40 år av bombhot, mord och politik

Publicerad 2019-09-09, 09:00 Uppdaterad 2020-10-13, 19:43

Tidslinje Högerextremismen har tagit olika former de senaste 40 åren. Här är några händelser som präglat Sverige.

Den avhoppade nazisten

Ökad vit makt-aktivism

I april publicerade tidningen Expo en undersökning från 2018 som visar att vit makt-aktivismen når nya toppnivåer.

Totalt genomfördes under förra året 3 938 aktiviteter. År 2017 var siffran 3 660 och 2016 3 064.

Exempel på aktivism är propagandaspridning, kampförberedande träning och manifestationer.

De flesta aktiviteterna under 2018 kan härledas till fyra grupper: Alternativ för Sverige, Det fria Sverige, Nordisk ungdom och Nordiska motståndsrörelsen.

Så har det gått i valen

Högerextrema partier har genom åren lyckats komma in i kommunfullmäktige men har haft svagt stöd i riksdagsvalen:

Nordiska rikspartiet
(1956–2009)
Det finns inga säkra siffror. Forskare har beräknat rösterna till cirka 500. Själva uppgav de 6 000 röster, något som forskare inte bedömer som trovärdigt.

Nationalsocialistisk front
(1994–2008)
I valet 2006 ställde partiet upp till fullmäktige i sex kommuner men partiet fick inte några mandat. I riksdagen fick partiet 1 417 röster, 0,03 procent av rösterna.

Nationaldemokraterna
(2001–2014)
I riksdagsvalet 2010 fick Nationaldemokraterna 1 141 röster, vilket motsvarar 0,02 procent av rösterna. De fick två kommunala mandat i Södertälje och ett i Nykvarn.

Svenskarnas parti
(2008–2015)
I valet till kommunfullmäktige i Grästorps kommun 2010 fick partiet 102 röster (2,8 procent) och ett mandat. Svenskarnas parti blev därmed det första nazistiska parti som suttit i en folkvald församling i Sverige sedan 1940-talet.
Under mandatperioden 2010–2014 fick partiet representation i kommunfullmäktige i Lidköping, Nykvarn, Mönsterås och Hedemora.
I riksdagsvalet 2014 slutade de på 4 189 röster, eller 0,07 procent. Partiet ställde upp med kandidater i 34 kommuner. De blev invalda på ett mandat för Sverigedemokraterna i Säters kommun.

Nordiska motståndsrörelsen
NMR satt i kommunfullmäktige i två kommuner efter valet 2014, i Ludvika och under 2017 fick de en ordinarie plats i Borlänge.
I valet 2018 försökte de komma in i kommunfullmäktige i Ludvika, Kungälv och Boden. De fick inte ett enda kommunalt mandat. I riksdagsvalet 2018 fick de 0,03 procent av rösterna.

Läs mer: historia högerextremism NMR politik rasism Sverigedemokraterna