Industriarbetarnas tidning

”Nu är det mer rättvist”

17 september, 2019

Skrivet av

Löner. Många tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Tvätt­avtalet

Tvättavtalet är det av IF Metalls avtal med lägst ­snittlön. På tre år beräknas den genomsnittliga ­löneökningen på tvättavtalet bli 6,9 procent, i stället för 6,5 procent på till exempel teknikavtalet.

I våras fick ­Anton Sandström beskedet: Du är en av dem som fått extra pengar från låglönesatsningen.

På Exide, tidigare Tudor, utanför Göteborg fick nio av tjugoen anställda del av de extra pengarna. Löneskillnaderna på företaget har minskat.

Helt nöjd är dock inte Anton.

– De kunde gärna ha gjort det tidigare. Lönen vi har, även om vi har fått upp den, är inte jätte­bra. Han pekar på att jobbet är slitsamt och riskabelt för att man jobbar med syra, och dessutom ställer upp och jobbar övertid ofta.

Låglönesatsningen var en av de största stridsfrågorna i förra avtalsrörelsen, 2017, så het att flera LO-fack var beredda att gå ut i strejk för att alla skulle få del av den, även de med låga snittlöner som hotell och restaurang och Samhall.

 

För några år sedan flyttade Exide, som batteriproducenten Tudor nu heter, till Mölnlycke från Nol norr om Göteborg. Inga batterier tillverkas från grunden längre och de kollektivanställda har gått från 900 till 21. Bland produkterna finns startbatterier till bilar och truckbatterier. Foto: David Lundmark.

 

Resultatet blev att alla med en månadslön under 24 000 skulle bidra med mer pengar till potten (se faktaruta nedan).

Att avtalen satsar på att jämna ut löneskillnader är inget nytt, men den här gången var sättet att räkna annorlunda. Förut har låglönesatsningarna gått till hela avtal med låg snittlön. Det har gjort att till exempel en person som haft låg lön men gått under teknikavtalet – där snittlönen är hög – inte kunnat få del av kakan. Lösningarna har varit svårsmälta för IF Metall.

– Det här är mycket bättre för alla låg­avlönade, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Han vill gärna se en liknande satsning i avtalsrörelsen som kommer, och upplever att lösningen varit populär bland medlemmar.

På Exide är det flera som har det just så, de går under teknikavtalet, men lönen har legat långt under riksgenomsnittet, som i dag är cirka 29 000 kronor i månaden. Emma Blom, till exempel, kom in på en låg lön, men fick i senaste lönerevisionen upp lönen med 800 kronor, tack vare låglönesatsningen.

– Nu är det mindre skillnader, det är mer rättvist, säger hon.

En annan som är nöjd är ­Søren Sørensen, men inte främst för sin egen skull. Han kom in från ett jobb inom transport på en högre lön än sin jobbarkompis.

– Han har jobbat tre år och jag ett, det ska ju vara tvärtom!

Nu gläder han sig åt att löneskillnaden minskat från 1 600 kronor i månaden till ungefär 500.

Så stora effekter har antagligen inte låglönesatsningen haft överallt. Men på teknikavtalet kan man ändå se att kvinnors löner ökar fortare än mäns de senaste två åren. 2016 tjänade kvinnor 94,4 procent av männens löner, 2018 var siffran 96,6 procent.

Låglöne­satsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

På hela arbetsmarknaden minskar lönegapet mellan män och kvinnor, om än långsamt. Men det kan bero på många saker. För även om satsningen riktas in på dem med lägst lön, handlar det inte om jättestora summor.

– Det rör sig om några tiondels procent, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson, som just nu leder arbetet med att få de 14 LO-förbunden att prata ihop sig inför nästa avtalsrörelse.

Vad det blir för lösning den här gången vågar han inte sia om, det är många som ska komma överens.

– Men många avtalssekreterare har tyckt att den här lösningen är lätthanterlig.

På Tudor vill Søren Sørensen i alla fall gärna att satsningarna på att jämna ut lönerna ska fortsätta.

– Vi tre som jobbar här på godsmottagningen är helt överens om att vi borde ha samma lön.

Satsningar och slitningar genom åren

Att få upp lönen för de sämst betalda har varit LO-fackens mål i många avtalsrörelser. Men hur?

2007
En jämställdhetspott beräknades utifrån andelen lågavlönade kvinnor på varje avtalsom­råde. Mansdominerade IF Metall gick motvilligt med på kraven. I slutändan gav det mer pengar till anställda inom handeln och hotell och restaurang.

2010
En pott skulle tillfalla avtalsområden med lägre snittlön än 21 300.

2011
LO-förbunden lyckades inte enas om storleken på jämställdhetspotten. Tre förbund med IF Metall i spetsen lämnade samordningen. Potten skulle gå till avtal med en snittlön under 22 400 kronor. IF Metall ansåg att det gjorde att många av förbundets lågavlönade skulle gå miste om pengar.

2013
LO-förbunden lyckades enas igen. Denna gång gick låglönesatsningen till personer som ­jobbade under avtal som hade en snittlön under 25 000. Det gjorde att lågavlönade på till exempel teknikavtalet inte fick något.

2016
LO-samordningen sprack åter­igen om låglönesatsningen.
IF Metall ställde sig bakom ­Kommunals krav på extra pengar till undersköterskor.

2017
Personer med en lön under 24 000 kronor 2016 bidrog till potten (lokal pott eller branschpott) som om de tjänade 24 000. 2017 höjdes gränsen till 24 528 och 2018 till 25 043 kronor.

Det finns ingen garanti att pengarna kommer just dem till del, men även lågavlönade på avtal som annars har hög snittlön omfattas.

2017 höjdes gränsen till 24 528 och 2018 till 25 043 kronor.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Låglöne­satsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

Låglöne­satsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

Hur få bort orättvisa löneskillnader? I senaste avtalsrörelsen testades ett nytt sätt att lösa den eviga frågan. Men låglönesatsningen har mötts av både ris och ros.

Irritation över Holmens extra utdelning

Irritation över Holmens extra utdelning

En halv miljard i extra utdelning ska kompensera aktieägarna för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Här är tio avtal inom IF Metalls avtalsområden som är färdiga. Dagens Arbete visar vad det innebär i procent och kronor.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

”Övertid är enda sättet att få upp lönen”

”Övertid är enda sättet att få upp lönen”

På Vida packaging logistics i Järna ligger lönerna från 21 450 kronor i månaden. Samtidigt som arbetsgivarnas bud i vårens avtalsrörelse ligger på 1,4 procent.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal väljer att dra sig ur LO-samordningen efter att inte fått igenom sina krav. Pappers: Det är djupt olyckligt.

Kris i byggbranschen

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Osäkerheten på marknaden gör att återstarten för K2A Trähus skjuts på framtiden.