Industriarbetarnas tidning

När fabriken invaderas av fiender

30 oktober, 2019

Skrivet av Ricardo Burrows

Industrin i tv-spel. Smältugnar, kraftstationer och maskinverkstäder. Ibland hämtar tv-spelen inspiration från välkända fabriksmiljöer.

Gult och svart om vartannat. Varning för fysisk fara. Den som inte känner till den innebörden innan sista banan i tv-spelet Sonic the hedgehog blir snart varse om den. I en ohygglig fart tvingas spelaren veva sig igenom hinder bestående av både hydraulpressar och sågklingor. Ansvarsfullt markerat med gulsvart varningstejp.

Industrin har alltid haft en stark närvaro i spelens virtuella världar. Från en något overklig tolkning av en kemifabrik i Sonic the hedgehog år 1991, till dagens mer övertygande avbildning av en maskinverkstad i Teheran i spelet Battlefield 3. Fabriksbanor har under åren fått en näst intill mytomspunnen plats i tv-spelen.

Hårdvaran var begränsad på 80- och 90-talen. Och spelutvecklare blev tvungna att jobba med ett fåtal färger och ett visst antal punkter, pixlar, på skärmen samtidigt. Spelen följde också för det mesta samma formel. Klara
nivån genom att ta dig från A till B, och undvika fiender och hinder på vägen. Industrin med dess raka linjer och spartanska inredning var lätt att avbilda. Samtidigt som den är fylld av rörliga delar och potentiella faror.

Final Fantasy.

De tidiga fabriksbanorna uppstod av ren nödvändighet. Det fanns sällan någon djupare tanke om vad det var för typ av industri eller vilket företag som anlagt den. Det var bara ännu en utmaning som skulle bemästras.

I takt med att hårdvaran utvecklades så mognade även tv-spelen som berättarform. Industriestetiken följde med. Men nu blev industrierna också en viktig del av narrativet. I det japanska rollspelet Final Fantasy 7 iklär man sig rollen som en ekoterrorist som ska stoppa energiföretaget Shinra Inc vars förbrukning av jordens resurser hotar att leda till dess undergång.

Och i spelet Half-Life måste Gordon Freeman, som jobbar för det mystiska industriföretaget Black Mesa fly undan sin arbetsplats som invaderats av utomjordingar.

Till en början enbart med hjälp av en kofot.

Nier: Automata.

Final Fantasy 7 och Half-Life var två banbrytande spel. De gjorde sina världar levande genom att fylla dem med en historia, och genom att ge platser som industrin ett syfte. Till den grad att jag känner två personer som förevigat det skurkaktiga Shinra Inc, respektive Black Mesa med bläck.

Industrin är sällan verklighetstrogen i den virtuella världen. Men det finns få konstformer som hämtat inspiration från den lika friskt som tv-spelen.

I dag kan du köra gaffeltruck i Forklift Simulator 2019 eller slåss mot robotar i dystopiska industrimiljöer i spelet NieR: Automata.

Eller så kan du helt enkelt bygga din egna lilla tillverkningsfabrik i spelet Factorio.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Du sköna nya spelvärld

Du sköna nya spelvärld

Banbrytande ljussättning och nästan obefintliga laddningstider kan förändra hur tv-spel ser ut och fungerar. Förhoppningarna efter att Xbox Series X och Playstation 5 lanserades i november är stora.

Julens bästa kulturklappar

Julens bästa kulturklappar

Sällskapsspel, böcker, tid – eller ett gåvokort för fem fotbollslag i Kenya. Kolla in våra förslag till under-granen-presenter som inte kostar skjortan.

Pixlar som slår i magen

En tilltufsad figur rör sig utmed stadens gator och avenyer. När solen når över horisonten bryter morgonljuset oregelbundet runt siluetten, bildar fladdriga skuggor på asfalten. Nattens kyla har slagit rot långt in i märgen, tycks omöjlig att undfly. Magen svider av hunger. Det är du. I spelet ”Hobo: Tough Life, utvecklat av den tjeckiska spelstudion […]

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Den frågan ställdes på Fabriksarbetareförbundets kongress 1971 och orsakade våldsamt uppseende. En ny bok förklarar varför.

Tusen problem – en syndabock

Tusen problem – en syndabock

Allt är skit och åt helvete i landet som var bättre förr. I boken Det svenska missnöjet berättar folk vad de tycker fungerar dåligt.

Visst låg man mer förr

Visst låg man mer förr

DA:s Marcus Derland läste boken ”Alla tiders sex” och fick fördomar bekräftade – men också en och annan överraskning.

”Du får glömma allt, men inte mig”

”Du får glömma allt, men inte mig”

Boken om folkmusiklegenden Izzy Young och hans väg in i demensen är en rörande skildring av hur barn blir föräldrar.

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Litterär pandemi för karantänsoffan

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.