Industriarbetarnas tidning

40 år av bombhot, mord och politik

9 september, 2019

Tidslinje Högerextremismen har tagit olika former de senaste 40 åren. Här är några händelser som präglat Sverige.

Den avhoppade nazisten

Ökad vit makt-aktivism

I april publicerade tidningen Expo en undersökning från 2018 som visar att vit makt-aktivismen når nya toppnivåer.

Totalt genomfördes under förra året 3 938 aktiviteter. År 2017 var siffran 3 660 och 2016 3 064.

Exempel på aktivism är propagandaspridning, kampförberedande träning och manifestationer.

De flesta aktiviteterna under 2018 kan härledas till fyra grupper: Alternativ för Sverige, Det fria Sverige, Nordisk ungdom och Nordiska motståndsrörelsen.

 

Så har det gått i valen

Högerextrema partier har genom åren lyckats komma in i kommunfullmäktige men har haft svagt stöd i riksdagsvalen:

Nordiska rikspartiet
(1956–2009)
Det finns inga säkra siffror. Forskare har beräknat rösterna till cirka 500. Själva uppgav de 6 000 röster, något som forskare inte bedömer som trovärdigt.

Nationalsocialistisk front
(1994–2008)
I valet 2006 ställde partiet upp till fullmäktige i sex kommuner men partiet fick inte några mandat. I riksdagen fick partiet 1 417 röster, 0,03 procent av rösterna.

Nationaldemokraterna
(2001–2014)
I riksdagsvalet 2010 fick Nationaldemokraterna 1 141 röster, vilket motsvarar 0,02 procent av rösterna. De fick två kommunala mandat i Södertälje och ett i Nykvarn.

Svenskarnas parti
(2008–2015)
I valet till kommunfullmäktige i Grästorps kommun 2010 fick partiet 102 röster (2,8 procent) och ett mandat. Svenskarnas parti blev därmed det första nazistiska parti som suttit i en folkvald församling i Sverige sedan 1940-talet.
Under mandatperioden 2010–2014 fick partiet representation i kommunfullmäktige i Lidköping, Nykvarn, Mönsterås och Hedemora.
I riksdagsvalet 2014 slutade de på 4 189 röster, eller 0,07 procent. Partiet ställde upp med kandidater i 34 kommuner. De blev invalda på ett mandat för Sverigedemokraterna i Säters kommun.

Nordiska motståndsrörelsen
NMR satt i kommunfullmäktige i två kommuner efter valet 2014, i Ludvika och under 2017 fick de en ordinarie plats i Borlänge.
I valet 2018 försökte de komma in i kommunfullmäktige i Ludvika, Kungälv och Boden. De fick inte ett enda kommunalt mandat. I riksdagsvalet 2018 fick de 0,03 procent av rösterna.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Den avhoppade nazisten

Den avhoppade nazisten

Sven-Erik Källman trodde han lämnat hatet bakom sig. I stället kom samtalet som fick honom att förstå: han kunde inte längre fly. I dag är han fackligt förtroendevald och S-politiker.
Men får man en andra chans och kan man förlåta sig själv?

L är både symptom och motor i högergiren

L är både symptom och motor i högergiren

För Liberalerna är det just nu anpassning högerut som gäller – ända till högernationalismen. Det är en sorglig utveckling av ett parti som aldrig riktigt gjort upp med bilden av ”vi och dem”, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

Även vi bör återuppta diskussionen om att förbjuda militanta nazistorganisationer som NMR, skriver journalisten Lisa Bjurwald

Alltid minnas, aldrig normalisera

Alltid minnas, aldrig normalisera

Plötsligt har det där brunblå blocket som ansågs omöjligt för några år sedan blivit verklighet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

Arbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig, skriver historikern Henrik Arnstad

Fira demokratin och lär av historien

”Demokratin kan aldrig tas för given utan måste alltid värnas om och om igen. Måtte liberaler och socialdemokrater än en gång visa prov på den modiga samarbetsviljan”, skriver Helle Klein.

”Nationalism är farligt för mänskligheten”

”På Balkan ställde nationalisterna grupper mot grupper, och det var början till ett av historiens värsta folkmord.” Krigsveteranen och industriarbetaren Kennet Bergqvist uppmanar alla att rösta bort rasism och nationalism i valet.

Vakna upp – bilda motstånd

Vakna upp – bilda motstånd

Vänner, det är allvar nu. Det är dags att vakna. Fascismen och nazismen marscherar åter gatorna runtom i Europa och i vårt eget land.

Kampen om fikarummet

Kampen om fikarummet

Rasismen har blivit ett arbetsmiljöproblem. Arbetare ställs mot arbetare i fientliga samtal under rasterna. Nu ändrar facket strategi – följ med DA på kurs i Blekinge.

Mardrömmen måste bekämpas med jämlikhet

Mardrömmen måste bekämpas med jämlikhet

Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein jämför presidentvalet med morgonens snöfall i Stockholm: ”snöstorm, isvindar och ingen sikt framåt. Det känns tungt och osäkert. Men ett är säkert: kampen för människovärdet får aldrig upphöra.”

Avtal 2023

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.