”När samhällets hälsa sviktar får vi tukta oss med smoothies”Daniel Mathisen om hur hälsan blivit en fråga var och en ska lösa på egen hand.

”Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar”Helle Klein om civilsamhällets roll i motståndet mot nazismen.

Avtal 2020

Anton Sandström förbereder truckbatterier inför transport. Foto: David Lundmark.

”Nu är det mer rättvist”

Löner. Många tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Tvätt­avtalet

Tvättavtalet är det av IF Metalls avtal med lägst ­snittlön. På tre år beräknas den genomsnittliga ­löneökningen på tvättavtalet bli 6,9 procent, i stället för 6,5 procent på till exempel teknikavtalet.

I våras fick ­Anton Sandström beskedet: Du är en av dem som fått extra pengar från låglönesatsningen.

På Exide, tidigare Tudor, utanför Göteborg fick nio av tjugoen anställda del av de extra pengarna. Löneskillnaderna på företaget har minskat.

Helt nöjd är dock inte Anton.

– De kunde gärna ha gjort det tidigare. Lönen vi har, även om vi har fått upp den, är inte jätte­bra. Han pekar på att jobbet är slitsamt och riskabelt för att man jobbar med syra, och dessutom ställer upp och jobbar övertid ofta.

Låglönesatsningen var en av de största stridsfrågorna i förra avtalsrörelsen, 2017, så het att flera LO-fack var beredda att gå ut i strejk för att alla skulle få del av den, även de med låga snittlöner som hotell och restaurang och Samhall.

 

För några år sedan flyttade Exide, som batteriproducenten Tudor nu heter, till Mölnlycke från Nol norr om Göteborg. Inga batterier tillverkas från grunden längre och de kollektivanställda har gått från 900 till 21. Bland produkterna finns startbatterier till bilar och truckbatterier. Foto: David Lundmark.

 

Resultatet blev att alla med en månadslön under 24 000 skulle bidra med mer pengar till potten (se faktaruta nedan).

Att avtalen satsar på att jämna ut löneskillnader är inget nytt, men den här gången var sättet att räkna annorlunda. Förut har låglönesatsningarna gått till hela avtal med låg snittlön. Det har gjort att till exempel en person som haft låg lön men gått under teknikavtalet – där snittlönen är hög – inte kunnat få del av kakan. Lösningarna har varit svårsmälta för IF Metall.

– Det här är mycket bättre för alla låg­avlönade, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Han vill gärna se en liknande satsning i avtalsrörelsen som kommer, och upplever att lösningen varit populär bland medlemmar.

På Exide är det flera som har det just så, de går under teknikavtalet, men lönen har legat långt under riksgenomsnittet, som i dag är cirka 29 000 kronor i månaden. Emma Blom, till exempel, kom in på en låg lön, men fick i senaste lönerevisionen upp lönen med 800 kronor, tack vare låglönesatsningen.

– Nu är det mindre skillnader, det är mer rättvist, säger hon.

En annan som är nöjd är ­Søren Sørensen, men inte främst för sin egen skull. Han kom in från ett jobb inom transport på en högre lön än sin jobbarkompis.

– Han har jobbat tre år och jag ett, det ska ju vara tvärtom!

Nu gläder han sig åt att löneskillnaden minskat från 1 600 kronor i månaden till ungefär 500.

Så stora effekter har antagligen inte låglönesatsningen haft överallt. Men på teknikavtalet kan man ändå se att kvinnors löner ökar fortare än mäns de senaste två åren. 2016 tjänade kvinnor 94,4 procent av männens löner, 2018 var siffran 96,6 procent.

Låglönesatsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

På hela arbetsmarknaden minskar lönegapet mellan män och kvinnor, om än långsamt. Men det kan bero på många saker. För även om satsningen riktas in på dem med lägst lön, handlar det inte om jättestora summor.

– Det rör sig om några tiondels procent, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson, som just nu leder arbetet med att få de 14 LO-förbunden att prata ihop sig inför nästa avtalsrörelse.

Vad det blir för lösning den här gången vågar han inte sia om, det är många som ska komma överens.

– Men många avtalssekreterare har tyckt att den här lösningen är lätthanterlig.

På Tudor vill Søren Sørensen i alla fall gärna att satsningarna på att jämna ut lönerna ska fortsätta.

– Vi tre som jobbar här på godsmottagningen är helt överens om att vi borde ha samma lön.

Satsningar och slitningar genom åren

Att få upp lönen för de sämst betalda har varit LO-fackens mål i många avtalsrörelser. Men hur?

2007
En jämställdhetspott beräknades utifrån andelen lågavlönade kvinnor på varje avtalsom­råde. Mansdominerade IF Metall gick motvilligt med på kraven. I slutändan gav det mer pengar till anställda inom handeln och hotell och restaurang.

2010
En pott skulle tillfalla avtalsområden med lägre snittlön än 21 300.

2011
LO-förbunden lyckades inte enas om storleken på jämställdhetspotten. Tre förbund med IF Metall i spetsen lämnade samordningen. Potten skulle gå till avtal med en snittlön under 22 400 kronor. IF Metall ansåg att det gjorde att många av förbundets lågavlönade skulle gå miste om pengar.

2013
LO-förbunden lyckades enas igen. Denna gång gick låglönesatsningen till personer som ­jobbade under avtal som hade en snittlön under 25 000. Det gjorde att lågavlönade på till exempel teknikavtalet inte fick något.

2016
LO-samordningen sprack åter­igen om låglönesatsningen.
IF Metall ställde sig bakom ­Kommunals krav på extra pengar till undersköterskor.

2017
Personer med en lön under 24 000 kronor 2016 bidrog till potten (lokal pott eller branschpott) som om de tjänade 24 000. 2017 höjdes gränsen till 24 528 och 2018 till 25 043 kronor.

Det finns ingen garanti att pengarna kommer just dem till del, men även lågavlönade på avtal som annars har hög snittlön omfattas.

2017 höjdes gränsen till 24 528 och 2018 till 25 043 kronor.


aj@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt, synade nedläggningshotet och lyckades.

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

GS-facketLönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

Låglönesatsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

För dig som vill veta merHur få bort orättvisa löneskillnader? I senaste avtalsrörelsen testades ett nytt sätt att lösa den eviga frågan. Men låglönesatsningen har mötts av både ris och ros.

Marcus Bohlin, Pappers avtalskoordinator

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

UpptaktBättre pensioner, utbyggd ATK och mindre övertid. Det är några av de krav som Pappers tycker är viktiga i avtalsrörelsen. Plus högre löner förstås.  

Pappers sätter press på LO

PerspektivDet var dagen då Pappers vände upp och ner på avtalsrörelsen – långt innan den ens hade hunnit börja. Ett oväntat utspel som tyder på att den kommande lönerörelsen inte blir lik någon annan, skriver DA:s Harald Gatu.

1
Pontus Georgsson

Pappers kräver rejäla lönelyft

Kickstartar avtalsrörelsenEtt lönepåslag på fyra procent. Det kräver Pappers att deras medlemmar ska ha när lönerna ska omförhandlas nästa år. ”Vi tycker att arbetsgivarna är skyldiga oss mer pengar.”

1

”För tidigt att prata siffror”

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, om Pappers utspel för 4 procent i löneökningar.

Arbetsgivarna: Löneökningstakten måste ner

Pappers krav på fyra procent saknar verklighetsförankring, svarar Industriarbetsgivarna. ”Löneökningstakten måste ner om vi ska ha jobben kvar i Sverige i framtiden”, säger förhandlingschef Per Widolf.

1

Striden om märket

HYLLAD OCH HOTADIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför.

Läs mer från Dagens Arbete:

Vill tillbaka till landslaget

PROFILENVolvomontören Ronny Röhr tävlade i tio år i svenska dartlandslaget. I höst börjar han träna för att på nytt försöka säkra en plats. Här berättar han om hur man gör för att hålla fokus, och om pilkasten han minns.

Längtan, kärlek och rock n´roll

BILDREPORTAGETMärta Thisners "Drunk in Love" handlar om längtan efter närhet, gemenskap och kärlek. Ett sökande efter identitet och sexualitet och att leva ut på natten.

Lönerna på pappersbruken

Så många fick mer än 50 papp

LÖNER 792 pappersmedlemmar har fått en månadslön på över 50 000 kronor. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med året innan. Återigen är det Gävleavdelningen Karskär som toppar listan.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

Skilda världar

ARBETSMILJÖNy teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

50 000 bilarbetare i strejk

Uppåt 50 000 bilarbetare vid General Motors i USA går ut i strejk för högre löner och bättre arbetsvillkor. Facket kräver också att företaget återupptar driften vid fabriker som tidigare har stängts.

1

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Vi förväntar oss att skulden betalas

KRÖNIKAVi kliver nu in i en avtalsrörelse och det är dags för arbetsgivarna att infria sina löften. I bättre tider ska det också hamna mer pengar i lönekuvertet, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

1

Vi ska vara med och rädda världen

KRÖNIKAIndustrin utmålas ofta som en miljöbov. Det är en gammalmodig syn, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Vägen från hatet

Den avhoppade nazisten

Sven-Erik Källman trodde han lämnat hatet bakom sig. I stället kom samtalet som fick honom att förstå: han kunde inte längre fly. I dag är han fackligt förtroendevald och S-politiker. Men får man en andra chans och kan man förlåta sig själv?

Döden på jobbet

Villkorlig dom efter dödsolyckan på Scania

RättegångEn 59-årig man döms för vållande till annans död efter dödsolyckan på Scania där hans närmaste arbetskamrat omkom i en robotcell. Domen är villkorlig och han slipper böter.

1
Robotcellen där dödsfallet inträffade

Åklagaren: Viktigt med individuellt ansvar om man gör fel

RättegångEn blå knapp och en grön. En stressig eftermiddag. En ljusbom som inte fick brytas. Det var huvudfrågorna under rättegången mot mannen står åtalad för att ha vållat sin arbetskamrats död på Scania i Södertälje för nästan exakt två år sedan.

Robotiseringen av arbetslivet

Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

DEBATTDet är sorgligt att facken börjat närma sig arbetsgivarnas och de liberala politikernas krav på ökad lönespridning som något positivt, skriver Anders Törnberg (S).

Nu är det dags att visa vår styrka

KRÖNIKAVår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Glöm globaliseringen – nu är närområdet viktigast

PerspektivGlöm globaliseringen. Den är på väg att mattas av. Nu blir produktion för närområdet desto viktigare, av många skäl. Efter globaliseringen kommer regionaliseringen, skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Fick sparken – ska ha avslöjat företagshemligheter

StämningEn verkstadsanställd anklagas för att ha avslöjat företagshemligheter och fick sparken. Nu stämmer IF Metall företaget och vill att avskedandet ogiltigförklaras.

Återvinning

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1
Metso i Ersmark

Metso lägger ner fabrik i Ersmark

Metso Sweden har för avsikt att lägga ner verksamheten i Ersmark utanför Skellefteå. Över 150 anställda drabbas.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ylva Johansson: Regeringen borde agerat snabbare mot skuggsamhället

Skuggsamhället”Vi har varit naiva.” Det säger avgående arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, och listar goda råd till sin efterträdare för att få bukt med kriminella aktörer och svartarbete.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.