Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Återvinning

Håkan Naij, platschef Stora Enso Hyltebruk t v och Conny Nilsson, ombudsman Pappers.

”Redan tillräckligt pressat”

Pappersfibrer kan återvinnas sju gånger. Sedan bränns den och blir energi. Källa: FTI

Pappersbranschen är kritisk till det nya återvinningssystemet. Det gagnar varken miljön eller affärerna, menar man.

– I värsta fall riskerar ju våra medlemmar att förlora jobbet, säger Conny Nilsson, samhällspolitisk ombudsman på Pappers.

Producentansvar

Infördes 1994 och innebär att de som producerar vissa varor har ansvar för att samla in och ta hand om dem när de kastas.

Gäller för returpapper (tidningar), glas-, metall-, pappers- och plastförpackningar samt batterier, bilar, däck, el/elektronik, läkemedel och radioaktiva produkter.

Ska motivera producenterna att ta fram mer resurssnåla produkter som är lätta att återvinna. Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) ansvarar för insamling av
förpackningar och papper.

Den årliga kostnaden på cirka en miljard kronor täcks av intäkter från försäljning av returmaterial samt av en förpackningsavgift som alla producenter betalar.

Det gäller dock inte returpapper, där pappersindustrin står för kostnaden direkt.

I slutändan läggs kostnaden på priset för förpackningen eller tidningen.

Syftet med reformen är alltså att samla in ännu mer returpapper. Till saken hör dock att Sverige och svenskarna redan är världsbäst på den saken, att samla in och stoppa papper i rätt behållare. I dag samlas och återvinns över 90 procent av allt papper som produceras.

Conny Nilsson tycker att regeringens förslag är ”helt uppåt väggarna”.

– Politikerna borde i stället satsa mer resurser på att återvinna sådant material som utgör ett större miljöproblem – som plasten – än att slå sönder ett system som har fungerat så bra i så många år, säger han.

Han pekar också på att återvinningssystemet kommer att svida hårt i pappersbrukens kassakistor.

Troligtvis kommer den ökade insamlingskostnaden att leda till att priset på tidningspapper höjs med ”50 till 70 procent, eller ännu mer”, säger han. Något som i sin tur riskerar att leda till höjda priser på papperstidningar och därigenom färre tidningsköpare.

Alltså. Minskad efterfrågan på tidningar – mindre efterfrågan på papper – minskat behov av arbetskraft. Det vill säga minskat behov av pappersarbetare.

– I värsta fall kan detta alltså hota jobben på sikt, särskilt på tidningspapperssidan, säger Conny Nilsson.

Det här är inte bara ett problem för Hylte, utan för alla enheter som över huvud taget arbetar med tryckpapper. Alla som sätter tryckpapper på marknaden blir ju kostnadsansvariga.

Håkan Naij, platschef på Stora Enso i Hyltebruk

Men vad säger producenterna då? Är de lika bekymrade som facket? Och på vilket sätt drabbar det här bruken i till exempel Lilla Edet, Mariestad, Hyltebruk och Mariestad?

Stefan Montarius, fabrikschef på Essity i Lilla Edet, säger att han ännu inte är tillräckligt insatt i frågan. Men, fortsätter han:

– En fördyring av den produkt som vi använder oss av är naturligtvis inte bra. Det ser vi absolut inte positivt på. Det är ju tillräckligt pressat som det är redan nu.

Platschefen i Mariestad, Tomas Lindstrand, svarar kort i ett mejl:

– Vi övervakar denna förändring och de diskussioner som pågår och har ännu inte fattat några beslut om åtgärder på Metsä Tissue i Mariestad.

Även Håkan Naij, platschef på Stora Enso i Hyltebruk, har svårt att svara på några frågor i dagsläget.

– Även om beslutet är på plats så är det mycket som behöver redas ut. Det är helt enkelt för tidigt att säga vad det här i slutändan kommer att innebära, säger han.

Han uppger att han är bekymrad.

– Ja, jag är väldigt orolig. Men det här är inte bara ett problem för Hylte, utan för alla enheter som över huvud taget arbetar med tryckpapper. Alla som sätter tryckpapper på marknaden blir ju kostnadsansvariga.

Arvid Sundblad, vd för Fiskeby Board i Fiskeby:

– Hela återvinningssystemet blir naturligtvis dyrare, framför allt i landsbygd, och då blir det konsumenten som i slutändan får betala för det.

Vad skulle vara det värsta för Fiskebys del?

– Att råvaran blir så dyr och att vi inte längre kan konkurrera. Om inte vi har en råvara som är tillräckligt konkurrenskraftig, då kommer vi inte längre ha råd att ta hand om den.

– Värst tror jag att tidningarna drabbas. Men om råvarupriset går upp och vad
som händer i framtiden är för tidigt att säga nu.

Gunvor G Ericson, t v , statssekreterare  till klimatminister och vice statsminister Isabella Lövin (MP).

Regeringen har inte tid att svara

Varken minister eller statssekreterare har tid att svara på frågor från Dagens Arbete.

I reportaget riktar flera aktörer kritik mot de nya reglerna och hur regeringen har drivit igenom dem. Dagens Arbete har vänt sig till regeringen för att de ska ha möjlighet att svara på kritiken samt ett antal frågor vi ville ställa.

Hur kommer det sig till exempel att en ordentlig konsekvensutredning av kostnaderna inte har gjorts? Om investeringskostnaderna landar runt 13,5 miljarder, som den externa konsultrapporten visar, är då just fastighetsnära insamling den åtgärd som ger mest miljönytta för pengarna? Och är risken för förlorade jobb på pappersbruk, tryckerier och tidningar ett rimligt ”pris” att betala för att underlätta hushållens återvinning?

Under två veckors tid hade vi upprepad kontakt med presstjänsten på miljödepartementet, dit vi även mejlade våra frågor. Varken miljö- och klimatminister Isabella Lövin (Mp) eller statssekreterare Gunvor G Ericson hade tid att svara på våra frågor, fick vi veta.

Läs mer: Teknik och miljö

PONTUS OHLIN och MARIE EDHOLM

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Enklare återvinning kan hota jobben

KRITISERAD FÖRÄNDRING.Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

 

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1
 

Tryck på paus, Isabella Lövin

LedareDet nya direktivet är ogenomtänkt för återvinning riskerar att få förödande konsekvenser på en bransch som faktiskt i dag är riktigt bra på återvinning, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

Knarket i industrin

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

7

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Sålde knark via företagets mobil

Langare använde företagets mobil för att sälja knark. Trots att företaget tidigare flaggat för drogrelaterade problem inledde polisen ingen förundersökning.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

YrkesutbildningTrots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

1

Judo kan mildra fallet

FALLOLYCKORLär dig falla som en kampsportare, och du kan slippa göra dig illa. Ny forskning visar att fallträning genom judo kraftigt ökar deltagarnas förmåga att falla på rätt sätt.

Konkurs för hårt prövad golvfabrik

Turerna kring golvfabriken Berg & Berg i Kallinge är inte över. Nu har företaget gått i konkurs. Facket hoppas att de ska klara även denna smäll.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.