Industriarbetarnas tidning

”Nu är det mer rättvist”

17 september, 2019

Skrivet av

Löner. Många tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Tvätt­avtalet

Tvättavtalet är det av IF Metalls avtal med lägst ­snittlön. På tre år beräknas den genomsnittliga ­löneökningen på tvättavtalet bli 6,9 procent, i stället för 6,5 procent på till exempel teknikavtalet.

I våras fick ­Anton Sandström beskedet: Du är en av dem som fått extra pengar från låglönesatsningen.

På Exide, tidigare Tudor, utanför Göteborg fick nio av tjugoen anställda del av de extra pengarna. Löneskillnaderna på företaget har minskat.

Helt nöjd är dock inte Anton.

– De kunde gärna ha gjort det tidigare. Lönen vi har, även om vi har fått upp den, är inte jätte­bra. Han pekar på att jobbet är slitsamt och riskabelt för att man jobbar med syra, och dessutom ställer upp och jobbar övertid ofta.

Låglönesatsningen var en av de största stridsfrågorna i förra avtalsrörelsen, 2017, så het att flera LO-fack var beredda att gå ut i strejk för att alla skulle få del av den, även de med låga snittlöner som hotell och restaurang och Samhall.

 

För några år sedan flyttade Exide, som batteriproducenten Tudor nu heter, till Mölnlycke från Nol norr om Göteborg. Inga batterier tillverkas från grunden längre och de kollektivanställda har gått från 900 till 21. Bland produkterna finns startbatterier till bilar och truckbatterier. Foto: David Lundmark.

 

Resultatet blev att alla med en månadslön under 24 000 skulle bidra med mer pengar till potten (se faktaruta nedan).

Att avtalen satsar på att jämna ut löneskillnader är inget nytt, men den här gången var sättet att räkna annorlunda. Förut har låglönesatsningarna gått till hela avtal med låg snittlön. Det har gjort att till exempel en person som haft låg lön men gått under teknikavtalet – där snittlönen är hög – inte kunnat få del av kakan. Lösningarna har varit svårsmälta för IF Metall.

– Det här är mycket bättre för alla låg­avlönade, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Han vill gärna se en liknande satsning i avtalsrörelsen som kommer, och upplever att lösningen varit populär bland medlemmar.

På Exide är det flera som har det just så, de går under teknikavtalet, men lönen har legat långt under riksgenomsnittet, som i dag är cirka 29 000 kronor i månaden. Emma Blom, till exempel, kom in på en låg lön, men fick i senaste lönerevisionen upp lönen med 800 kronor, tack vare låglönesatsningen.

– Nu är det mindre skillnader, det är mer rättvist, säger hon.

En annan som är nöjd är ­Søren Sørensen, men inte främst för sin egen skull. Han kom in från ett jobb inom transport på en högre lön än sin jobbarkompis.

– Han har jobbat tre år och jag ett, det ska ju vara tvärtom!

Nu gläder han sig åt att löneskillnaden minskat från 1 600 kronor i månaden till ungefär 500.

Så stora effekter har antagligen inte låglönesatsningen haft överallt. Men på teknikavtalet kan man ändå se att kvinnors löner ökar fortare än mäns de senaste två åren. 2016 tjänade kvinnor 94,4 procent av männens löner, 2018 var siffran 96,6 procent.

Låglönesatsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

På hela arbetsmarknaden minskar lönegapet mellan män och kvinnor, om än långsamt. Men det kan bero på många saker. För även om satsningen riktas in på dem med lägst lön, handlar det inte om jättestora summor.

– Det rör sig om några tiondels procent, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson, som just nu leder arbetet med att få de 14 LO-förbunden att prata ihop sig inför nästa avtalsrörelse.

Vad det blir för lösning den här gången vågar han inte sia om, det är många som ska komma överens.

– Men många avtalssekreterare har tyckt att den här lösningen är lätthanterlig.

På Tudor vill Søren Sørensen i alla fall gärna att satsningarna på att jämna ut lönerna ska fortsätta.

– Vi tre som jobbar här på godsmottagningen är helt överens om att vi borde ha samma lön.

Satsningar och slitningar genom åren

Att få upp lönen för de sämst betalda har varit LO-fackens mål i många avtalsrörelser. Men hur?

2007
En jämställdhetspott beräknades utifrån andelen lågavlönade kvinnor på varje avtalsom­råde. Mansdominerade IF Metall gick motvilligt med på kraven. I slutändan gav det mer pengar till anställda inom handeln och hotell och restaurang.

2010
En pott skulle tillfalla avtalsområden med lägre snittlön än 21 300.

2011
LO-förbunden lyckades inte enas om storleken på jämställdhetspotten. Tre förbund med IF Metall i spetsen lämnade samordningen. Potten skulle gå till avtal med en snittlön under 22 400 kronor. IF Metall ansåg att det gjorde att många av förbundets lågavlönade skulle gå miste om pengar.

2013
LO-förbunden lyckades enas igen. Denna gång gick låglönesatsningen till personer som ­jobbade under avtal som hade en snittlön under 25 000. Det gjorde att lågavlönade på till exempel teknikavtalet inte fick något.

2016
LO-samordningen sprack åter­igen om låglönesatsningen.
IF Metall ställde sig bakom ­Kommunals krav på extra pengar till undersköterskor.

2017
Personer med en lön under 24 000 kronor 2016 bidrog till potten (lokal pott eller branschpott) som om de tjänade 24 000. 2017 höjdes gränsen till 24 528 och 2018 till 25 043 kronor.

Det finns ingen garanti att pengarna kommer just dem till del, men även lågavlönade på avtal som annars har hög snittlön omfattas.

2017 höjdes gränsen till 24 528 och 2018 till 25 043 kronor.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Låglöne­satsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

Hur få bort orättvisa löneskillnader? I senaste avtalsrörelsen testades ett nytt sätt att lösa den eviga frågan. Men låglönesatsningen har mötts av både ris och ros.

”Övertid är enda sättet att få upp lönen”

På Vida packaging logistics i Järna ligger lönerna från 21 450 kronor i månaden. Samtidigt som arbetsgivarnas bud i vårens avtalsrörelse ligger på 1,4 procent.

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal väljer att dra sig ur LO-samordningen efter att inte fått igenom sina krav. Pappers: Det är djupt olyckligt.

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt,
synade nedläggningshotet och lyckades.

Bättre lön oavsett kön

Möt svetsaren, lödaren och montören Erlinda Piojo. Hon är en av många kvinnor på Enertech i Ljungby som höjt lönen med hjälp av bolagets lönesystem, som belönar fortbildning och arbetsrotation. Klyftan mot män krymper och är nu hälften mot snittet inom Teknikavtalet.

Marcus Bolin

Pappers: Kravet på 4 procent ligger fast

Trots lågkonjunktur och krisande tider för tidningspapper kommer Pappers fortsätta kräva fyraprocentiga lönepåslag för sina medlemmar.

Arbetsgivarna: Krympande kaka att fördela

Läge att ”besinna sig”, anser industrins chefsekonomer inför att de pausade löneförhandlingarna ska återupptas. Men facken kräver 3 procent från den 1 april.

”Våra beslut påverkar alla medlemmar”

Avtalsförhandlingarna drar snart i gång igen och Lizette Lindqvist är en av dem som har makt över resultatet.

Arbetsrätt Striden om las

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

På ett extrainsatt representantskap på fredagen beslutades att förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, ska fortsätta.

Pontus Georgsson

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Öppnare förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.