Industriarbetarnas tidning

Så lyckas du – här är Samans bästa grilltips

5 juli, 2019

Skrivet av Ricardo Burrows

En stor nypa tålamod, rätt verktyg och goda kryddor är bra steg på vägen mot den perfekta grillningen. Och att använda rökved är ett enkelt sätt att höja maten till nya nivåer. Saman Nazar delar med sig av sina bästa tips.

Foto: Fredrik Swartling

1. Ha tålamod

Bra grill tar tid. För bästa resultatet vill du grilla fram en fin yta över elden. Och sen tillaga maten i indirekt värme. I en klotgrill kan du se till att lägga kolet vid ena sidan av gallret.

Foto: Fredrik Swartling

2. Använd ved

Med hjälp av träbitar kan du höja nivån på din grillning. Träbiten lägger du på kolbädden och den ger maten en rökig smak. Kom ihåg att vissa träslag passar bättre än andra beroende på vad du grillar.

I dag finns det en mängd olika vedsorter att välja mellan. Både inhemska och från utlandet.

Att använda sig av rökved är som att använda vilken krydda som helst. Maten kommer såklart smaka rökt, men olika träslag avger olika smak med säregen karaktär. Al och en är exempel på traditionella svenska smaker. Medan de som är frälsta av amerikansk barbecue inte misstar smaken av hickory och mesquite.

I butik hittar man rökved antingen i chunks eller spån. Jag själv föredrar chunks då spån måste blötläggas i en timme innan de åker på grillbriketterna. Om du använder dig av chunks så sprider du ut dem över och runt omkring elden.

När röken från grillen fått en blå, nästan osynlig färg är du redo att grilla. Då har trät torkat ut och får tillräckligt med syre för att den ska avge en god och smakrik rök. Om du vill göra det enkelt för dig så är ek ett utmärkt allt-i-allo trä som passar till det mesta. Annars kan ni läsa mina bästa tips här nedan.

Välj rätt rökved

Nöt: När jag grillar nötkött vill jag göra det low-and-slow på klassiskt barbecue vis. Då är det hickory som gäller.

Kyckling: Den fruktiga och milda smaken från körsbär tycker jag passar jättebra till kyckling.

Fläsk: Inget slår äppelträd. Den har en söt fruktig smak. Och det är logiskt när man tänker efter. Grisar älskar äpplen, och fläsk är gott med äppelmos.

Lamm: När jag grillar lamm använder jag mig gärna av mesquite. Den är väldigt lik hickory, men med en ännu starkare rökig smak.

Lax: Till en laxsida använder jag gärna ek. Den ger fisken en fin färg men är samtidigt mild i smaken

Fisk & Skaldjur: Här kör jag traditionella smaker. Den lite syrliga smaken av al passar underbart till fisk och skaldjur.

Foto: Fredrik Swartling

 

3. Köp skorstenständare

Kostar ett par hundralappar, men du slipper köpa tändvätska och framför allt smaken av den. I stället får du jämn och fin glöd på rekordtid.

 

 

”Jag använder mig av mycket ghee (klarifierat smör), det tillför mycket smak och klarar höga temperaturer.” Foto: Fredrik Swartling

4. Glöm inte kryddorna!

Grillat gifter sig bra med kryddor. Sockret i många kryddblandningar gör också att du får en fin färg på maten. Experimentera med olika kryddor eller gör en egen blandning!

Berättat för: Ricardo Burrows

Tre frågor

Kol eller briketter?

”Använd grillkol om du snabbt vill komma upp i höga temperaturer för att grilla en korv eller så. Grillbriketter har en längre brinntid och passar utmärkt för amerikansk barbeque.”

Hur varmt ska det vara?

”Ska du grilla fram bra ränder ska du upp i 200 grader. Om du inte har en termometer så kan du hålla handen ett par centimeter från gallret. Klarar du inte att hålla kvar den i tre
sekunder så är du hemma.”

Vad menas med barbeque?

”En klassisk barbeque ska ligga runt 125 grader. Varje brikett ger dig ungefär 8–10 grader. Jag börjar med 15 briketter, och när de har fått en fin glöd lägger jag på tre till.
De håller kvar temperaturen när de gamla briketterna tröttnar.”

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.