Nu behövs solidarisk innovation

Det är hoppfullt när industriföretag ställer om sin produktion efter samhällets behov, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Pengarna både finns – och inte

Klart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

Avtal 2020

Låglönesatsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

För dig som vill veta mer. Hur få bort orättvisa löneskillnader? I senaste avtalsrörelsen testades ett nytt sätt att lösa den eviga frågan. Men låglönesatsningen har mötts av både ris och ros.

På IF Metalls största avtal, teknikavtalet, har löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskat ordentligt de två senaste åren, enligt förbundets statistik. Kanske bidrog förra avtalsrörelsens hetaste stridsfråga till det – låglönesatsningen.

Så mycket tjänade teknikavtalets kvinnor i procent av männens lön

2016: 94,4 procent

2018: 96,6 procent.

På andra avtal har löneskillnaderna inte minskat lika mycket.

Källa: IF Metall

I varje avtalsrörelse kommer frågan upp – hur ska orättvisa löneskillnader byggas bort? Den har vållat strid med arbetsgivarna, och – inte minst – mellan LO-förbunden. Ibland har det varit så illa att vissa förbund gett upp försöken att komma överens.

I avtalsrörelsen 2017 prövades en ny modell. Efter varsel om strejk gick den igenom i lite olika varianter för nästan alla. Modellen gick ut på att de som 2016 hade en månadslön under 24 000 skulle bidra till lönepotten som om de tjänade 24 000. Oavsett avtal, yrke och kön.

Veli-Pekka Säikkälä, IF metalls avtalssekreterare.

Det var IF Metall nöjda med. Tidigare låglönesatsningar har koncentrerats till avtalsområden med många kvinnor eller med låg snittlön. Teknikavtalet, och flera andra av förbundets avtal, har varken stor andel kvinnor, eller speciellt låg snittlön. Däremot finns det personer med låg lön, inte oväntat ofta kvinnor.

– Det är några som ligger högt, men också några som ligger lågt. Den här modellen slår mycket bättre mot alla lågavlönade, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Hans intryck när han varit ute och pratat på arbetsplatser är att modellen har varit omtyckt. Flera som har skickat in motioner till avtalsrådet säger också att de vill se något liknande nästa gång.

– Jag kan konstatera att modellen har fungerat bra.

 

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson. Foto: TT Nyhetsbyrån.

Nu håller LO:s 14 förbund på att samla sig för att komma överens inför nästa års avtalsrörelse. LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson håller i förhandlingarna. Han säger att han hört att många avtalssekreterare har upplevt att den senaste typen av låglönesatsning varit relativt enkel att hantera.

– Det var något vi kunde komma överens om, det såg bra ut och var något vi inte hade prövat, säger han om hur det var när förbunden enades om låglönesatsningen inför förra avtalsrörelsen.

Vilken effekt den har haft på orättvisa löner kan han inte säga. På hela arbetsmarknaden har löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskat på senare år, men det kan bero på många saker, bland annat att det funnits stor brist på personal i den kvinnodominerade välfärden.

Kvinnors lön i procent av mäns, totalt sett

Här har ingen hänsyn tagits till om de jobbar i olika yrken.

2016: 88 procent

2018: 89,3 procent

Den största delen av löneskillnaden beror på att kvinnor oftare jobbar i yrken med låg lön – därför kan siffrorna inte jämföras med teknikavtalets ovan, där alla jobbar i samma sektor.

Om man tar hänsyn till att män och kvinnor jobbar i olika grad i olika yrken så tjänar kvinnor 95,6 procent av männens lön.

Källa: Medlingsinstitutet

Och det finns en stor invändning mot modellen: Det är inte så mycket pengar som går till att utjämna lönerna, vilket grafiken i bläddringen ovan visar.

– Det är ingen gigantisk satsning, det rör sig om några tiondels procent, säger Torbjörn Johansson.

Lenita Granlund, avtalssekreterare i Kommunal. Foto: Fredrik Sandin Carlsson (CC BY-SA 4.0)

Det är också huvudinvändningen för Lenita Granlund, avtalssekreterare på Kommunal, ett förbund som organiserar många av de kvinnor som är lågavlönade i förhållande till hur kvalificerade de är.

Hon påpekar att LO har som mål att halvera löneskillnaderna mellan män och kvinnor till 2028. Den här satsningen tar helt enkelt inte ett tillräckligt stort kliv ditåt, anser hon.

– Det var bara en krusning på ytan.

Det stora problemet, säger hon, är att det skiljer för mycket mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper. Låglönesatsningen skiljer inte på lågavlönade i allmänhet och det hon kallar värdediskriminerade – personer som har för låg lön jämfört med andra med motsvarande kvalifikationer. Bland sina medlemmar har hon många som hon anser värdediskriminerade: till exempel undersköterskor, barnskötare, skötare. Yrken där det krävs treårig yrkesutbildning på gymnasienivå, men som ändå har betydligt lägre lön än till exempel en byggnadsarbetare. Den särskilda satsning som gjordes på undersköterskors löner 2016-2018 hade effekt, men skillnader finns kvar.

– De har väldigt låga löner jämfört med den utbildning som krävs.

Därför skulle hon gärna se fler satsningar mot särskilt värdediskriminerade grupper. På det sättet konstruerade man också låglönesatsningen i Kommunals stora avtal med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Ett annat problem tycker hon är att satsningen var krånglig, eftersom de inte hade någon bra lönestatistik från den privata sektorn. Men nu när man väl gjort det en gång kan det bli lättare nästa gång.

– Möjligen skulle man kunna ha en enklare modell. Sen är frågan vilken nivån ska vara.

Nu, när förbunden är på väg att sätta sig i diskussioner, låter IF Metall, Kommunal och LO hoppfulla om förutsättningarna att det inte ska spricka den här gången. Alla säger att de vill ha en LO-samordning.

– Jag hoppas vi lyckas men lämnar inga garantier, säger Torbjörn Johansson.

Lenita Granlund säger:

– Det är väldigt svårt att hitta en modell som träffar helt rätt utifrån alla förutsättningar som finns i de olika förbunden. Jag tror man ska hitta den modell som fungerar och som alla kan köpa. Sen är det inte den här modellen jag skulle välja om jag fick bestämma. Men nu ska vi komma överens och kompromissa. Kompromissen är viktig.

På frågan om vad hon skulle vilja se om hon fick önska helt fritt, svarar hon att det som verkligen hade effekt var jämställdhetspotterna från avtalsrörelserna 2007-2010. Den lösningen gick ut på att avtalsområden fick mer ju större andel kvinnor de hade, och den var så impopulär hos IF Metall att de till slut hoppade av samordningen.

– Men då hände något kraftigt och rejält. Det är ju ingen möjlig lösning utifrån ett LO-perspektiv, eftersom det finns andra som inte tyckte det var något bra. Men utifrån målen att jämna ut löneskillnader och få bort värdediskriminering gav det bra effekter.

”Nu är det mer rättvist”

Satsningar och slitningar genom åren

Att få upp lönen för de sämst betalda har varit LO-fackens mål i många avtalsrörelser. Men hur?

2007
En jämställdhetspott beräknades utifrån andelen lågavlönade kvinnor på varje avtalsom­råde. Mansdominerade IF Metall gick motvilligt med på kraven. I slutändan gav det mer pengar till anställda inom handeln och hotell och restaurang.

2010
En pott skulle tillfalla avtalsområden med lägre snittlön än 21 300.

2011
LO-förbunden lyckades inte enas om storleken på jämställdhetspotten. Tre förbund med IF Metall i spetsen lämnade samordningen. Potten skulle gå till avtal med en snittlön under 22 400 kronor. IF Metall ansåg att det gjorde att många av förbundets lågavlönade skulle gå miste om pengar.

2013
LO-förbunden lyckades enas igen. Denna gång gick låglönesatsningen till personer som ­jobbade under avtal som hade en snittlön under 25 000. Det gjorde att lågavlönade på till exempel teknikavtalet inte fick något.

2016
LO-samordningen sprack åter­igen om låglönesatsningen.
IF Metall ställde sig bakom ­Kommunals krav på extra pengar till undersköterskor.

2017
Personer med en lön under 24 000 kronor 2016 bidrog till potten (lokal pott eller branschpott) som om de tjänade 24 000. 2017 höjdes gränsen till 24 528 och 2018 till 25 043 kronor.

Det finns ingen garanti att pengarna kommer just dem till del, men även lågavlönade på avtal som annars har hög snittlön omfattas.

2017 höjdes gränsen till 24 528 och 2018 till 25 043 kronor.

Läs mer: Avtalsrörelsen | Lön


aj@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Pontus Georgsson

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Opo vill skjuta upp löneförhandlingarna

På grund av det osäkra läget i och med Coronakrisen har Opartiska ordföranden bett parterna att skjuta upp förhandlingarna om avtalen fram till den 1 oktober.

Avtalsrörelsen kan skjutas fram

Avtalsrörelsen kan komma att skjutas fram. Det pågår diskussioner bland fackförbunden. Men ännu har inget meddelats officiellt.

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

LönAvtalen går snart ut och mycket handlar förstås om lönen. Vi har besökt några industriarbetsplatser där siffran i lönekuvertet är central.

”Övertid är enda sättet att få upp lönen”

På Vida packaging logistics i Järna ligger lönerna från 21 450 kronor i månaden. Samtidigt som arbetsgivarnas bud i vårens avtalsrörelse ligger på 1,4 procent.

Avtal 2020: ”Lönebudet är pinsamt”

Industrifacken kräver 3,0 procent i årliga löneökningar. Nej, säger arbetsgivarna och erbjuder 1,4 procent. Reaktionerna lät inte vänta. På Brand Factory tycker fack och anställda att budet är för lågt.

”Låglönesatsningen ett villkor för avtal”

Ett längre avtal måste fyllas med bra innehåll, säger GS:s ordförande Per-Olof Sjöö, om att Facken inom industrin kan vara beredda att teckna ett treårigt avtal.

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

KRÖNIKAJag hoppas innerligt att arbetsgivarnas tokiga semesterkrav beror på otur i tänkandet, för vad blir annars nästa steg? Tvingad julledighet i mars eller påskledigt i december, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

2

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

ArbetstidArbetsgivarna på teknikavtalet vill utöka möjligheten att beordra övertid. Från dagens 150 timmar per år till 200. På IF Metalls avdelning i Sörmland avfärdas kravet.

1

Förhandlingar om försäkringar igång – kamp mot klockan

LO kräver tjänstepension till fler och mindre krångel vid arbetsskador. Förhandlingarna om avtalsförsäkringarna ska vara på plats innan de vanliga avtalsförhandlingarna är klara.

1

Pengarna både finns – och inte

GÄSTKRÖNIKAKlart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

1

Arbetsgivarnas lönebud: 1,4 procent

Avtal 2020Arbetsgivarna inom industrin har lagt fram ett gemensamt bud för de årliga löneökningarna på 1,4 procent. Budet är långt under industrifackens krav.

4

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

2

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Striden om tiden har börjat – igen

LEDAREPrecis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Pappers krav: kortare arbetstid för skiftarbetare

Pappers ska nu driva kravet på kortare arbetstid för skiftarbetare i avtalsrörelsen. Därmed vann Avdelning 111 Grycksbo över förbundsstyrelsen efter viss debatt.

4
Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

1

GS säger ja till samordning

GS-fackets förbundsmöte beslutade att anta både LO-samordning och Facken inom industrins avtalsplattform.

Teknikföretagen byter förhandlingschef

Strax innan avtalsrörelsen inleds på allvar meddelar Teknikföretagen att deras förhandlingschef Anders Weihe slutar.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

Skiftschemat delar Grycksbo

Avtal 2020Nattarbete är tufft och tär på sömnen. Därför vill Pappers avdelning i Grycksbo dra ner på arbetstiden och ändra på skiftschemat. Men alla medlemmar tycker inte att det är en bra idé.

1

Pappers hoppas på högre lönelyft än det finländska

Avtal 2020I måndags avslutades en cirka två veckor lång strejk på finländska pappersbruk.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

Listor – snittlönerDe anställda på Swedpaper i Gävle drar in de högsta lönerna i Pappers. Det visar Dagens Arbetes kartläggning för 2019. Och generellt gäller att löneskillnaderna mellan toppen och botten ökar.

1

Tjänstepension

Anders, 22, sparar till pensionen

TjänstepensionNär Anders Engberg, 22, förstod att inga premier betalas in till tjänstepensionen innan 25 års ålder slängde han ihop en kalkyl. Resultatet – det kan betyda en miljon kronor mindre när han går i pension.

Det här behöver du ha koll på om pensionen

PensionstipsSatsa på att jobba så många år som möjligt – det är viktigare än att spara till pensionen, tycker pensionsekonomen Kristina Kamp

10 frågor om tjänstepension

DA reder utVad är tjänstepension, vem har rätt till den och när betalas den ut?

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.