Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Många tankevurpor om skydds­ombuden”

3 oktober, 2019

Martin Miljeteig, central arbetsmiljöombudsman och Gustaf Järsberg, central arbetsmiljösamordnare, Transport.

DEBATT | ARBETSMILJÖ Om inte facken utser skyddsombuden, vem ska då driva deras ärenden om de motarbetas, hindras eller trakasseras? Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig, Transport, svarar på Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg i SvD.

Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattartikel kring de regionala skyddsombuden innehåller en hel del tankevurpor. Det är förvånande att de i sina roller, med den kunskap deras titlar säger sig innehålla, kan göra sådana förenklingar av arbetsmiljölagen och dess intentioner.

Korrekt är att det är facket som utser skyddsombud. Men sedan gör debattörerna Amelie Berg och Lise-Lotte Argulander en gemensam tankevurpa. De tror att skyddsombud är någon sorts informatör, ett uppdrag att ha som bollplank eller att skyddsombud ska vara medlemsvärvare.

I lagen står det att skyddsombudet ska vaka över skyddet på arbetsplatsen och att arbetsgivaren ska uppfylla kraven. När arbetsgivaren inte uppfyller lagen, enligt ombudets bedömning, har ombudet möjligheter att agera. Ytterst kan ombudet ta över arbetsgivarens rätt att leda och fördela och stoppa arbetet på arbetsplatsen.

Mer pang för pengarna gällande att täcka rådgivning och vakande över arbetsplatser kan man knappast få. Möjligt då om vi hade fler RSO.

Amelie Berg och Lise-Lotte Argulander argumenterar vidare att skyddsombud ska kunna utses bland arbetstagarna som inte är fackligt anslutna. Att system som underlättar rådgivning ska tas fram, så deras medlemmar kan få råd och stöd. Även här tycks det begås en del tankevurpor.

För att adressera icke anslutna skyddsombud måste man förstå varför det är arbetstagarnas fack som har getts denna möjlighet. Vem har rätten att driva ärenden gällande hindrande av facklig förtroendeman? Vem har rätten att driva ärenden gällande hindrande av skyddsombud?

Det är inte privata aktörer. Det är inte arbetsmiljöverket. Det är den som utsett sagda ombud.

Så i en värld där icke anslutna skyddsombud blir hindrade eller kränkta, hur ska de få upprättelse? Vem ska företräda dem? Ska de själva gå till en advokat och driva ärenden gentemot sin arbetsgivare?

Anser Svenskt Näringsliv och Företagarna att det är rimligt att arbetsgivare helt kan utestänga icke anslutna ombud från arbetsmiljöarbetet, utan konsekvens?

Läs Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg här. 

Gällande att arbetsgivarna ska få råd och stöd, så är det väl primärt deras eget fack som ska ge dessa råd, om nu en hel myndighet – Arbetsmiljöverket – inte duger? Är det inte Svenskt Näringslivs och Företagarnas uppgift att ta hand om sina medlemmars frågor?

De regionala skyddsombuden är alltså skyddsombud som vakar över flera arbetsplatser och som även stöttar lokala skyddsombud och arbetsgivarna. Ja – det är många arbetsgivare som förstått att samverkan går ut på att föra dialog med skyddsombuden och att rådfråga de som experter innan de genomför förändringar eller inför rutiner och policys. Denna detalj tycks helt ha gått förbi debattörerna, trots att de tycks ha gjort efterforskningar om RSO-verksamheten och vad den innebär.

Eller har de? De påstår att transparensen är dålig och att verksamheten i princip bara löper på. Det är naturligtvis inte sant. Verksamheten avrapporteras till flera olika aktörer varje år. Och mer ”pang” för pengarna gällande att täcka rådgivning och vakande över arbetsplatser kan man knappast få. Möjligtvis då om vi hade fler RSO.

Varför är då arbetsmiljölagen så ”hård” mot arbetsgivare? Arbetsmiljölagen skapades som en skyddslagstiftning för arbetstagare. Inte för att underlätta för arbetsgivare att bedriva vilken sorts verksamhet som helst. Den skapades för att förhindra död, olycka och ohälsa.

Så när man önskar att den som vakar över skyddet – med möjlighet att ge konsekvenser – ska bytas ut mot en informatör utan möjlighet till konsekvenser, så säger man i princip att det är bättre att polisen informerar om hur man kör sakta, än att de ska skriva ut böter när man kört för fort. Ganska tandlöst.

Vilket naturligtvis gynnar debattörernas intresseorganisationer och deras medlemmar. Om det inte finns några konsekvenser, annat än att man får information om hur det borde vara, så kan ju alla få göra som de vill?

Att under ett år där ett tragiskt rekord för dödsfall på arbetsplatser har satts, är debattörernas artikel både illa uttänkt och direkt smaklös.

Eva Nordmark, Ylva Johansson tänkte helt rätt.

 

Gustaf Järsberg, central arbetsmiljösamordnare, Transport
Martin Miljeteig, central arbetsmiljöombudsman, Transport

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Mer åsiktsmaterial

Att måla är som att kratta löv

Att måla är som att kratta löv

Livet är en konst men konsten har ett eget liv. Just nu vill jag bara måla, skriver trollkarlen Carl-Einar Häckner.

Molnen tröstar och skrämmer

Molnen tröstar och skrämmer

Sommarens skogsbrand togs över av regntunga moln – och barnens sträckkollande på Transformers, skriver författaren Sven Olov Karlsson.

Vidden av svinpesten tas in i små portioner

Vidden av svinpesten tas in i små portioner

Jag har tafatt börjat ge upp alla planer som på något sätt berör skogen, skriver författaren Sven Olov Karlsson.

Vi förtjänar bättre än så här

Vi förtjänar bättre än så här

egeringen avskaffade dansförbudet. I övrigt har vi bara fått oro. För jobben, elpriserna, skolorna, dödligt gängvåld och terrordåd, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi kan förändra genom kärlek

Vi kan förändra genom kärlek

Om vi bemöter våra olikheter med nyfikenhet blir både samhället och våra arbetsplatser bättre platser – för alla, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Döds­olyckorna måste få ett slut

Döds­olyckorna måste få ett slut

Självklart ska inte arbetare behöva oroa sig för att dö på jobbet. Både arbetsgivare och politiker måste visa att de menar allvar med nollvisionen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Vad vill du att vi ska skriva om?

Vad vill du att vi ska skriva om?

Nu har jag så smått hunnit sätta mig in i de nya rutinerna på Dagens Arbete. Berätta gärna för mig vad du vill läsa mer om!

”Naivt att tro att facken kan vara opolitiska”

”Naivt att tro att facken kan vara opolitiska”

Facken behöver vänsterpolitik precis som arbetsgivarna pumpar in pengar till högerpartier, skriver Pappers första vice ordförande Mikael Lilja.

”Tar vi inte strid för löner och rättigheter är facket förlorat”

”Tar vi inte strid för löner och rättigheter är facket förlorat”

Om arbetarna ska betala för samhällets kriser medan facken tittar på är rörelsen förlorad. Då måste vi bygga något nytt, skriver industrarbetaren Andreas Köhler.

Även jag har blivit mindre av en rädd pojke

Även jag har blivit mindre av en rädd pojke

Jag brukar tro det mesta går åt helvete, men machokulturen på jobbet tror och hoppas jag ändå håller på att mjukas upp, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Du kanske också vill läsa…

”Högre vinst ställs mot ohälsa”

”Högre vinst ställs mot ohälsa”

Det vore en stor olycka för både löntagare och arbetsgivare om de borgerliga partierna inklusive SD lyckas förstöra en väl fungerande RSO-verksamhet, skriver Sten Gellerstedt, tidigare utredare på LO.

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Vad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

Det är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

De som arbetar på arbetsplatser utan lägsta löner och kollektivavtal har oftast inget skyddsombud att vända sig till, skriver Saila Quicklund (M).

Arbetsmiljön måste bli bättre!

Arbetsmiljön måste bli bättre!

”Arbetsmiljön är en av våra viktigaste frågor, och en medlemsundersökning visar att den ofta brister. Så kan vi inte ha det”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Saboterar ett bra system”

”Saboterar ett bra system”

LO-utredaren Sten Gellerstedt hävdar att Svenskt Näringslivs förslag om att skilja facket från skyddsombuden saboterar ett väl fungerande system, och reducerar skyddsombuden till ”ordningsmän för arbetsgivarna”.

Fackens prioriteringar skrämmer mig

Fackens prioriteringar skrämmer mig

Skyddsombuden och arbetsmiljöarbetet har fått en alltmer osynlig roll i kollektivavtalen, skriver Maria Steinberg, författare och
docent i arbetsmiljörätt.

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Utan facket står skyddsombudet ensamt

De som vill avskaffa skyddsombudens koppling till facket förstår inte hur arbetsmiljöarbetet går till, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Ge er inte på skydds­ombuden!

Trygga och säkra ­arbetsplatser är viktigast av allt – och nu gäller det att vi försvarar det systematiska arbets­miljöarbetet, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Frågorna om sprängdåden som regeringen inte vill svara på

När Dagens Arbete vill ställa frågor om sprängdåden till justitieminister Gunnar Strömmer (M) bollas vi vidare och får mejlsvar utan möjlighet till följdfrågor. Här är alla frågor vi hade velat få svar på.

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Richard ville hjälpa till – blev misstänkt för brott

Bergsprängaren Richard Bredin hjälpte en vän att frakta bort dynamit.
Han tyckte att han gjorde samhället säkrare. Men Polisen trodde han var kriminell.