Industriarbetarnas tidning

”Redan tillräckligt pressat”

5 september, 2019

Skrivet av PONTUS OHLIN och MARIE EDHOLM

Pappersfibrer kan återvinnas sju gånger. Sedan bränns den och blir energi. Källa: FTI

Pappersbranschen är kritisk till det nya återvinningssystemet. Det gagnar varken miljön eller affärerna, menar man.

– I värsta fall riskerar ju våra medlemmar att förlora jobbet, säger Conny Nilsson, samhällspolitisk ombudsman på Pappers.

Producentansvar

Infördes 1994 och innebär att de som producerar vissa varor har ansvar för att samla in och ta hand om dem när de kastas.

Gäller för returpapper (tidningar), glas-, metall-, pappers- och plastförpackningar samt batterier, bilar, däck, el/elektronik, läkemedel och radioaktiva produkter.

Ska motivera producenterna att ta fram mer resurssnåla produkter som är lätta att återvinna. Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) ansvarar för insamling av
förpackningar och papper.

Den årliga kostnaden på cirka en miljard kronor täcks av intäkter från försäljning av returmaterial samt av en förpackningsavgift som alla producenter betalar.

Det gäller dock inte returpapper, där pappersindustrin står för kostnaden direkt.

I slutändan läggs kostnaden på priset för förpackningen eller tidningen.

Syftet med reformen är alltså att samla in ännu mer returpapper. Till saken hör dock att Sverige och svenskarna redan är världsbäst på den saken, att samla in och stoppa papper i rätt behållare. I dag samlas och återvinns över 90 procent av allt papper som produceras.

Conny Nilsson tycker att regeringens förslag är ”helt uppåt väggarna”.

– Politikerna borde i stället satsa mer resurser på att återvinna sådant material som utgör ett större miljöproblem – som plasten – än att slå sönder ett system som har fungerat så bra i så många år, säger han.

Han pekar också på att återvinningssystemet kommer att svida hårt i pappersbrukens kassakistor.

Troligtvis kommer den ökade insamlingskostnaden att leda till att priset på tidningspapper höjs med ”50 till 70 procent, eller ännu mer”, säger han. Något som i sin tur riskerar att leda till höjda priser på papperstidningar och därigenom färre tidningsköpare.

Alltså. Minskad efterfrågan på tidningar – mindre efterfrågan på papper – minskat behov av arbetskraft. Det vill säga minskat behov av pappersarbetare.

– I värsta fall kan detta alltså hota jobben på sikt, särskilt på tidningspapperssidan, säger Conny Nilsson.

Det här är inte bara ett problem för Hylte, utan för alla enheter som över huvud taget arbetar med tryckpapper. Alla som sätter tryckpapper på marknaden blir ju kostnadsansvariga.

Håkan Naij, platschef på Stora Enso i Hyltebruk

Men vad säger producenterna då? Är de lika bekymrade som facket? Och på vilket sätt drabbar det här bruken i till exempel Lilla Edet, Mariestad, Hyltebruk och Mariestad?

Stefan Montarius, fabrikschef på Essity i Lilla Edet, säger att han ännu inte är tillräckligt insatt i frågan. Men, fortsätter han:

– En fördyring av den produkt som vi använder oss av är naturligtvis inte bra. Det ser vi absolut inte positivt på. Det är ju tillräckligt pressat som det är redan nu.

Platschefen i Mariestad, Tomas Lindstrand, svarar kort i ett mejl:

– Vi övervakar denna förändring och de diskussioner som pågår och har ännu inte fattat några beslut om åtgärder på Metsä Tissue i Mariestad.

Även Håkan Naij, platschef på Stora Enso i Hyltebruk, har svårt att svara på några frågor i dagsläget.

– Även om beslutet är på plats så är det mycket som behöver redas ut. Det är helt enkelt för tidigt att säga vad det här i slutändan kommer att innebära, säger han.

Han uppger att han är bekymrad.

– Ja, jag är väldigt orolig. Men det här är inte bara ett problem för Hylte, utan för alla enheter som över huvud taget arbetar med tryckpapper. Alla som sätter tryckpapper på marknaden blir ju kostnadsansvariga.

Arvid Sundblad, vd för Fiskeby Board i Fiskeby:

– Hela återvinningssystemet blir naturligtvis dyrare, framför allt i landsbygd, och då blir det konsumenten som i slutändan får betala för det.

Vad skulle vara det värsta för Fiskebys del?

– Att råvaran blir så dyr och att vi inte längre kan konkurrera. Om inte vi har en råvara som är tillräckligt konkurrenskraftig, då kommer vi inte längre ha råd att ta hand om den.

– Värst tror jag att tidningarna drabbas. Men om råvarupriset går upp och vad
som händer i framtiden är för tidigt att säga nu.

Gunvor G Ericson, t v , statssekreterare  till klimatminister och vice statsminister Isabella Lövin (MP).

Regeringen har inte tid att svara

Varken minister eller statssekreterare har tid att svara på frågor från Dagens Arbete.

I reportaget riktar flera aktörer kritik mot de nya reglerna och hur regeringen har drivit igenom dem. Dagens Arbete har vänt sig till regeringen för att de ska ha möjlighet att svara på kritiken samt ett antal frågor vi ville ställa.

Hur kommer det sig till exempel att en ordentlig konsekvensutredning av kostnaderna inte har gjorts? Om investeringskostnaderna landar runt 13,5 miljarder, som den externa konsultrapporten visar, är då just fastighetsnära insamling den åtgärd som ger mest miljönytta för pengarna? Och är risken för förlorade jobb på pappersbruk, tryckerier och tidningar ett rimligt ”pris” att betala för att underlätta hushållens återvinning?

Under två veckors tid hade vi upprepad kontakt med presstjänsten på miljödepartementet, dit vi även mejlade våra frågor. Varken miljö- och klimatminister Isabella Lövin (Mp) eller statssekreterare Gunvor G Ericson hade tid att svara på våra frågor, fick vi veta.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Det blir väldigt mycket dyrare”

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tryck på paus, Isabella Lövin

Tryck på paus, Isabella Lövin

Det nya direktivet är ogenomtänkt för återvinning riskerar att få förödande konsekvenser på en bransch som faktiskt i dag är riktigt bra på återvinning, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Enklare återvinning kan hota jobben

Enklare återvinning kan hota jobben

Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

Många långresor för att återvinna din tröja

Många långresor för att återvinna din tröja

Återvinning av textil har gjutit nytt liv i det nedlagda pappersbruket i Ortviken. Den nya verksamheten bygger på att råvaran åker som en pingisboll fram och tillbaka över jorden. Men det kan snart stoppas av nya EU-regler.

Förvånansvärt lätt att sortera soporna rätt

Förvånansvärt lätt att sortera soporna rätt

Först vågade de inte ta bort den blandade soptunnan. Men källsorteringen i lunchrummet gick över förväntan. Nu sorteras minsta skräp på Hällingsjö Hus.

Nu ska vattnet renas på fabriken

Nu ska vattnet renas på fabriken

Xylem i Emmaboda utvecklar ett eget reningsverk för att återanvända regn- och processvatten.

Vad gör jag med korken till mjölken?

Vad gör jag med korken till mjölken?

Hur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Svenska gruvor ska bryta Europas beroende av Kina

Svenska gruvor ska bryta Europas beroende av Kina

I den svenska berggrunden ruvar de ovanliga grundämnen som är nödvändiga för den nya gröna tekniken. EU älskar våra gruvfyndigheter, men vägen till produktion är lång, skriver DA:s Harald Gatu.

Pappersbruk eldar olja – för att klara elkrisen

Pappersbruk eldar olja – för att klara elkrisen

Energikrisen slår hårt mot den svenska pappersindustrin. Flera bruk har börjat elda olja för att klara produktionen. Andra ändrar arbetstiderna för att få ner elräkningen.
Samtidigt tjänar massaindustrin stora pengar på att sälja el.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?

Minister Paulina Brandberg om Döden på jobbet

Minister Paulina Brandberg om Döden på jobbet

Fler dör i arbetsplatsolyckor än i dödsskjutningar. Nya ministern reagerar: Inte godtagbart.