Industriarbetarnas tidning

”Redan tillräckligt pressat”

5 september, 2019

Skrivet av PONTUS OHLIN och MARIE EDHOLM

Pappersfibrer kan återvinnas sju gånger. Sedan bränns den och blir energi. Källa: FTI

Pappersbranschen är kritisk till det nya återvinningssystemet. Det gagnar varken miljön eller affärerna, menar man.

– I värsta fall riskerar ju våra medlemmar att förlora jobbet, säger Conny Nilsson, samhällspolitisk ombudsman på Pappers.

Producentansvar

Infördes 1994 och innebär att de som producerar vissa varor har ansvar för att samla in och ta hand om dem när de kastas.

Gäller för returpapper (tidningar), glas-, metall-, pappers- och plastförpackningar samt batterier, bilar, däck, el/elektronik, läkemedel och radioaktiva produkter.

Ska motivera producenterna att ta fram mer resurssnåla produkter som är lätta att återvinna. Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) ansvarar för insamling av
förpackningar och papper.

Den årliga kostnaden på cirka en miljard kronor täcks av intäkter från försäljning av returmaterial samt av en förpackningsavgift som alla producenter betalar.

Det gäller dock inte returpapper, där pappersindustrin står för kostnaden direkt.

I slutändan läggs kostnaden på priset för förpackningen eller tidningen.

Syftet med reformen är alltså att samla in ännu mer returpapper. Till saken hör dock att Sverige och svenskarna redan är världsbäst på den saken, att samla in och stoppa papper i rätt behållare. I dag samlas och återvinns över 90 procent av allt papper som produceras.

Conny Nilsson tycker att regeringens förslag är ”helt uppåt väggarna”.

– Politikerna borde i stället satsa mer resurser på att återvinna sådant material som utgör ett större miljöproblem – som plasten – än att slå sönder ett system som har fungerat så bra i så många år, säger han.

Han pekar också på att återvinningssystemet kommer att svida hårt i pappersbrukens kassakistor.

Troligtvis kommer den ökade insamlingskostnaden att leda till att priset på tidningspapper höjs med ”50 till 70 procent, eller ännu mer”, säger han. Något som i sin tur riskerar att leda till höjda priser på papperstidningar och därigenom färre tidningsköpare.

Alltså. Minskad efterfrågan på tidningar – mindre efterfrågan på papper – minskat behov av arbetskraft. Det vill säga minskat behov av pappersarbetare.

– I värsta fall kan detta alltså hota jobben på sikt, särskilt på tidningspapperssidan, säger Conny Nilsson.

Det här är inte bara ett problem för Hylte, utan för alla enheter som över huvud taget arbetar med tryckpapper. Alla som sätter tryckpapper på marknaden blir ju kostnadsansvariga.

Håkan Naij, platschef på Stora Enso i Hyltebruk

Men vad säger producenterna då? Är de lika bekymrade som facket? Och på vilket sätt drabbar det här bruken i till exempel Lilla Edet, Mariestad, Hyltebruk och Mariestad?

Stefan Montarius, fabrikschef på Essity i Lilla Edet, säger att han ännu inte är tillräckligt insatt i frågan. Men, fortsätter han:

– En fördyring av den produkt som vi använder oss av är naturligtvis inte bra. Det ser vi absolut inte positivt på. Det är ju tillräckligt pressat som det är redan nu.

Platschefen i Mariestad, Tomas Lindstrand, svarar kort i ett mejl:

– Vi övervakar denna förändring och de diskussioner som pågår och har ännu inte fattat några beslut om åtgärder på Metsä Tissue i Mariestad.

Även Håkan Naij, platschef på Stora Enso i Hyltebruk, har svårt att svara på några frågor i dagsläget.

– Även om beslutet är på plats så är det mycket som behöver redas ut. Det är helt enkelt för tidigt att säga vad det här i slutändan kommer att innebära, säger han.

Han uppger att han är bekymrad.

– Ja, jag är väldigt orolig. Men det här är inte bara ett problem för Hylte, utan för alla enheter som över huvud taget arbetar med tryckpapper. Alla som sätter tryckpapper på marknaden blir ju kostnadsansvariga.

Arvid Sundblad, vd för Fiskeby Board i Fiskeby:

– Hela återvinningssystemet blir naturligtvis dyrare, framför allt i landsbygd, och då blir det konsumenten som i slutändan får betala för det.

Vad skulle vara det värsta för Fiskebys del?

– Att råvaran blir så dyr och att vi inte längre kan konkurrera. Om inte vi har en råvara som är tillräckligt konkurrenskraftig, då kommer vi inte längre ha råd att ta hand om den.

– Värst tror jag att tidningarna drabbas. Men om råvarupriset går upp och vad
som händer i framtiden är för tidigt att säga nu.

Gunvor G Ericson, t v , statssekreterare  till klimatminister och vice statsminister Isabella Lövin (MP).

Regeringen har inte tid att svara

Varken minister eller statssekreterare har tid att svara på frågor från Dagens Arbete.

I reportaget riktar flera aktörer kritik mot de nya reglerna och hur regeringen har drivit igenom dem. Dagens Arbete har vänt sig till regeringen för att de ska ha möjlighet att svara på kritiken samt ett antal frågor vi ville ställa.

Hur kommer det sig till exempel att en ordentlig konsekvensutredning av kostnaderna inte har gjorts? Om investeringskostnaderna landar runt 13,5 miljarder, som den externa konsultrapporten visar, är då just fastighetsnära insamling den åtgärd som ger mest miljönytta för pengarna? Och är risken för förlorade jobb på pappersbruk, tryckerier och tidningar ett rimligt ”pris” att betala för att underlätta hushållens återvinning?

Under två veckors tid hade vi upprepad kontakt med presstjänsten på miljödepartementet, dit vi även mejlade våra frågor. Varken miljö- och klimatminister Isabella Lövin (Mp) eller statssekreterare Gunvor G Ericson hade tid att svara på våra frågor, fick vi veta.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Det blir väldigt mycket dyrare”

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tryck på paus, Isabella Lövin

Tryck på paus, Isabella Lövin

Det nya direktivet är ogenomtänkt för återvinning riskerar att få förödande konsekvenser på en bransch som faktiskt i dag är riktigt bra på återvinning, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Enklare återvinning kan hota jobben

Enklare återvinning kan hota jobben

Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

Förvånansvärt lätt att sortera soporna rätt

Förvånansvärt lätt att sortera soporna rätt

Först vågade de inte ta bort den blandade soptunnan. Men källsorteringen i lunchrummet gick över förväntan. Nu sorteras minsta skräp på Hällingsjö Hus.

Nu ska vattnet renas på fabriken

Nu ska vattnet renas på fabriken

Xylem i Emmaboda utvecklar ett eget reningsverk för att återanvända regn- och processvatten.

Vad gör jag med korken till mjölken?

Vad gör jag med korken till mjölken?

Hur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Labbet som drar till havs

Labbet som drar till havs

Hur är vattnet ­utanför ­Holmen i Hallstavik? Är det tillräckligt rent? Det vet brukets ­labbpersonal som tar prover med jämna mellanrum.

Många vinster med eldrivet under jord

Många vinster med eldrivet under jord

1 030 meter ner i underjorden ska eldrivna lastmaskiner ta Kristinebergsgruvan in i framtiden. Redan nu märker bergarbetare att arbetsmiljön blivit bättre.

Det rullar på

Det rullar på

Ögonblicket: Klockan är 13.49 på DS Smith i Värnamo.

Många orsaker till det skenande elpriset

Många orsaker till det skenande elpriset

Ekonomin återhämtar sig och då behövs mer el. Men energisystemet hänger inte med. Vi följde elens väg fram till uttaget för att reda ut hur priset sätts.

DA granskar skuggsamhället

Åtal mot bolaget som städade hos statsministern

Åtal mot bolaget som städade hos stats­ministern

Företagaren som anlitat svart arbetskraft för att städa Magdalena Anderssons villa, åtalas för brott mot utlänningslagen. Städerskan Chilo kommenterar: ”Nyheten gör mig glad, äntligen skipas rättvisa.”

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Statsministerns städerska fick svarta pengar direkt av ägaren till städbolaget. Hans tidigare firma är dömd för ekonomisk brottslighet och han själv är ökänd hos facket som en oseriös aktör.

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.

Vi städar Sverige – utanför lagen

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder.
Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

Kan fackförbunden göra mer för att få bukt med skuggsamhället? Nu svarar LO-ordföranden Susanna Gideonsson på kritiken. ”När allt ser bra ut på papperet måste vi ha någon som slår larm”, säger hon.

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Till Syndikalisterna söker sig människor i hopp om att få ut löner som deras arbetsgivare struntat i att betala. Flera har försökt få hjälp av de LO-förbund som finns på arbetsplatsen, men utan resultat.

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Genom regionala ”Akrim-center”, liknande dem i Norge, vill regeringen städa upp på svensk arbetsmarknad.

”Hela branscher korrumperas”

”Hela branscher korrumperas”

Grov brottslighet, människohandel och modernt slaveri – kriminaliteten är omfattande på svensk arbetsmarknad. Nu krävs förändringar på en rad områden, säger Ola Pettersson, ordförande i Delegationen mot arbetslivskriminalitet. 

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

”När vi följer pengarna så ser vi att ersättning betalas ut, men sen går tillbaka igen. Arbetarna har alltså inte fått behålla pengarna”, säger Skatteverkets samordnare Nina Blomkvist.

De jobbade med syra utan skyddskläder

De jobbade med syra utan skyddskläder

Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.

Så har skugg­samhället vuxit fram

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.