Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Många tankevurpor om skydds­ombuden”

3 oktober, 2019

Martin Miljeteig, central arbetsmiljöombudsman och Gustaf Järsberg, central arbetsmiljösamordnare, Transport.

DEBATT | ARBETSMILJÖ Om inte facken utser skyddsombuden, vem ska då driva deras ärenden om de motarbetas, hindras eller trakasseras? Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig, Transport, svarar på Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg i SvD.

Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattartikel kring de regionala skyddsombuden innehåller en hel del tankevurpor. Det är förvånande att de i sina roller, med den kunskap deras titlar säger sig innehålla, kan göra sådana förenklingar av arbetsmiljölagen och dess intentioner.

Korrekt är att det är facket som utser skyddsombud. Men sedan gör debattörerna Amelie Berg och Lise-Lotte Argulander en gemensam tankevurpa. De tror att skyddsombud är någon sorts informatör, ett uppdrag att ha som bollplank eller att skyddsombud ska vara medlemsvärvare.

I lagen står det att skyddsombudet ska vaka över skyddet på arbetsplatsen och att arbetsgivaren ska uppfylla kraven. När arbetsgivaren inte uppfyller lagen, enligt ombudets bedömning, har ombudet möjligheter att agera. Ytterst kan ombudet ta över arbetsgivarens rätt att leda och fördela och stoppa arbetet på arbetsplatsen.

Mer pang för pengarna gällande att täcka rådgivning och vakande över arbetsplatser kan man knappast få. Möjligt då om vi hade fler RSO.

Amelie Berg och Lise-Lotte Argulander argumenterar vidare att skyddsombud ska kunna utses bland arbetstagarna som inte är fackligt anslutna. Att system som underlättar rådgivning ska tas fram, så deras medlemmar kan få råd och stöd. Även här tycks det begås en del tankevurpor.

För att adressera icke anslutna skyddsombud måste man förstå varför det är arbetstagarnas fack som har getts denna möjlighet. Vem har rätten att driva ärenden gällande hindrande av facklig förtroendeman? Vem har rätten att driva ärenden gällande hindrande av skyddsombud?

Det är inte privata aktörer. Det är inte arbetsmiljöverket. Det är den som utsett sagda ombud.

Så i en värld där icke anslutna skyddsombud blir hindrade eller kränkta, hur ska de få upprättelse? Vem ska företräda dem? Ska de själva gå till en advokat och driva ärenden gentemot sin arbetsgivare?

Anser Svenskt Näringsliv och Företagarna att det är rimligt att arbetsgivare helt kan utestänga icke anslutna ombud från arbetsmiljöarbetet, utan konsekvens?

Läs Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg här. 

Gällande att arbetsgivarna ska få råd och stöd, så är det väl primärt deras eget fack som ska ge dessa råd, om nu en hel myndighet – Arbetsmiljöverket – inte duger? Är det inte Svenskt Näringslivs och Företagarnas uppgift att ta hand om sina medlemmars frågor?

De regionala skyddsombuden är alltså skyddsombud som vakar över flera arbetsplatser och som även stöttar lokala skyddsombud och arbetsgivarna. Ja – det är många arbetsgivare som förstått att samverkan går ut på att föra dialog med skyddsombuden och att rådfråga de som experter innan de genomför förändringar eller inför rutiner och policys. Denna detalj tycks helt ha gått förbi debattörerna, trots att de tycks ha gjort efterforskningar om RSO-verksamheten och vad den innebär.

Eller har de? De påstår att transparensen är dålig och att verksamheten i princip bara löper på. Det är naturligtvis inte sant. Verksamheten avrapporteras till flera olika aktörer varje år. Och mer ”pang” för pengarna gällande att täcka rådgivning och vakande över arbetsplatser kan man knappast få. Möjligtvis då om vi hade fler RSO.

Varför är då arbetsmiljölagen så ”hård” mot arbetsgivare? Arbetsmiljölagen skapades som en skyddslagstiftning för arbetstagare. Inte för att underlätta för arbetsgivare att bedriva vilken sorts verksamhet som helst. Den skapades för att förhindra död, olycka och ohälsa.

Så när man önskar att den som vakar över skyddet – med möjlighet att ge konsekvenser – ska bytas ut mot en informatör utan möjlighet till konsekvenser, så säger man i princip att det är bättre att polisen informerar om hur man kör sakta, än att de ska skriva ut böter när man kört för fort. Ganska tandlöst.

Vilket naturligtvis gynnar debattörernas intresseorganisationer och deras medlemmar. Om det inte finns några konsekvenser, annat än att man får information om hur det borde vara, så kan ju alla få göra som de vill?

Att under ett år där ett tragiskt rekord för dödsfall på arbetsplatser har satts, är debattörernas artikel både illa uttänkt och direkt smaklös.

Eva Nordmark, Ylva Johansson tänkte helt rätt.

 

Gustaf Järsberg, central arbetsmiljösamordnare, Transport
Martin Miljeteig, central arbetsmiljöombudsman, Transport

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Därför får vi inte missa att ställa om

Därför får vi inte missa att ställa om

Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi kräver mer makt över tiden

Vi kräver mer makt över tiden

Arbetsgivarnas krav visar att de helst ser anställda som livegna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Dags för företagen att ta ansvar

Dags för företagen att ta ansvar

Löntagarna gör sin del för att komma till rätta med inflationen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

Det är dags att jämställdhet och kvinnors rätt till ett jämlikt skydd prioriteras och tar utrymme i debatten, skriver Europaparlamentarikern Ilan De Basso (S).

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Nu krävs fanimej proportioner

Nu krävs fanimej proportioner

Kommunens förskoleanställda fick en hundring i belöning efter pandemin. Postnords vd fick lite mer, skriver författaren Anneli Jordahl.

”Arbetarna får inte hamna efter i omställningen”

Arbetare måste ha möjligheten att vidareutbilda eller skola om sig för att möta den förändrade arbetsmarknaden. Då håller det inte att lägga ned utbildningar, skriver EU-parlamentarikern Ilan De Basso (S).

Vår framgång hänger på ditt stöd

Att förhandla om avtal är en maktkamp och det går inte att vara neutral. Krasst uttryckt: den som inte är med i facket stöttar arbetsgivaren, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Du kanske också vill läsa…

”Högre vinst ställs mot ohälsa”

”Högre vinst ställs mot ohälsa”

Det vore en stor olycka för både löntagare och arbetsgivare om de borgerliga partierna inklusive SD lyckas förstöra en väl fungerande RSO-verksamhet, skriver Sten Gellerstedt, tidigare utredare på LO.

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Vad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

Det är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

De som arbetar på arbetsplatser utan lägsta löner och kollektivavtal har oftast inget skyddsombud att vända sig till, skriver Saila Quicklund (M).

Arbetsmiljön måste bli bättre!

Arbetsmiljön måste bli bättre!

”Arbetsmiljön är en av våra viktigaste frågor, och en medlemsundersökning visar att den ofta brister. Så kan vi inte ha det”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Saboterar ett bra system”

”Saboterar ett bra system”

LO-utredaren Sten Gellerstedt hävdar att Svenskt Näringslivs förslag om att skilja facket från skyddsombuden saboterar ett väl fungerande system, och reducerar skyddsombuden till ”ordningsmän för arbetsgivarna”.

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Utan facket står skyddsombudet ensamt

De som vill avskaffa skyddsombudens koppling till facket förstår inte hur arbetsmiljöarbetet går till, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Ge er inte på skydds­ombuden!

Trygga och säkra ­arbetsplatser är viktigast av allt – och nu gäller det att vi försvarar det systematiska arbets­miljöarbetet, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Inget stöd att vänta från högerregeringen”

”Inget stöd att vänta från högerregeringen”

Vad kan vi vänta av den kommande regeringen vad gäller stöd till fackliga organisationer, skyddsombud och arbetsmiljöarbete? Knappast något, snarare ett motstånd, skriver Sofia Amloh, riksdagsledamot för S.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.