Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Många tankevurpor om skydds­ombuden”

3 oktober, 2019

Martin Miljeteig, central arbetsmiljöombudsman och Gustaf Järsberg, central arbetsmiljösamordnare, Transport.

DEBATT | ARBETSMILJÖ Om inte facken utser skyddsombuden, vem ska då driva deras ärenden om de motarbetas, hindras eller trakasseras? Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig, Transport, svarar på Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg i SvD.

Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattartikel kring de regionala skyddsombuden innehåller en hel del tankevurpor. Det är förvånande att de i sina roller, med den kunskap deras titlar säger sig innehålla, kan göra sådana förenklingar av arbetsmiljölagen och dess intentioner.

Korrekt är att det är facket som utser skyddsombud. Men sedan gör debattörerna Amelie Berg och Lise-Lotte Argulander en gemensam tankevurpa. De tror att skyddsombud är någon sorts informatör, ett uppdrag att ha som bollplank eller att skyddsombud ska vara medlemsvärvare.

I lagen står det att skyddsombudet ska vaka över skyddet på arbetsplatsen och att arbetsgivaren ska uppfylla kraven. När arbetsgivaren inte uppfyller lagen, enligt ombudets bedömning, har ombudet möjligheter att agera. Ytterst kan ombudet ta över arbetsgivarens rätt att leda och fördela och stoppa arbetet på arbetsplatsen.

Mer pang för pengarna gällande att täcka rådgivning och vakande över arbetsplatser kan man knappast få. Möjligt då om vi hade fler RSO.

Amelie Berg och Lise-Lotte Argulander argumenterar vidare att skyddsombud ska kunna utses bland arbetstagarna som inte är fackligt anslutna. Att system som underlättar rådgivning ska tas fram, så deras medlemmar kan få råd och stöd. Även här tycks det begås en del tankevurpor.

För att adressera icke anslutna skyddsombud måste man förstå varför det är arbetstagarnas fack som har getts denna möjlighet. Vem har rätten att driva ärenden gällande hindrande av facklig förtroendeman? Vem har rätten att driva ärenden gällande hindrande av skyddsombud?

Det är inte privata aktörer. Det är inte arbetsmiljöverket. Det är den som utsett sagda ombud.

Så i en värld där icke anslutna skyddsombud blir hindrade eller kränkta, hur ska de få upprättelse? Vem ska företräda dem? Ska de själva gå till en advokat och driva ärenden gentemot sin arbetsgivare?

Anser Svenskt Näringsliv och Företagarna att det är rimligt att arbetsgivare helt kan utestänga icke anslutna ombud från arbetsmiljöarbetet, utan konsekvens?

Läs Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg här. 

Gällande att arbetsgivarna ska få råd och stöd, så är det väl primärt deras eget fack som ska ge dessa råd, om nu en hel myndighet – Arbetsmiljöverket – inte duger? Är det inte Svenskt Näringslivs och Företagarnas uppgift att ta hand om sina medlemmars frågor?

De regionala skyddsombuden är alltså skyddsombud som vakar över flera arbetsplatser och som även stöttar lokala skyddsombud och arbetsgivarna. Ja – det är många arbetsgivare som förstått att samverkan går ut på att föra dialog med skyddsombuden och att rådfråga de som experter innan de genomför förändringar eller inför rutiner och policys. Denna detalj tycks helt ha gått förbi debattörerna, trots att de tycks ha gjort efterforskningar om RSO-verksamheten och vad den innebär.

Eller har de? De påstår att transparensen är dålig och att verksamheten i princip bara löper på. Det är naturligtvis inte sant. Verksamheten avrapporteras till flera olika aktörer varje år. Och mer ”pang” för pengarna gällande att täcka rådgivning och vakande över arbetsplatser kan man knappast få. Möjligtvis då om vi hade fler RSO.

Varför är då arbetsmiljölagen så ”hård” mot arbetsgivare? Arbetsmiljölagen skapades som en skyddslagstiftning för arbetstagare. Inte för att underlätta för arbetsgivare att bedriva vilken sorts verksamhet som helst. Den skapades för att förhindra död, olycka och ohälsa.

Så när man önskar att den som vakar över skyddet – med möjlighet att ge konsekvenser – ska bytas ut mot en informatör utan möjlighet till konsekvenser, så säger man i princip att det är bättre att polisen informerar om hur man kör sakta, än att de ska skriva ut böter när man kört för fort. Ganska tandlöst.

Vilket naturligtvis gynnar debattörernas intresseorganisationer och deras medlemmar. Om det inte finns några konsekvenser, annat än att man får information om hur det borde vara, så kan ju alla få göra som de vill?

Att under ett år där ett tragiskt rekord för dödsfall på arbetsplatser har satts, är debattörernas artikel både illa uttänkt och direkt smaklös.

Eva Nordmark, Ylva Johansson tänkte helt rätt.

 

Gustaf Järsberg, central arbetsmiljösamordnare, Transport
Martin Miljeteig, central arbetsmiljöombudsman, Transport

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Det jobbiga med bra tv

Det jobbiga med bra tv

Varför tittar jag på när familjer går sönder? Måste ju se hur det går, skriver Carl-Einar Häckner.

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Arbetad tid kan omvandlas till pengar men åt andra hållet är det inte lika lätt, skriver Lars Henriksson.

”Statens stöd måste fördelas på annat sätt”

”Statens stöd måste fördelas på annat sätt”

Det behövs fler aktörer som hjälper funktionshindrade att komma in på arbetsmarknaden, skriver tre verksamhetsledare inom rekrytering och utbildning.

Så blev jag ett original

Så blev jag ett original

Med mer i backspegeln än i framrutan kan man undra vad jobbet har gjort med en, skriver Sven Olov Karlsson.

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

L: Efter hårda förhandlingar har vi fått igenom verkningsfulla förändringar av Samhall.

”Nu är det tid för försoning i LO”

”Nu är det tid för försoning i LO”

Las-överenskommelsen som IF Metall och Kommunal anslutit sig till gynnar inte oss som fackförbund. Men nu måste vi – enade – gå vidare i kampen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Industrin kan rädda klimatet”

”Industrin kan rädda klimatet”

Svensk industri är på god väg att bli världs-ledande i klimatsmart produktion. Vi har en nyckelroll i vår tids stora ödesfråga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Detta har vi lärt oss av pandemin

Detta har vi lärt oss av pandemin

Det har varit ett år fullt av prövningar, men också lärdomar, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Dags att agera, närings­ministern

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

När vi hellre letar efter myskoxar

När vi hellre letar efter myskoxar

En utsatt omhändertagen flicka vädjar för sitt liv. Men vem orkar väl lyssna på det, skriver Alexandra Pascalidou.

Du kanske också vill läsa…

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Vad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

”Högre vinst ställs mot ohälsa”

”Högre vinst ställs mot ohälsa”

Det vore en stor olycka för både löntagare och arbetsgivare om de borgerliga partierna inklusive SD lyckas förstöra en väl fungerande RSO-verksamhet, skriver Sten Gellerstedt, tidigare utredare på LO.

Arbetsmiljön måste bli bättre!

Arbetsmiljön måste bli bättre!

”Arbetsmiljön är en av våra viktigaste frågor, och en medlemsundersökning visar att den ofta brister. Så kan vi inte ha det”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

Förra året dog nästa 50 arbetare på våra arbetsplatser och 130 000 anmälningar om skador lämnades in. Att då komma med förslag som sätter oss arbetare i en ännu sämre sits är förödande, skriver det regionala skyddsombudet Claes Thim.

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

Det är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

De som arbetar på arbetsplatser utan lägsta löner och kollektivavtal har oftast inget skyddsombud att vända sig till, skriver Saila Quicklund (M).

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

Det finns en svag säkerhetskultur på många svenska industriarbetsplatser. Det behövs mer frekventa riskbedömningar, fler utbildningar och skyddsombuden måste få större mandat och mer resurser, skriver Mikael Hansson, vd för Skydda.

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

I stället för att prata om hur mycket de regionala skyddsombuden kostar kanske vi ska prata om hur mycket vi sparar åt företagen. I sanktionsavgifter – eller i att människoliv räddas, skriver Linda Forså och Victoria Boström, regionala skyddsombud för IF Metall.

Naivt – eller farligt, Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv förskräcker med sitt inspel om att fackets inflytande över arbetsmiljön bör minska.

”Inte enklare – inte bättre”

”Inte enklare – inte bättre”

”Även om vi i Norge bara har ändrat på strukturen – inte innehållet – upplever många människor att det nya regelverket är mer komplicerat”, skriver Edvard Eidhammer Sørensen på norska Fellesförbundet.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.