Industriarbetarnas tidning

Låglöne­satsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

17 september, 2019

Skrivet av

För dig som vill veta mer. Hur få bort orättvisa löneskillnader? I senaste avtalsrörelsen testades ett nytt sätt att lösa den eviga frågan. Men låglönesatsningen har mötts av både ris och ros.

På IF Metalls största avtal, teknikavtalet, har löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskat ordentligt de två senaste åren, enligt förbundets statistik. Kanske bidrog förra avtalsrörelsens hetaste stridsfråga till det – låglönesatsningen.

Så mycket tjänade teknikavtalets kvinnor i procent av männens lön

2016: 94,4 procent

2018: 96,6 procent.

På andra avtal har löneskillnaderna inte minskat lika mycket.

Källa: IF Metall

I varje avtalsrörelse kommer frågan upp – hur ska orättvisa löneskillnader byggas bort? Den har vållat strid med arbetsgivarna, och – inte minst – mellan LO-förbunden. Ibland har det varit så illa att vissa förbund gett upp försöken att komma överens.

I avtalsrörelsen 2017 prövades en ny modell. Efter varsel om strejk gick den igenom i lite olika varianter för nästan alla. Modellen gick ut på att de som 2016 hade en månadslön under 24 000 skulle bidra till lönepotten som om de tjänade 24 000. Oavsett avtal, yrke och kön.

Veli-Pekka Säikkälä, IF metalls avtalssekreterare.

Det var IF Metall nöjda med. Tidigare låglönesatsningar har koncentrerats till avtalsområden med många kvinnor eller med låg snittlön. Teknikavtalet, och flera andra av förbundets avtal, har varken stor andel kvinnor, eller speciellt låg snittlön. Däremot finns det personer med låg lön, inte oväntat ofta kvinnor.

– Det är några som ligger högt, men också några som ligger lågt. Den här modellen slår mycket bättre mot alla lågavlönade, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Hans intryck när han varit ute och pratat på arbetsplatser är att modellen har varit omtyckt. Flera som har skickat in motioner till avtalsrådet säger också att de vill se något liknande nästa gång.

– Jag kan konstatera att modellen har fungerat bra.

 

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson. Foto: TT Nyhetsbyrån.

Nu håller LO:s 14 förbund på att samla sig för att komma överens inför nästa års avtalsrörelse. LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson håller i förhandlingarna. Han säger att han hört att många avtalssekreterare har upplevt att den senaste typen av låglönesatsning varit relativt enkel att hantera.

– Det var något vi kunde komma överens om, det såg bra ut och var något vi inte hade prövat, säger han om hur det var när förbunden enades om låglönesatsningen inför förra avtalsrörelsen.

Vilken effekt den har haft på orättvisa löner kan han inte säga. På hela arbetsmarknaden har löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskat på senare år, men det kan bero på många saker, bland annat att det funnits stor brist på personal i den kvinnodominerade välfärden.

Kvinnors lön i procent av mäns, totalt sett

Här har ingen hänsyn tagits till om de jobbar i olika yrken.

2016: 88 procent

2018: 89,3 procent

Den största delen av löneskillnaden beror på att kvinnor oftare jobbar i yrken med låg lön – därför kan siffrorna inte jämföras med teknikavtalets ovan, där alla jobbar i samma sektor.

Om man tar hänsyn till att män och kvinnor jobbar i olika grad i olika yrken så tjänar kvinnor 95,6 procent av männens lön.

Källa: Medlingsinstitutet

Och det finns en stor invändning mot modellen: Det är inte så mycket pengar som går till att utjämna lönerna, vilket grafiken i bläddringen ovan visar.

– Det är ingen gigantisk satsning, det rör sig om några tiondels procent, säger Torbjörn Johansson.

Lenita Granlund, avtalssekreterare i Kommunal. Foto: Fredrik Sandin Carlsson (CC BY-SA 4.0)

Det är också huvudinvändningen för Lenita Granlund, avtalssekreterare på Kommunal, ett förbund som organiserar många av de kvinnor som är lågavlönade i förhållande till hur kvalificerade de är.

Hon påpekar att LO har som mål att halvera löneskillnaderna mellan män och kvinnor till 2028. Den här satsningen tar helt enkelt inte ett tillräckligt stort kliv ditåt, anser hon.

– Det var bara en krusning på ytan.

Det stora problemet, säger hon, är att det skiljer för mycket mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper. Låglönesatsningen skiljer inte på lågavlönade i allmänhet och det hon kallar värdediskriminerade – personer som har för låg lön jämfört med andra med motsvarande kvalifikationer. Bland sina medlemmar har hon många som hon anser värdediskriminerade: till exempel undersköterskor, barnskötare, skötare. Yrken där det krävs treårig yrkesutbildning på gymnasienivå, men som ändå har betydligt lägre lön än till exempel en byggnadsarbetare. Den särskilda satsning som gjordes på undersköterskors löner 2016-2018 hade effekt, men skillnader finns kvar.

– De har väldigt låga löner jämfört med den utbildning som krävs.

Därför skulle hon gärna se fler satsningar mot särskilt värdediskriminerade grupper. På det sättet konstruerade man också låglönesatsningen i Kommunals stora avtal med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Ett annat problem tycker hon är att satsningen var krånglig, eftersom de inte hade någon bra lönestatistik från den privata sektorn. Men nu när man väl gjort det en gång kan det bli lättare nästa gång.

– Möjligen skulle man kunna ha en enklare modell. Sen är frågan vilken nivån ska vara.

Nu, när förbunden är på väg att sätta sig i diskussioner, låter IF Metall, Kommunal och LO hoppfulla om förutsättningarna att det inte ska spricka den här gången. Alla säger att de vill ha en LO-samordning.

– Jag hoppas vi lyckas men lämnar inga garantier, säger Torbjörn Johansson.

Lenita Granlund säger:

– Det är väldigt svårt att hitta en modell som träffar helt rätt utifrån alla förutsättningar som finns i de olika förbunden. Jag tror man ska hitta den modell som fungerar och som alla kan köpa. Sen är det inte den här modellen jag skulle välja om jag fick bestämma. Men nu ska vi komma överens och kompromissa. Kompromissen är viktig.

På frågan om vad hon skulle vilja se om hon fick önska helt fritt, svarar hon att det som verkligen hade effekt var jämställdhetspotterna från avtalsrörelserna 2007-2010. Den lösningen gick ut på att avtalsområden fick mer ju större andel kvinnor de hade, och den var så impopulär hos IF Metall att de till slut hoppade av samordningen.

– Men då hände något kraftigt och rejält. Det är ju ingen möjlig lösning utifrån ett LO-perspektiv, eftersom det finns andra som inte tyckte det var något bra. Men utifrån målen att jämna ut löneskillnader och få bort värdediskriminering gav det bra effekter.

”Nu är det mer rättvist”

Satsningar och slitningar genom åren

Att få upp lönen för de sämst betalda har varit LO-fackens mål i många avtalsrörelser. Men hur?

2007
En jämställdhetspott beräknades utifrån andelen lågavlönade kvinnor på varje avtalsom­råde. Mansdominerade IF Metall gick motvilligt med på kraven. I slutändan gav det mer pengar till anställda inom handeln och hotell och restaurang.

2010
En pott skulle tillfalla avtalsområden med lägre snittlön än 21 300.

2011
LO-förbunden lyckades inte enas om storleken på jämställdhetspotten. Tre förbund med IF Metall i spetsen lämnade samordningen. Potten skulle gå till avtal med en snittlön under 22 400 kronor. IF Metall ansåg att det gjorde att många av förbundets lågavlönade skulle gå miste om pengar.

2013
LO-förbunden lyckades enas igen. Denna gång gick låglönesatsningen till personer som ­jobbade under avtal som hade en snittlön under 25 000. Det gjorde att lågavlönade på till exempel teknikavtalet inte fick något.

2016
LO-samordningen sprack åter­igen om låglönesatsningen.
IF Metall ställde sig bakom ­Kommunals krav på extra pengar till undersköterskor.

2017
Personer med en lön under 24 000 kronor 2016 bidrog till potten (lokal pott eller branschpott) som om de tjänade 24 000. 2017 höjdes gränsen till 24 528 och 2018 till 25 043 kronor.

Det finns ingen garanti att pengarna kommer just dem till del, men även lågavlönade på avtal som annars har hög snittlön omfattas.

2017 höjdes gränsen till 24 528 och 2018 till 25 043 kronor.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Nu är det mer rättvist”

”Nu är det mer rättvist”

Många tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

”Låglöne­satsningen ett villkor för avtal”

”Låglöne­satsningen ett villkor för avtal”

Ett längre avtal måste fyllas med bra innehåll, säger GS:s ordförande Per-Olof Sjöö, om att Facken inom industrin kan vara beredda att teckna ett treårigt avtal.

”Övertid är enda sättet att få upp lönen”

”Övertid är enda sättet att få upp lönen”

På Vida packaging logistics i Järna ligger lönerna från 21 450 kronor i månaden. Samtidigt som arbetsgivarnas bud i vårens avtalsrörelse ligger på 1,4 procent.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metalls avtalsråd har antagit både LO-samordningen och Facken inom industrins avtalsplattform.

IF Metall: Kommunal hade kunnat använda låglöne­satsningen

IF Metall: Kommunal hade kunnat använda låglöne­satsningen

När andra begär extra, begär Kommunal extra extra, tycker IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. Därför kunde de inte ställa upp på kraven på extra satsningar till exempelvis barnskötare och undersköterskor.

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal väljer att dra sig ur LO-samordningen efter att inte fått igenom sina krav. Pappers: Det är djupt olyckligt.

”För tidigt att prata siffror”

”För tidigt att prata siffror”

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, om Pappers utspel för 4 procent i löneökningar.

Avtal 2023

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.