Stålarbetaren Thomas, 60, välkomnar SSAB:s omställning: ”Tror på framtiden”
Sveriges utsläppsvärsting ställer om Kan minska hela Sveriges utsläpp med tio procent Jagar netto noll
Så ska svenskt stål bli fossilfritt
Publicerad 2019-09-26, 07:00 Uppdaterad 2022-12-21, 10:04
Utsläpp.Svensk ståltillverkning står för omkring en tiondel av Sveriges utsläpp av koldioxid. Så här ser den nya tekniken ut.
Om Sverige ska nå klimatmålen måste tillverkningen av stål förändras i grunden. SSAB står i dag för nästan 12 procent av landets utsläpp av koldioxid. Förra året släppte företaget ut 4,9 miljoner ton koldioxid i Sverige, enligt tidningen Sveriges Natur.
De största bovarna är de kol- och koksmasugnar som används för att tillverka stål i Oxelösund och Luleå. I processen omvandlas kolet och koksen till koldioxid.
Men en ny metod skulle kunna eliminera utsläppen nästan helt. Projektet HYBRIT innefattar SSAB, LKAB och Vattenfall och ska vara klart 2035. Tidiga tester har varit lyckade. Problemet är att omsätta tekniken i industriell skala. Hela produktionsledet behöver förändras: LKAB måste framställa järnmalmspellets utan fossila energikällor och Vattenfall måste producera vätgas utan miljöpåverkan. Och det kommer att kräva stora mängder elektricitet.
Fossilfritt stål = stora mängder el
- Om en fossilfri ståltillverkning ska bli verklighet kommer det att krävas nästan femton gånger så mycket el.
- I Sverige tillverkades 4,7 miljoner ton råstål under 2018, vilket skulle kräva omkring 16,4 tWh. Ett normalt år produceras mellan 140 och 160 tWh i Sverige. Den nya ståltillverkningen skulle därmed kräva en tiondel av all producerad el. Och efterfrågan på stål förväntas öka de kommande decennierna.
Källa: HYBRIT. Siffrorna representerar inte en specifik anläggning eller produktionsperiod.
De släppte ut mest koldioxid 2018
1. SSAB, ståltillverkning: 4 882 000 ton
2. Cementa, cementtillverkning: 2 408 000 ton
3. Preem, oljeraffinaderi: 2 161 000 ton
4. LKAB, järnmalm: 653 000 ton
5. Borealis, kemikalieindustri: 637 000 ton
6. Kalkindustrin (bland annat Nordkalk), kalkbränning: 633 000 ton
7. ST1 (före detta Shell), oljeraffinaderi: 547 000 ton
8. Värtaverket, kolvärme: 500 000 ton
9. Vattenfall, el och värme: 385 000 ton
10. Boliden Rönnskärsverken, smältverk: 274 000 ton
Källa: Sveriges Natur, EU:s utsläppsstatistik
