Industriarbetarnas tidning

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

26 september, 2019

Skrivet av

Utsläpp.Svensk ståltillverkning står för omkring en tiondel av Sveriges utsläpp av koldioxid. Så här ser den nya tekniken ut.

Om Sverige ska nå klimatmålen måste tillverkningen av stål förändras i grunden. SSAB står i dag för nästan 12 procent av landets utsläpp av koldioxid. Förra året släppte företaget ut 4,9 miljoner ton koldioxid i Sverige, enligt tidningen Sveriges Natur.

De största bovarna är de kol- och koksmasugnar som används för att tillverka stål i Oxelösund och Luleå. I processen omvandlas kolet och koksen till koldioxid.

Men en ny metod skulle kunna eliminera utsläppen nästan helt. Projektet HYBRIT innefattar SSAB, LKAB och Vattenfall och ska vara klart 2035. Tidiga tester har varit lyckade. Problemet är att omsätta tekniken i industriell skala. Hela produktionsledet behöver förändras: LKAB måste framställa järnmalmspellets utan fossila energikällor och Vattenfall måste producera vätgas utan miljöpåverkan. Och det kommer att kräva stora mängder elektricitet.

Fossilfritt stål = stora mängder el

  • Om en fossilfri stål­tillverkning ska bli verklighet kommer det att krävas nästan femton gånger så mycket el.
  •  I Sverige tillverkades 4,7 miljoner ton råstål under 2018, vilket skulle kräva omkring 16,4 tWh. Ett normalt år produceras mellan 140 och 160 tWh i Sverige. Den nya ståltillverkningen skulle därmed kräva en tiondel av all producerad el. Och efterfrågan på stål förväntas öka de kommande decennierna.

Källa: HYBRIT. Siffrorna representerar inte en specifik anläggning eller produktionsperiod.

De släppte ut mest koldioxid 2018

1. SSAB, ståltillverkning: 4 882 000 ton

2. Cementa, cementtillverkning: 2 408 000 ton

3. Preem, oljeraffinaderi: 2 161 000 ton

4. LKAB, järnmalm: 653 000 ton

5. Borealis, kemikalieindustri: 637 000 ton

6. Kalkindustrin (bland annat Nordkalk), kalkbränning: 633 000 ton

7. ST1 (före detta Shell), oljeraffinaderi: 547 000 ton

8. Värtaverket, kolvärme: 500 000 ton

9. Vattenfall, el och värme: 385 000 ton

10. Boliden Rönnskärsverken, smältverk: 274 000 ton

Källa: Sveriges Natur, EU:s utsläppsstatistik

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Klä dig för ett friskare jordklot

Klä dig för ett friskare jordklot

Våra svällande garderober är en värre klimatbov än flyget. Aldrig förr har vi köpt så mycket – och slängt så mycket – kläder. Men du kan kombinera mode och klimat.

Vad gör jag med korken till mjölken?

Vad gör jag med korken till mjölken?

Hur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Papper ett alternativ till den farliga plasten

Papper ett alternativ till den farliga plasten

Larmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

Res miljösmart i sommar

Res miljösmart i sommar

Dags att ta tag i sommarens semesterplaner. Att flyg är sämst för klimatet vet vi. Men hur mycket sämre är det? Och vilka färdsätt är bäst?

Här byggs framtidens vindkraft

Här byggs framtidens vindkraft

Bara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Kan vi betala för en friskare jord?

Kan vi betala för en friskare jord?

Är klimatkompensation bara ett sätt att döva ens dåliga samvete, eller gör det skillnad? Så här fungerar det.

Bli stark av bönor

Bli stark av bönor

Dina muskler behöver varken proteinpulver eller extra kött för att växa. Och både hälsa och ekonomi mår bra av proteiner från växtriket ibland. Samtidigt gör du en riktigt stor insats för klimatet.

Nya husfabriken en solskenshistoria

Nya husfabriken en solskenshistoria

Derome Plusshus nya husfabrik i halländska Värö får kraften ovanifrån. Solcellerna drogs igång förra veckan, resten av elen kommer från vind och vatten.

Elbilen banar väg för industripolitiken

Elbilen banar väg för industripolitiken

I dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.