

Johan Airijoki: Efter pandemin vill jag gå loss med kindpussarna.

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

Det pågår ett arbete om att utbilda flera av våra förtroendevalda på olika nivåer på Samhall. Men i slutändan är det ägarna som måste ändra på vinstkravet, skriver Nicklas Nilsson, avtalsansvarig på Fastighets.

Sommar, sol – och usla villkor

Sommar, sol – och usla villkor

Vill vi ha ett skogsbruk som inte bygger på att migrantarbetare utnyttjas, så måste prispressen upphöra och avtalen följas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi utformar framtidens trygghet

Vi utformar framtidens trygghet

En trygg arbetsmarknad måste också omfatta visstidsanställda, inhyrda, och alla vars jobb som förändras av den tekniska utvecklingen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Välkommen till jobbet, alla nya!

Välkommen till jobbet, alla nya!

Att ta emot sommarjobbare är viktigt, för arbetsplatsen, för samhället och för oss som människor, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

Ska vi erövra framtiden igen?

Ska vi erövra framtiden igen?

Daniel Mathisen läser Ulf Lundells Vardagar och känner sorgen blandas med hopp.

Du kanske också vill läsa…

”S och LO måste enas om en grön politik”

”S och LO måste enas om en grön politik”

Miljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

”Det behövs en tydlig politik”

”Det behövs en tydlig politik”

Sverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

Nu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

Ska vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

”En klimatstrejk riktar kraven åt rätt håll”

”En klimatstrejk riktar kraven åt rätt håll”

En generalstrejk för klimatet riktar kraven gentemot politikerna – till skillnad från exempelvis bensinskatt, som mest drabbar vanliga arbetare utan att ge några långsiktiga lösningar, skriver medlemmarna i verkstadsklubben på RZ Zam Parts, i Karlstad

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

”I stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett som vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor eller sänka fordonsskatten för dem som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra”, skriver Kennet Bergqvist.

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

Hade bensinupproret verkligen varit för landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice, skriver skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.