Skugg­samhället är livsfarligtDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

”Att fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen”Carl-Einar Häckner om att ta emot sin ålder.

Avtal 2020

Låglönesatsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

För dig som vill veta mer. Hur få bort orättvisa löneskillnader? I senaste avtalsrörelsen testades ett nytt sätt att lösa den eviga frågan. Men låglönesatsningen har mötts av både ris och ros.

På IF Metalls största avtal, teknikavtalet, har löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskat ordentligt de två senaste åren, enligt förbundets statistik. Kanske bidrog förra avtalsrörelsens hetaste stridsfråga till det – låglönesatsningen.

Så mycket tjänade teknikavtalets kvinnor i procent av männens lön

2016: 94,4 procent

2018: 96,6 procent.

På andra avtal har löneskillnaderna inte minskat lika mycket.

Källa: IF Metall

I varje avtalsrörelse kommer frågan upp – hur ska orättvisa löneskillnader byggas bort? Den har vållat strid med arbetsgivarna, och – inte minst – mellan LO-förbunden. Ibland har det varit så illa att vissa förbund gett upp försöken att komma överens.

I avtalsrörelsen 2017 prövades en ny modell. Efter varsel om strejk gick den igenom i lite olika varianter för nästan alla. Modellen gick ut på att de som 2016 hade en månadslön under 24 000 skulle bidra till lönepotten som om de tjänade 24 000. Oavsett avtal, yrke och kön.

Veli-Pekka Säikkälä, IF metalls avtalssekreterare.

Det var IF Metall nöjda med. Tidigare låglönesatsningar har koncentrerats till avtalsområden med många kvinnor eller med låg snittlön. Teknikavtalet, och flera andra av förbundets avtal, har varken stor andel kvinnor, eller speciellt låg snittlön. Däremot finns det personer med låg lön, inte oväntat ofta kvinnor.

– Det är några som ligger högt, men också några som ligger lågt. Den här modellen slår mycket bättre mot alla lågavlönade, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Hans intryck när han varit ute och pratat på arbetsplatser är att modellen har varit omtyckt. Flera som har skickat in motioner till avtalsrådet säger också att de vill se något liknande nästa gång.

– Jag kan konstatera att modellen har fungerat bra.

 

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson. Foto: TT Nyhetsbyrån.

Nu håller LO:s 14 förbund på att samla sig för att komma överens inför nästa års avtalsrörelse. LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson håller i förhandlingarna. Han säger att han hört att många avtalssekreterare har upplevt att den senaste typen av låglönesatsning varit relativt enkel att hantera.

– Det var något vi kunde komma överens om, det såg bra ut och var något vi inte hade prövat, säger han om hur det var när förbunden enades om låglönesatsningen inför förra avtalsrörelsen.

Vilken effekt den har haft på orättvisa löner kan han inte säga. På hela arbetsmarknaden har löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskat på senare år, men det kan bero på många saker, bland annat att det funnits stor brist på personal i den kvinnodominerade välfärden.

Kvinnors lön i procent av mäns, totalt sett

Här har ingen hänsyn tagits till om de jobbar i olika yrken.

2016: 88 procent

2018: 89,3 procent

Den största delen av löneskillnaden beror på att kvinnor oftare jobbar i yrken med låg lön – därför kan siffrorna inte jämföras med teknikavtalets ovan, där alla jobbar i samma sektor.

Om man tar hänsyn till att män och kvinnor jobbar i olika grad i olika yrken så tjänar kvinnor 95,6 procent av männens lön.

Källa: Medlingsinstitutet

Och det finns en stor invändning mot modellen: Det är inte så mycket pengar som går till att utjämna lönerna, vilket grafiken i bläddringen ovan visar.

– Det är ingen gigantisk satsning, det rör sig om några tiondels procent, säger Torbjörn Johansson.

Lenita Granlund, avtalssekreterare i Kommunal. Foto: Fredrik Sandin Carlsson (CC BY-SA 4.0)

Det är också huvudinvändningen för Lenita Granlund, avtalssekreterare på Kommunal, ett förbund som organiserar många av de kvinnor som är lågavlönade i förhållande till hur kvalificerade de är.

Hon påpekar att LO har som mål att halvera löneskillnaderna mellan män och kvinnor till 2028. Den här satsningen tar helt enkelt inte ett tillräckligt stort kliv ditåt, anser hon.

– Det var bara en krusning på ytan.

Det stora problemet, säger hon, är att det skiljer för mycket mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper. Låglönesatsningen skiljer inte på lågavlönade i allmänhet och det hon kallar värdediskriminerade – personer som har för låg lön jämfört med andra med motsvarande kvalifikationer. Bland sina medlemmar har hon många som hon anser värdediskriminerade: till exempel undersköterskor, barnskötare, skötare. Yrken där det krävs treårig yrkesutbildning på gymnasienivå, men som ändå har betydligt lägre lön än till exempel en byggnadsarbetare. Den särskilda satsning som gjordes på undersköterskors löner 2016-2018 hade effekt, men skillnader finns kvar.

– De har väldigt låga löner jämfört med den utbildning som krävs.

Därför skulle hon gärna se fler satsningar mot särskilt värdediskriminerade grupper. På det sättet konstruerade man också låglönesatsningen i Kommunals stora avtal med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Ett annat problem tycker hon är att satsningen var krånglig, eftersom de inte hade någon bra lönestatistik från den privata sektorn. Men nu när man väl gjort det en gång kan det bli lättare nästa gång.

– Möjligen skulle man kunna ha en enklare modell. Sen är frågan vilken nivån ska vara.

Nu, när förbunden är på väg att sätta sig i diskussioner, låter IF Metall, Kommunal och LO hoppfulla om förutsättningarna att det inte ska spricka den här gången. Alla säger att de vill ha en LO-samordning.

– Jag hoppas vi lyckas men lämnar inga garantier, säger Torbjörn Johansson.

Lenita Granlund säger:

– Det är väldigt svårt att hitta en modell som träffar helt rätt utifrån alla förutsättningar som finns i de olika förbunden. Jag tror man ska hitta den modell som fungerar och som alla kan köpa. Sen är det inte den här modellen jag skulle välja om jag fick bestämma. Men nu ska vi komma överens och kompromissa. Kompromissen är viktig.

På frågan om vad hon skulle vilja se om hon fick önska helt fritt, svarar hon att det som verkligen hade effekt var jämställdhetspotterna från avtalsrörelserna 2007-2010. Den lösningen gick ut på att avtalsområden fick mer ju större andel kvinnor de hade, och den var så impopulär hos IF Metall att de till slut hoppade av samordningen.

– Men då hände något kraftigt och rejält. Det är ju ingen möjlig lösning utifrån ett LO-perspektiv, eftersom det finns andra som inte tyckte det var något bra. Men utifrån målen att jämna ut löneskillnader och få bort värdediskriminering gav det bra effekter.

”Nu är det mer rättvist”

Satsningar och slitningar genom åren

Att få upp lönen för de sämst betalda har varit LO-fackens mål i många avtalsrörelser. Men hur?

2007
En jämställdhetspott beräknades utifrån andelen lågavlönade kvinnor på varje avtalsom­råde. Mansdominerade IF Metall gick motvilligt med på kraven. I slutändan gav det mer pengar till anställda inom handeln och hotell och restaurang.

2010
En pott skulle tillfalla avtalsområden med lägre snittlön än 21 300.

2011
LO-förbunden lyckades inte enas om storleken på jämställdhetspotten. Tre förbund med IF Metall i spetsen lämnade samordningen. Potten skulle gå till avtal med en snittlön under 22 400 kronor. IF Metall ansåg att det gjorde att många av förbundets lågavlönade skulle gå miste om pengar.

2013
LO-förbunden lyckades enas igen. Denna gång gick låglönesatsningen till personer som ­jobbade under avtal som hade en snittlön under 25 000. Det gjorde att lågavlönade på till exempel teknikavtalet inte fick något.

2016
LO-samordningen sprack åter­igen om låglönesatsningen.
IF Metall ställde sig bakom ­Kommunals krav på extra pengar till undersköterskor.

2017
Personer med en lön under 24 000 kronor 2016 bidrog till potten (lokal pott eller branschpott) som om de tjänade 24 000. 2017 höjdes gränsen till 24 528 och 2018 till 25 043 kronor.

Det finns ingen garanti att pengarna kommer just dem till del, men även lågavlönade på avtal som annars har hög snittlön omfattas.

2017 höjdes gränsen till 24 528 och 2018 till 25 043 kronor.


aj@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

KI tror på oförändrad löneökning

Återhållsamma löneökningar kan hålla arbetslösheten nere, men gör det samtidigt svårt att nå inflationsmålet. I sin lönebildningsrapport spår Konjunkturinstitutet att vårens avtal landar på samma nivå som sist.

Marcus Bolin

Han är ny avtalsansvarig på Pappers

Ny ansvarigFyraprocentigt lönelyft. Plus bättre pensioner och mindre övertid. Pappers inledde årets avtalsrörelse med en rivstart – och en ny ansvarig, Marcus Bolin.

Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

2

Världsekonomin och klimatet påverkar avtalsrörelsen

PerspektivSnart börjar dragkampen om din nya lön. Förr varnade man att alltför höga löneökningar skulle sänka ekonomin. Nu kommer hotet från helt andra håll: Trumps tullar och klimatet, skriver Harald Gatu.

Läs allt om Avtal 2020

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt, synade nedläggningshotet och lyckades.

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

2

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

GS-facketLönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

1

”Nu är det mer rättvist”

LönerMånga tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Marcus Bohlin, Pappers avtalskoordinator

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

UpptaktBättre pensioner, utbyggd ATK och mindre övertid. Det är några av de krav som Pappers tycker är viktiga i avtalsrörelsen. Plus högre löner förstås.  

Pappers sätter press på LO

PerspektivDet var dagen då Pappers vände upp och ner på avtalsrörelsen – långt innan den ens hade hunnit börja. Ett oväntat utspel som tyder på att den kommande lönerörelsen inte blir lik någon annan, skriver DA:s Harald Gatu.

1
Pontus Georgsson

Pappers kräver rejäla lönelyft

Kickstartar avtalsrörelsenEtt lönepåslag på fyra procent. Det kräver Pappers att deras medlemmar ska ha när lönerna ska omförhandlas nästa år. ”Vi tycker att arbetsgivarna är skyldiga oss mer pengar.”

1

”För tidigt att prata siffror”

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, om Pappers utspel för 4 procent i löneökningar.

Arbetsgivarna: Löneökningstakten måste ner

Pappers krav på fyra procent saknar verklighetsförankring, svarar Industriarbetsgivarna. ”Löneökningstakten måste ner om vi ska ha jobben kvar i Sverige i framtiden”, säger förhandlingschef Per Widolf.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

Delpension

”Det är skönt att komma ifrån jobbet”

Sugen på att jobba mindre när du blir äldre? Möjligheten finns, men det är svårt för de flesta att få det att gå runt ekonomiskt. I stålindustrin, däremot, har man sparat extra till pensionen länge.

”Skulle gärna vara mer med barnbarnen”

På Svenska Fönster i Edsbyn är det inte ovanligt att gå ner i tid när pensionsåldern närmar sig. En riktig långhelg varannan vecka kan göra de sista yrkesåren lite lättare.

Lönerna på pappersbruken

Så många fick mer än 50 papp

LÖNER 792 pappersmedlemmar har fått en månadslön på över 50 000 kronor. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med året innan. Återigen är det Gävleavdelningen Karskär som toppar listan.

Södra Mönsterås har en snittlön på 31 078 kr/månaden. Foto: Jan Nordström

Oförändrat i lönetoppen

PAPPERS LÖNERÄven 2017 tjänade pappersarbetarna i Mönsterås mest i branschen, enligt DA:s unika kartläggning. Ytterligare tre bruk har numera en snittlön på över 30 000 kronor.

Vi förväntar oss att skulden betalas

KRÖNIKAVi kliver nu in i en avtalsrörelse och det är dags för arbetsgivarna att infria sina löften. I bättre tider ska det också hamna mer pengar i lönekuvertet, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

1

”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

DEBATTDet är sorgligt att facken börjat närma sig arbetsgivarnas och de liberala politikernas krav på ökad lönespridning som något positivt, skriver Anders Törnberg (S).

Nu är det dags att visa vår styrka

KRÖNIKAVår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Nästa års avtalsrörelse började i dag”

PerspektivSvensk basindustri har svårt att hitta rätt arbetskraft och hämmas av höga lönekostnader och krångliga tillståndsprocesser, enligt Industriarbetsgivarna. DA:s Harald Gatu har läst nya rapporten och konstaterar att nästa års avtalsrörelse redan har börjat.

1

Bilarbetarna rasar mot chefernas lönelyft

Chefstjänstemännen på Renault höjde sina löner med närmare 16 procent i fjol. Arbetarna fick nöja sig med 1,4 procent, vilket facket hävdar var en reallönesänkning. Nu kämpar man för ett rejält lyft under 2019.

1

Inkomstskillnaderna fortsätter att öka i landet

59,2 industriarbetarlöner. Så mycket mer tjänade Sveriges näringslivstoppar år 2017 enligt en ny rapport från LO.

2

Gruvarbetare toppar arbetarnas löneliga

SKILLNADERGruvarbetare är de bäst betalda arbetarna i Sverige. Tätt följda av byggnadsarbetarna, visar en ny lönerapport från LO. I botten finns de som jobbar i kommunal barnomsorg.

Södra Mönsterås 31 756 kr i snittlön.

Tio bruk över drömgränsen

PAPPERSLÖNERMassabruket i Mönsterås betalar återigen de högsta lönerna i landet. Det visar Dagens Arbetes lönekartläggning för 2018.

”Utan hjälp hade jag aldrig fått ut pengarna”

Koll påMisstänker du att arbetsgivaren har betalat ut för lite i lön eller slarvat med semesterersättningen? Klaga, man kan få ersättning flera år efteråt! Jouko Riihijärvi fick ut 80 000 kronor i obetald lön.

GS-facket stäms för lönetvist

Kan en person som har jobbat för Skogsstyrelsen i sju år räknas som oerfaren? Det anser Skogsstyrelsen som vill sätta lönen 5 000 kronor lägre än vad facket anser är rätt. Nu vill myndigheten pröva frågan i domstol.

1

Facken låter avtalen löpa till 2020

IF Metall, GS och Pappers beslutade i veckan att inte säga upp det sista året i sina treåriga avtal. Orsaken är att reallöneökningarna bedöms att fortsätta och att omvärlden inte ändrats så mycket jämfört med när uppgörelsen gjordes i fjol.

Rapport: tjänstemännen drar ifrån

Industrins lönemärke har satts för lågt och det har lett till ökade klyftor, enligt en rapport från LO-förbunden inom 6F och tankesmedjan Katalys. Slutsatserna sågas totalt av kritikerna.

1

Klart med avtal för Samhall

Sju LO-förbund och Almega har enats om ett avtal för drygt 20 000 anställda på Samhall. Avtalet ger 1 594 kronor mer i månaden efter tre år.

2
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.